För första gången på 2 veckor blev jag inte blöt under långpromenaden.
Idag var det som vanligt dags för en långpromenad med den lille svarte så han får springa av sig.
Den här gången i Skändlaberget som är en instressant plats med lämningar från några av de ädsta bosättnigarna som finns i Göteborgsområdet. Här fanns bevisligen människor och gårdar för mer än 3000 år sedan. Nog om det.
Kasper väntar med mängder av spring i benen så nu kör vi.
Notering till mig själv. Tänk på att Fujis auto ISO inte tar hänsyn till brännvidd. En stor svaghet.
Kom ihåg att köra på T istället för A din djäkla slarver. Koppla in hjärnan och sluta slöfota.
Så här i November är det mörkt i skogen men också en skön dunkel stämning. Skändlaberget har en väldigt intressant och skiftande natur.
Mossan i skogen är otroligt grön på grund av allt regn vi fått de sista veckorna.
Den lille svarte satan far fram på stigen så han skrämmer slag på skatan. Så honom kan man knappt få skarp när det är så mörkt.
I Dalen nedanför berget var det för 3 000 år mer en å eller kanske skall man kunna säga havspassage mellan Göta Älv och Nordre Älv. Här kunde man alltså inte odla eller ha gårdar. Det var därför man bodde på sluttningarna runt eller på det här berget.
Frun undrar var han nu tog vägen det lille svarte saten.
Bara lite framför oss visar det sig.
Så till alla ni som bor i Göteborg kan jag rekommendera en promenad på Skändlaberget. Ett bra utflyktsmål. Fast ni bör naturligtvis välja en dag med bättre väder.
Go kväll.
Hälsningar Lena
Han badar i varje större pöl och är genomblöt men som det verkar inte frysa det minsta.
Slöfotartendensen är största (enda?) problemet med moderna kameror. Inte tusan kunde man göra bort sej på samma sätt med en Bladare eller manuell Leica som med automatikens hjälp nu. FEL kunde man sannerligen göra, men det var liksom en annan typ av fel än de du beskriver. Auto ISO är något jag helt väljer bort på mina kameror; det om något lurar en att sluta tänka själv!
Det är klart ser man något spceillet så kopplas fotografen in och hjärnan slås på.
Ja som du säger är det för lätt att slöfota idag. Alltså ta en bild utan att tänka.
NÄr det gäller den här jycken så gäller det vara snabb. Börjar man ratta med ISO och annat så är han någonstans innan man är klar.
Fast när jag tänker efter finns det ett läge på Fujji jag borde använda. Nämligen semi manuellt.
Då kan jag styra både tid och bländare så sätter kamran ISO efter det.
Idag varierade ISO mellan 320 och 6400. Så det blir olika för nästan varje bild jag tar.
Det samma gäller tiderna. För en ren naturbild får det utmärkt med 1/125 fast skall jag få hunden skarp i fullt språng behöver jag minst 1/1000 del helt lite till.
Så tack för du fick mig att tänka till.
Jag bör inte köra på A av gammal vana utan semi manuellt för då kan jag snabbt ratta både bländare och tid och sedan får ISO bli vad det blir.
Ha en fortsatt trevlig kväll.
Dine sidste bemærkninger til Per får mig til at tænke på et tips jeg fik en gang af en gadefotograf. Manuel: sæt lukkerhastigheden til det du tror er det rette i situationen og blænderen ligeså og sæt auto ISO.
Jeg har brugt det ved gadefotografering - bl. f/8 - lukkertid 1/250 eller 1/500 sec. og auto ISO og det virker for mig, både med min Nikon D700 og min Sony a6000.
Jeg kan genkende situationen i foto nummer1 - "kom nu jeg er klar".
Med fotohilsen fra Erik i Roskilde/DK.
PS: Det er helt rart med en svensker, der har billedeteksterne UNDER billederne :-)
Fast det brukar jag inte göra och ungdomar gör det absolut inte.
DE skriver texten och stycket slutar med bilden. Vilket jag också tycker är naturligt. Man får en beskrivning av vad man skall få se och sedna kommer bilden.
Fast då brukar vi bli åthutade av män av ordning som påpekar att bildtexter skall vara under bilden.
De tänker i tidningstermer. Där fanns ju ofta en text om vad bilden visade och vem som tagit den.
Fast våra bloggar fungerar inte så idag. Det är ingen tidningsredigerad text. Så tycker du bilden kommer efter texten så håller jag med dig.
Idag följde jag av någon anledning ordningsmannes tankesätt.
Og helt misforstået - jeg hører til dem der skriver teksterne UNDER billederne og undrede mig over, at du som svensker her på FS skrev dem under denne gang, hvor I ellers skriver dem efter - men pyt med det. Det var bare et PS.
Her har jeg brugt FSs "Bildtext"under filen "Stilar"
http://www.fotosidan.se/blogs/emfoto43/danske-bloggen-502-vitbalans.htm#comments
Nok om det - vi gør som vi selv vil :-)
Mvh. Erik.
Nyt PS: Hvad om alt det andet - blænder o.s.v. ?
HIttils har jag mest använt det när jag fotar snabba grejer som springande hundra, barn eller MC.
Fast ovanför i den texten kom jag på att det är ett bättre alternativ än att köra bländarförval.
Det beror nog lite på hur ens kamera fungerar.
På de senaste Fujikamerna sätter man ISO med en ratt på ovansidan. Det gör att jag måste ta ner kameran från ögat för att ändra ISO.
Kameran har sedan ett tumhjul där man kan ställa slutartid vid manuellt läge och bländare med ett annat hjul på framsidan av kameran.
Då kan jag snabbt ändra inställningar där jag tar en naturbild med ganska lång slutartid och liten bländare till en bild på en springande hund där jag behöver mycket kort slutartid och kan använda kort skärpedjup och stor bländare.
Det är lite det som är dilemmat med strövarfoto. Det blir ett par bilder här och ett par bilder där och bilder med helt olika förutsättningar som alltså kräver helt olika inställningar.
//Erik//
Den lille svarte är min fjärde hund. Det finns ingen tidigare som har varit i nräheten av att vara så akriv och på hela tiden.
Det verkar som han inte kan bli trött på att springa i skogen.
Fast han börjar annars lugna ner sig lite och han blir allt mer väluppfostrad.
När min Hovawart dog förförra hösten så trodde jag han skulle vara min sista hund. Jag klarade 3 månader och sedan var jag med en Flat.
Underbar hund får man säga.
Denna gång får man även se din söta fru med yvig hårman.
Trevligt, nu har man sett hela din släkt.
Hälsa!