Chleos tankar om valpen.
Nu har vi haft den där lille valpen i en vecka här hemma. Sedan dess är inget sig likt. Vi är ju vana med gamle Pivot som var stor och snäll. Nu har vi den här djäkla illbattingen.
Han äter till och med vår kattmat. Så korkat. Kattmat är förstås för katter och inte hundar. Fast han är så ouppfostrad att han inte fattar det.
Inomhus har jag lärt honom att uppföra sig någorlunda. Nu när jag fräser vet han att passa sig. Jag har låtit honom smaka på mina klor ett par gånger. Så nu vet han att jag inte är någon leksak.
Så idag vågade jag mig på att följa husse och den lilla svarta faran upp i skogen på en promenad. Det brukade jag och min syster alltid göra med vår gamle 55 kilos kompis, Pivot.
Fast det var kanske ett misstag. Nu har han redan jagat upp mig en gång i ett träd. Försöker han en gång till skall jag minsann visa honom. Då skall han få sig en rejäl omgång.
Fast vart tog han vägen?
Ja där står han ju den lille djävulen. Nu gäller det att vara cool och burra upp sig. Sedan bara gå vidare som om allt var lugnt.
Nu skall vi se om han försöker i gen. Då jäklar.
Nej nu vågar han inte göra något för husse har ögonen på honom.
Fast titta nu visar han sitt rätta ansikte. Det är en riktig djävul som husse släpat hem.
Fast husse och alla andra människor ser bara en söt liten valp.
Nej det här är odrägligt. Nu går jag hem och lugnar mina nerver. Hoppas husse snart får pli på den där lille faan.
Annars får syrran och jag ta honom avsides och lära honom hyfs.
Kul inlägg.
Mvh Tommy
Fina är de bägge två.
Ha det gott!
Denna sagan för vuxna tycker jag om precis som bilderna.
Tror säkert livet är svårt just nu men Chleo kommer snart förstå de kan leka
lite tillsammans tror du inte det.
Jag gillar verkligen kattdjur de är smarta.
Ha bra kväll
Gun-Inger
Som alla sagor är historien lite dramatiserad fast med en stor portion sanning.
Egentligen går det hela väldigt bra. Första dagarna var katterna vettskrämda. Vilket var förvånade eftersom de verkligen älskade vår stora Hovawart och sällan missade att gå med ut på hans sena kvällspromenad.
Nu efter en vecka accepteras det att valpen kommer väldigt nära innan de fräser. Så det går framåt.
Valpen själv sätter sig nu på kommando och ligga ner börjar också sitta. Gå i koppel börjar accepteras utan protester.
Faktum är vi gör snabbare framsteg än jag någonsin tidigare lyckats med någon annan hund på så kort tid.
Fast innan han är en certifierad sökhund eller räddningshund har vi några år med ytterligare träning.
"Stay tuned", det lär komma fler avsnitt.
-affe
Kul storie.
Hälsningar Lena
vilken underhållande story. Den hade utan tvekan funkat som bildbaserad sagobok. Vågar jag hoppas på att det här bara är första kapitlet i berättelsen om Chleo och den nya familjemedlemmen? :)
Ha en fin helgdag!
/L