OmTag. Bastugatan på Söder

Bastugatan sträcker sig längs med Mariaberget på Södermalm i Stockholm. Mariaberget är en av de platser i staden som har varit bebodd längst, åtminstone sedan 1300-talet och möjligen till och med innan Stockholm grundlades på 1200-talet. Den äldre stenhusbebyggelsen på Mariaberget är från senare delen av 1700-talet då den tidigare bebyggelsen, huvudsakligen i trä, förstördes i den stora mariabranden 1759.

I samband med denna infördes också restriktioner mot att bygga trähus. Kvarteren runt Mariaberget är nog några av de mest genuina Södermiljöer man kan finna idag och väl värda att besöka om man intresserar sig för historia, eller kanske bara för att uppleva miljöerna från Gideon Wahlbergs Söderkåkar på riktigt.

OmTag. Skepps- och Kastell-holmarna

Det är några år sedan jag och Sally (min hund) var ute på Skepps- och Kastell-holmarna en natt. Jag kommer ihåg att det var ganska kallt och att jag frös om fingrarna lite.  Vi tog tunnelbanan till Slussen och promenerade till Skeppsholmen, vi måste ha kommit dit vid ett på natten ungefär för vi knallade runt några timmar och fotograferade innan vi gick tillbaks till Hornstull och hem och då var klockan strax före fyra har jag för mig.

Det är skönt med dessa nattliga utflykter med hunden, man rensar ur skallen och känslan när man kommer hem är ungefär som när man kom in efter en intensiv vinterdag när man var liten. Lite trött och ostmacka doppad i varm cacao känsla, oboj säger nog de flesta lite yngre idag?

Som jag skrivit tidigare är det en speciell känsla där ute på öarna på natten, vi pulsade runt i snön nedanför kastellet men det hittade jag ingen bra vinkel på så det fick bli en bild över vattnet mot Gröna Lund i stället. Jag tycker att det är snyggt hur ljusen från Grönan speglar sig i isen, det var alldeles tyst när vi stod där i snön kommer jag ihåg.

Sedan knallade vi längs Östra Brobänken som det heter efter vattnet bort mot Fotografins Hus och till Skeppsholmsbron.

En natt på stan brukar ge i bästa fall en 4-5 bilder som håller, det blir sällan mer än en rulle på 12 bilder exponerad. Nattfotografering tar sin tid, framför allt är det viktigt att ge sig själv tiden att känna in stämningen, den stämning som man förhoppningsvis lyckas förmedla små bitar av i sina bilder.

OmTag. Järntorget i Gamla Stan

Järntorget där Väster- och Öster-långatorna strålar samman finns benämnt sedan 1489, namnet kommer av att torget var stadens uppläggningsplats för järnexport. Tidigare benämndes platsen Korntorget och följdriktigt var det då uppläggningsplats för säd.

På torget stod stadens officiella våg till 1662. Utanför Södra Bankohuset, som skymtar fram till höger i den andra bilden, står Evert Taube staty. Detta hus byggdes för Rikes Ständers Bank i slutet av 1600-talet som ett av de tidigare bankhusen i norra Europa.

När jag stod där och fotograferade i natten kom en lagom förfriskad herre på hemväg fram och snackade en stund. Det visade sig att han ingått i handbollslandslaget på 90-talet och att hans bror bodde i lägenheten med det svagt upplysta fönstret på tredje våningen i den andra bilden, själv bodde han ett par kvarter bort. Måste vara fint att ha brorsan på ett par minuters gångavstånd i Gamla Stan.

Det händer då och då att man träffar någon person när man står och exponerar så att man får sig en pratstund, normalt sett är det trevliga personer som blir intresserade av vad man håller på med. Faran att vara ute på nätterna är nog ganska starkt överdriven om man är lite ”streetsmart”.

OmTag. Brända tomten och Storkyrkobrinken

Jag har bara tillbringat ett fåtal nätter med kameran i Gamla Stan och det kommer säkert att bli fler. En svårighet att fota i just Gamla Stan är att så många gjort det tidigare, motiven blir lätt utslitna så det gäller att försöka hitta lite egna vinklar och undvika de mest uppenbara.

Nu tar man ju även om sådana som är fotograferade av mängder tidigare, men på natten är det inte så många som håller på vilket gör det lite lättare. Bilden av Brända tomten är nog ett av de vanligare Gamla Stan motiven, den från Storkyrkobrinken är inte lika vanlig. Det är lätt att förstå varför utsnittet med Brända tomten är så populärt och blir en självklar bild.

Själv gillar jag ofta de lite ”ovanligare” bilderna bättre, men som sagt det är svårt att hitta nya ingångar för sina bilder i Gamla Stan. I vinter skall jag försöka ta mig dit någon natt med lätt snöfall och ett par centimeter nysnö, om det blir någon sådan natt. Jag skall också försöka ta mig dit när det är dimma och våta kullerstenar och kanske göra en hommage till Brassaï.

OmTag. Trädens tysta närvaro

Natten har många ansikten, allt från det rofyllda tysta till det mer spännande mystiska. Nakna träd mot något upplyst fönster i bakgrunden kan få fart på fantasin. Jag måste erkänna att jag är lite torsk på just detta tema och ägnat mig en hel del åt det sedan jag började nattfotografera på allvar.

Den här bilden togs en kall vinternatt när fotstegen knarrade i snön och träden tycktes leva sitt eget liv. Träden kräver tystnad, och om det är tillräckligt tyst kan man nästan känna deras närvaro.