När demokratin tystas
Till att börja med ska jag påpeka att jag är totalt ointresserad av politik, och jag vet att det här är en fotosida, men i bloggarna är det fullt tillåtet att ta upp annat än bara fotografering. Trots mitt politiska ointresse är jag ändå för demokrati, och när ett riksdagsparti som Sverigedemokraterna tystas av demonstranter när de försöker hålla torgmöte tycker jag det blir fel - oavsett vad man anser om deras politik.
Redan innan dagens torgmöte på Celsiustorgen i Uppsala hade SD-motståndarna gått ut med att de skulle genomföra en "ljudblockad" för att hindra Jimmie Åkesson från att göra sig hörd. Polisen var på plats med stora avspärrningar ett par timmar i förväg, och alla som ville komma in fick genomgå visitation.
När partiledaren väl anlänt och skulle presenteras av partiets pressekreterare buades han ut totalt, och det var ingen som kunde höra vad som sades.
Polisen försökte uppmana demonstranterna att tysta ned sig, vilket inte helt oväntat var helt fruktlöst. För att få bort demonstranterna som inte hörsammade polisens uppmaningen gick kravallutrustad polis in för att fösa undan folkmassan.
Först när polisen gick in med hundar lyckades de skringra massan och fick så småningom iväg de flesta till de bortre kravallstaketen.
Många av demonstranterna gjorde motstånd mot polisen, och fick föras bort. De flesta var dock inte våldsammare än att de helt enkelt avhystes från området.
Jag är också för att man ska få fotografera och filma det mesta som sker på allmän plats, och publicera materialet. Något som dock störde mig är att vi vid ett flertal tillfällen såg SD:s gruppledare i Uppsala (Pavel Gamov) fotografera/filma just de demonstranter som fördes bort av polisen - man kan undra vad han ska ha det till. Han blev också påhoppad av ett par unga tjejer som ogillade beteendet, men de fördes förstås raskt bort.
Det så kallade torgmötet varade endast ett par minuter (det tog en dryg timme för polisen att få bort allt folk), så demonstranterna lyckades med sitt uppsåt. Jag är helt för rätten att demonstrera, och jag förstår varför många tycker illa om SD. Jag tycker dock ändå att det är helt förkastligt att på det här viset stoppa den politiska debatten, och i slutändan tror jag det kan få motsatt verkan än den demonstranterna tänkt sig.
För att anknyta åtminstone lite till fotografering kan jag berätta att bilderna togs med en Sony A6000 och den gamla kitzoomen 18-55 mm. Det är dock ingen idé att försöka kamerans bildkvalitet utifrån dessa bilder, eftersom alla utom den sista är fotograferade genom tjockt fönsterglas ...
Jag testade också att filma lite, och det är något jag inte kan - kvaliteten på det är alltså tämligen uselt :)
Ha en trevlig helg allihopa!
Må gott
/Hans-åke
Ha det!
Hur jobbigt är det förresten att gå och rösta? Röstar man inte så har man i min mening sen ingen som helst rätt att klaga på valresultatet eller ens samhällsskicket. Gapa och svälj. Du valde att inte uttala dig. Då får du acceptera att det inte blir som du vill.
Det är upp till oss alla att avgöra om journalistkåren eller vi själva är läskunniga nog att avgöra vilket parti som tycker vad. För min del är det väldigt uppenbart att merparten av det svenska folket har formats av en falsk, lögnaktig journalistik, i många årtionden. Det blir lätt så när vi har statliga propagandaapparater (SR och SVT) som är extremt osakliga och vänstervridna. Janne Josefsson är ett lysande undantag. Tänk om fler vore som han.
Men, vinden vänder uppenbarligen. Ska vi bemöta detta med våld, hat och okvädesord? Eller ska vi kanske fundera på vad det beror på? Varför går hundratals eller tusentals svenskar ut på gatorna för att försöka tysta en partiledare, som förmedlar ganska precis samma åsikter som den älskade socialdemokraten och tidigare statsministern Tage Erlander?
Hur kan det komma sig? För mig är det självklart. Folket har blivit fört bakom ljuset. De har genom medial vänsterpropaganda indoktrinerats till att bli antidemokrater. Precis som fascisterna och nazisterna på 30-talet, vill de nu kväsa och tysta oppositionen. Bara sånt som de tycker är rätt, ska få yttras.
Vi går en mörk framtid till mötes om vi INTE låter meningsmotståndare uttala sig.
Om den här skevheten gällande politisk åskådning sedan lyser igenom råder det förstås olika bedömningar om. Långt ut på vänsterkanten tycker man säkert att det är moderatmedia...
http://politikfakta.se/2013/03/svts-partisympatier-ett-demokratiskt-problem/
n´Erik
George Orwell förutspådde detta in i minsta detalj. De onda är nu betraktade som "goda", och vice versa.
Det som demonstranterna till synes lyckades åstadkomma var att ingen fick höras, ville de alltså åstadkomma ett brus där ingen fick möjlighet att bilda sig en uppfattning åt något som helst håll?
En mycket bättre manifestation gjorde man i Nynäshamn, där man kom till mötet och bara stod tyst med ryggen vänd mot podiet. Ett tydligt ställningstagande där man ändå lämnade plats för argument åt alla håll.
Alla som beter sig så här diskvalificerar sig starkt från förtroende för, .... ja, nästan allt!
Ha det gott! /Thomas
journalister som finns på SR och SVT.
Mats Knutson politiskt reporter är starkt kritisk till undersökningen,själv slänger han alla enkäter
i papperskorgen samhälls och politiska reportrar uppger aldrig sin politiska hemvist.
Att det inom olika yrkesgrupper råder under- respektive överrepresentation av vissa partisympatier är inte heller någon nyhet. Normalt sett är det inget större problem, men med tanke på medias uppdrag, så ser det rätt illa ut i detta fall.
Man kan, som jag skrev, förstås diskutera hur mycket sådant här lyser igenom, men egentligen är blotta misstanken nog för att det ska vara ett problem.
Jag tror säkert att du bryr dig om hur det står till i skolan och sjukvården. Hur kollektivtrafiken och vägnätet byggs ut. Säkert bryr du dig om din framtida pension också. Eftersom du bryr dig, så är du intresserad av politik.
SD är ett riksdagsparti. Jag gillar inte deras politik, men dom skall naturligtvis ha samma rättigheter som andra i riksdagen sittande partier.
Ha det bra!