Hus i natten, och ett skakigt självporträtt
Ikväll var det stjärnklart och kallt när jag kom hem från jobbet, så i stället för att ge mig direkt in i stugvärmen passade jag på att ta några bilder ute i trädgården.
Baksidan av huset jag bor i.
Jag tycker det är trevligt när det är stjärnhimlar med i nattbilder, men det går tyvärr inte att använda så långa slutartider utan att få ganska fula stjärnspår (tror det är nånstans kring tjugo sekunder som är gränsen).
Grannkåken
I vissa lägen kan det vara snyggt med dessa stjärnspår, men då ska det till ordentligt långa slutartider tycker jag - annars blir det varken hackat eller malet. Fast jag kanske inte ska vara så kinkig när det var så vackert kvällsväder :)
Mitt hus sett från framsidan
Innan jag kom hem ville jag testa att ta en sån där cool bil från baksätet i bilen, med lång slutartid och snygga ljusspår och sånt. Det gick väl sådär halvbra (om man ska vara snäll). Dels tror jag man ska ha lite mer vidvinkel än 19 mm på DX-format, och så ska man nog också montera kameran lite stadigare än att bara ställa stativet bakom sätena.
Lite småskakigt i Lilla Bilen
Nåja, det blev lite roligt och det finns utrymme för vidare experiment på området :)
Ha det!
Ha det gott!
ewa
Hälsningar Lena
/Anna
MVH Daniel Zausnig
zausnig.se