Annons

Vad är "DEN" stora skillnaden mellan PC & MAC????

Produkter
(logga in för att koppla)
Många pratar om "DEN" stora skillnaden mellan dessa datorer, men vad är det för stor skillnad?
Är ute efter en ny dator, har nu PC, men funderar på att övergå till Mac.
Var och kollade på deras datorer härom dagen. Imponerande utseendemässigt måste jag säga. 27 tum var häftig!!!
Men innehållet då?
Kan jag köra samma program i Mac som i en PC, hur funkar det? Photoshop använder jag nu.
Behöver massor av hjälp...
Tycker det är svårt att läsa sig till på nätet & går man in hos en återförsäljare pratar de ju självklart för SIN dator. PC eller Mac.... Jättesvårt!!

Tackar på förhand


Hej!
Jag hade en PC förut, den fungerade i ungefär 2,5 år tills den blev alldeles för seg och tuggade i en kvart innan den startade. Jag har inget intresse i hur en pc är uppbyggd och därför ingen koll på om den gick att laga! Bestämde mig då för en mac! Den fungerar, är användarvänlig, har fortfarande inte blivit trög efter lika lång tid som tiden med min pc. CS-programmen finns anpassade för mac och fungerar hur bra som helst. Likaså office paketet o dyl!
 
Det är väldigt få applikationer som profiterar av att kunna adressera mer än 3GB minne. Så länge operativet är 64-bit och kan lämna ut 3GB till varje applikation så är det för det mesta frid och fröjd.

/Karl

Ja och inte sällan är dessa just sådana applikationer som vi använder. Har man dessutom som många oskicket att inte "klicka ner" sina appliaktioner vilka många lärde sig redan under Windows barndom då systemets minneshantering var betydligt sämre, för att släppa minne, så drabbas många datorer bara av detta skäl av infarkt efter ett tag. Inte så att de går ner nödvändigtvis utan mer så att de går onödigt segt.

Sedan kan ju jag som jobbar på ett ställe där man valt att installera Windows 7 i 32-bitars version på 64-bitars maskiner så sent som förra året nämna att de som på mitt jobb jobbat med tung bildbehandling i PhotoShop varit oerhört irriterade på detta faktum då de varit låsta till att köra på 3 GB i Windows. Det de gjorde var att ställa sina PC i ett hörn och köpte MAC:ar med mer minne istället. Inte för att de enbart var sura på att de fick köra Windows utan främst alltså för denna minnesbegränsning som de upplevde som ytterst besvärande. Staden kommer nu ta fram 64-bitars arbetsstationer också för att möta dessa anväändares behov. Vi talar här ofta om inskannade bilder i stora format där TIFF-filer inte sällan ligger mellan många hundra till över gigabyten.

Men för andra typer av användare som bara mailar lite och skriver några Worddokument och gör lite presentationer så går det säkert bra med mindre än 3 GB.

Så olika ser ju behoven ut och i min värld är det inget konstigt att folk kör slut på 3 GB med allt de ska ha igång samtidigt som de bedriver tung bildbehandling exv.
 
Ledsen med dina problem beror inte på MS produkter utan på din inkompetens med hur det fungerar eller kanske skygglapparna är för stora då allt som MS gör är ju skit eller? :)

Samma tanke har slagit mig när jag läst inte bara detta exempel på klagan du kommenterade. Jag tycker ofta att folk kastar skit åt fel håll i bland. Det är svårt att lasta MS för egen inkompetens och det är svårt att rikta ansvaret för allt vad andra hård- och mjukvarutillverkare ställer till med i sina produkter gjorda för Windows till Microsoft. Microsoft står för själva plattformen och regler och riktlinjer kring hur man ska leva i denna men man styr långifrån allt. De bygger också OS:et så att det inte ska gå att bete sig hur som helst som på den "gamla goda" MS-DOS-tiden.

Ett exempel på detta är vad som nu händer i användargränsnitten i Windows-applikationerna och hur väl man integrerar i Windows i övrigt. Länge fanns och respekterades regler för exv. hur menysystem skulle vara uppbyggda. Man hade "Arkiv / File" längt ut till vänster sedan kom "Redigera / Edit". Längst ut mot höger fanns "Fönster / Window" och allra längst ut "Hjälp / Help". Däremellan lades de menyer som var applikationsspecifika. Med Office 2007 bröts allt detta och skälet var att programmen blivit så överlastade med menyer att man var tvungen att tänka om.

Skärmarna hade blivit större så man gjorde "ribbons" istället med fliksystem och symboler. Under åren som gått så har jag sett att de gamla menykonventionerna luckrats upp. Visst kan man tycka att en del har bättre och roligare ideer om hur applikationer ska vara uppbygda men det man tappat på vägen är enhetligheten. En gammal slogan Microsoft torgförde på 90-talet var "kan du ett kan du alla" som syftade just till att det var lättare att lära sig och en lägre inlärningskurva med ett standardiserat användargränssnitt. Idag gäller inte det riktigt längre. Jämför exv. program som RAWShooter (nu nedlagt) som inte hade en enda vanlig menyrad (i alla fall inte på förväntade ställen) och exv. Lightroom med hur gamla traditionella program såg/ser ut.

Windows precis som MAC är en plattform för att hantera allehanda applikationer med tillhörande hårdvara i de fall det förekommer. Hela grejen med dessa OS är att man installerar skrivardrivrutiner i OS:et istället som förr för varje enskild applikation (på den tiden var skrivarstöd en konkurrensfördel i MS DOS-applikationer. Fonter i OS:et istället för i varje applikation m.m. m.m. Detta m.m. kan exv. vara ICC-färgprofiler. Många applikationer bryr sig överhuvudtaget inte om dessa även fast de finns där i Windows för både skrivare och skärm. Det är ett exempel på saker som fortfarande sköts applikation för applikation eller ibland inte alls. Det känns lite konstigt att det ska ha tagit så lång tid att få till det mellan de viktigaste grafiska applikationerna och Windows. Detta är en av de saker som fungerat bättre i MAC-världen och säket en av de saker som fått folk att hellre köra MAC än PC. Adobe har länge valt att lösa detta i sina applikationer istället för at luta sig fullt ut och integrerat med OS:et.

MAC-världen är mer sluten och på så vis lättare att kontrollera på gott och en del ont också. Jämför gärna med den debatt som varit och är kring Apples slutenhet och storebrorsfasoner runt allt vad iPhone heter. Det finns ett öppnare alternativ i telefonvärlden också. Android-plattformen är mer telefonernas motsvarighet till Windows än iPhone också på ont och gott. Det finns ju de som applåderar att Apple försökt ta ett moraliskt ansvar och inte släppa in porrfloden i iPhone. Vi får väl se om de kommer ompröva det beslutet om Android skulle visa sig få en för stor konkurrensfördel av det skälet. Man ska inte glömma att utan porr hade inte spridningen av Internet skett som den faktiskt gjorde oavsett vad man tycker om det.
 
Ja och inte sällan är dessa just sådana applikationer som vi använder. Har man dessutom som många oskicket att inte "klicka ner" sina appliaktioner vilka många lärde sig redan under Windows barndom då systemets minneshantering var betydligt sämre, för att släppa minne, så drabbas många datorer bara av detta skäl av infarkt efter ett tag. Inte så att de går ner nödvändigtvis utan mer så att de går onödigt segt.

Sedan kan ju jag som jobbar på ett ställe där man valt att installera Windows 7 i 32-bitars version på 64-bitars maskiner så sent som förra året nämna att de som på mitt jobb jobbat med tung bildbehandling i PhotoShop varit oerhört irriterade på detta faktum då de varit låsta till att köra på 3 GB i Windows. Det de gjorde var att ställa sina PC i ett hörn och köpte MAC:ar med mer minne istället. Inte för att de enbart var sura på att de fick köra Windows utan främst alltså för denna minnesbegränsning som de upplevde som ytterst besvärande. Staden kommer nu ta fram 64-bitars arbetsstationer också för att möta dessa anväändares behov. Vi talar här ofta om inskannade bilder i stora format där TIFF-filer inte sällan ligger mellan många hundra till över gigabyten.

Men för andra typer av användare som bara mailar lite och skriver några Worddokument och gör lite presentationer så går det säkert bra med mindre än 3 GB.

Så olika ser ju behoven ut och i min värld är det inget konstigt att folk kör slut på 3 GB med allt de ska ha igång samtidigt som de bedriver tung bildbehandling exv.

Skillnaden är stor även för 32-bitars applikationer om dom körs i 32 eller 64-bitars variant av Windows 7.

I 32-bitarsvarianten skall operativet och alla applikationer slåss om 3.2GB, operativet brukar ta runt 768MB-1GB så en applikationer i 32-bitars Windows brukar max kunna få ca 2GB om man bara kör den applikationen.

Kör du 64-bitars Windows med mycket minne så kan varje 32-bitars-applikation få strax över 3GB, så bara det är ett uppsving på 50% för en 32-bitars applikation. Jag har ingen applikation som slukar över 3GB vare sig 32-bitars eller 64-bitars.

En 64-bitars applikation är med all säkerhet bättre, men största fördelen får man med ett 64-bitars operativsystem.

/Karl
 
Jag har "kört" MAC professionellt i 25 år utan en enda krasch!! Det säger väl en del?

Nu har jag bara kört 7.x, 8.x & 10.x av MacOS och allt före 10:an bombade rätt frekvent enligt min erfarenhet.
Kanske framför allt tillsammans med Adobes produkter.

Har du aldrig fått till en krasch så är du nog ensam i universum om det.
 
Annars är det väl klart att ett operativsystem är ett mycket komplicerat maskineri men precis som när folk använder el så behöver de inte veta alla detaljer om hur ett kärvkraftverk fungerar.
Jag skrev väl inte att vanliga användare ska lära sig hur ett operativsystem fungerar? Jag skrev bara att de fungerar olika och att de därför inte är likvärdiga. Samma sak gäller ju förresten för kärnkraftverk. De fungerar olika och är inte likvärdiga... :)

Ännu viktigare är dock att de datorprogarm man vill köra finns för systemet och det gör de i betydligt mindre utsträckning om du väljer MAC än Windows. Så att välja MAC som har 5-6-7? % av marknaden är som sagt att begränsa sig ordentligt i värsta fall, för långtifrån alla mjukvaruutvecklare tycker den marknadsandelen är tillräcklig för att överhuvudtaget anstränga sig att utveckla för det och då kan ni ju bara tänka er hur det intresset är med generalfloppen Linux som lyckats ta en knapp % av de OS som finns på skrivbordsdatorer och bärbara.
Som jag sagt tidigare så har applikationsvärlden idag inget direkt att göra med operativsystemet genom att det i samtliga fall ligger ett lager som isolerar applikationerna från operativsystemet. Det är bara gamla applikationer som hanteras annorlunda när det gäller Windows. Så det ramverk du talar om när det gäller själva applikationerna är idag utlyft från Windows och ligger i .NET Framework och applikationerna isoleras från operstivsystemet med CLR eller Common Language Runtime. I den världen skriver utvecklarna sina program i valfritt utvecklingsspråk såsom C#, Visual Basic bara för att ta de kanske vanligaste. På motsvarande sätt ser det ut i MAC-världen där många applikationer är skrivna i JAVA.
Det där med ramverk har du nog fått om bakfoten. I stort sett alla program du arbetar i på datorn är skrivna med stöd av respektive operativsystems ramverk. För Mac OS gäller i stor utsträckning ramverket Cocoa och för Windows heter det (väl fortfarande?) WinAPI (jag skriver ingen kod för Windows så jag kan inga detaljer). Ramverken erbjuder en stor mängd funktionalitet för audio, video, nätverk, filhantering etc. Få programmerare knackar kod från scratch för att rita upp en fönster eller erbjuda en dialogruta eller göra en nätverksanslutning. I stället använder man färdiga funktioner som finns i respektive ramverk. Självklart blir då resultatet helt beroende av hur bra och genomtänkt funktionerna i ramverket är. En annan viktig detalj är ju filsystemet som operativsystemet använder. Det är stor skillnad mellan hur effektiva, användbara och pålitliga olika filsystem är. Detta påverkar dataintegritet, säkerheten och funktionaliteten i stor utsträckning.


Jag hoppas folk gör något vettigare av sin tid än snöar in på detaljer i sina operativsystem. Det kan det knappast vara värt idag. Alla operativsystem som används på våra kontor och i våra hem är stabila idag.
Jag har heller inte uttalat mig om stabilitet i den bemärkelsen att datorn fungerar. Jag jobbar som sagt med både MacOS, Windows och Linux och vet att även WinXP kan vara ett stabilt och användbart operativsystem rätt konfigurerat. Men det var väl inte stabilitet vi diskuterade, utan om det är någon skillnad mellan operativsystemen. Och det vill jag fortfarande påstå att det är.
 
Det där med ramverk har du nog fått om bakfoten. I stort sett alla program du arbetar i på datorn är skrivna med stöd av respektive operativsystems ramverk. För Mac OS gäller i stor utsträckning ramverket Cocoa och för Windows heter det (väl fortfarande?) WinAPI (jag skriver ingen kod för Windows så jag kan inga detaljer).

För Windows är .net det klart största.

/Karl
 
Jag är på lite retsamt humör ikväll så jag kan inte låta bli att provocera lite ;)

Den stora skillnaden mellan PC och MAC (användare) är de galna fansen. Du får svårt att hitta en PC-användare som inte erkänner att det finns fel och brister. Det är däremot lätt att hitta MAC användare som likt Terjefans påstår att allt är perfekt och hittar på allsköns anledningar till att minsta kritik eller ifrågasättande är felaktig. ;)
 
Samma tanke har slagit mig när jag läst inte bara detta exempel på klagan du kommenterade. Jag tycker ofta att folk kastar skit åt fel håll i bland. Det är svårt att lasta MS för egen inkompetens och det är svårt att rikta ansvaret för allt vad andra hård- och mjukvarutillverkare ställer till med i sina produkter gjorda för Windows till Microsoft. Microsoft står för själva plattformen och regler och riktlinjer kring hur man ska leva i denna men man styr långifrån allt. De bygger också OS:et så att det inte ska gå att bete sig hur som helst som på den "gamla goda" MS-DOS-tiden.

Visst är det märkligt när folk blir selektivt inkompetenta och bara har problem med Windows.
Själv har jag använt & administrerat 10 talet olika leverantörer och jag har saknar uppenbart Microsoft-genen.
 
Jag är på lite retsamt humör ikväll så jag kan inte låta bli att provocera lite ;)

Den stora skillnaden mellan PC och MAC (användare) är de galna fansen. Du får svårt att hitta en PC-användare som inte erkänner att det finns fel och brister. Det är däremot lätt att hitta MAC användare som likt Terjefans påstår att allt är perfekt och hittar på allsköns anledningar till att minsta kritik eller ifrågasättande är felaktig. ;)
Det är ju möjligt att du har såna enögda (eller lyckosamma) vänner, men jag känner massor av folk som kör Mac men ingen av dem tycker att allt fungerar perfekt. Bara bättre än på den tiden de körde Windows. Jag känner ingen som bytt som tycker att det generellt blivit sämre.

Att man längre tillbaka var trött på att bli utsatt för minoritetsrelaterad särbehandling för att man körde Mac är ju en annan sak och visst kan det fortfarande finnas såna sår kvar hos de äldre Macanvändarna. De som utsatte oss för den behandlingen - supportavdelningar, butiker, tjänsteleverantörer, skatteverket, banken - levde ofta efter devisen, "Du skall inga andra gudar hava jämte Windows". :)
 
Det är inte alltid lätt att vara leverantör.

Mitt företag har en i Sverige väldigt populär produkt/tjänst. Vi stödjer Diverse win versioner och de senare MacOS samt de två senaste ubuntuversionerna (med många får det att fungera även på andra linuxdistar).

Linuxanvändningen står för mindre än 0,5% och i undersökningar pendlar den potentiella kundgruppen med linux på 0,1 - 0,7%... . Vi tycker att vi är sjyssta när vi lägger ner stora resurser på att stödja linux. När man läser diverse forum så är det dock ett ständigt klagande på att vi inte stödjer just en viss linuxvariant... kul!

Fingrade på en konsults 11tums macbookair idag. Den är som sagt jävligt läcker!
 
Skillnaden är stor även för 32-bitars applikationer om dom körs i 32 eller 64-bitars variant av Windows 7.

I 32-bitarsvarianten skall operativet och alla applikationer slåss om 3.2GB, operativet brukar ta runt 768MB-1GB så en applikationer i 32-bitars Windows brukar max kunna få ca 2GB om man bara kör den applikationen.

Kör du 64-bitars Windows med mycket minne så kan varje 32-bitars-applikation få strax över 3GB, så bara det är ett uppsving på 50% för en 32-bitars applikation. Jag har ingen applikation som slukar över 3GB vare sig 32-bitars eller 64-bitars.

En 64-bitars applikation är med all säkerhet bättre, men största fördelen får man med ett 64-bitars operativsystem.

/Karl

Ja det är bra att du förtydligar detta för det har alltid varit en hel del gnissel i alla skiften i DOS/Windows-världen och när man släppt kompatibilitet bakåt på vägen mellan 8-, 16-, 32- och nu 64-bitars system och inte minst vid byten av filsystem. Det var liknande begränsningar när man gick från 16- till 32-bitarssystem.
 
Jag skrev väl inte att vanliga användare ska lära sig hur ett operativsystem fungerar? Jag skrev bara att de fungerar olika och att de därför inte är likvärdiga. Samma sak gäller ju förresten för kärnkraftverk. De fungerar olika och är inte likvärdiga... :)


Det där med ramverk har du nog fått om bakfoten. I stort sett alla program du arbetar i på datorn är skrivna med stöd av respektive operativsystems ramverk. För Mac OS gäller i stor utsträckning ramverket Cocoa och för Windows heter det (väl fortfarande?) WinAPI (jag skriver ingen kod för Windows så jag kan inga detaljer). Ramverken erbjuder en stor mängd funktionalitet för audio, video, nätverk, filhantering etc. Få programmerare knackar kod från scratch för att rita upp en fönster eller erbjuda en dialogruta eller göra en nätverksanslutning. I stället använder man färdiga funktioner som finns i respektive ramverk. Självklart blir då resultatet helt beroende av hur bra och genomtänkt funktionerna i ramverket är. En annan viktig detalj är ju filsystemet som operativsystemet använder. Det är stor skillnad mellan hur effektiva, användbara och pålitliga olika filsystem är. Detta påverkar dataintegritet, säkerheten och funktionaliteten i stor utsträckning.



Jag har heller inte uttalat mig om stabilitet i den bemärkelsen att datorn fungerar. Jag jobbar som sagt med både MacOS, Windows och Linux och vet att även WinXP kan vara ett stabilt och användbart operativsystem rätt konfigurerat. Men det var väl inte stabilitet vi diskuterade, utan om det är någon skillnad mellan operativsystemen. Och det vill jag fortfarande påstå att det är.

Precis som Karl Gilén så har jag försökt säga att moderna Windows-program är skrivna med hjälp av .NET och Visual Studio. Där väljer man ett passande utvecklingspråk som passar en och använder resurser ur .NET Framework. I operativsystemet finns numera den andra komponenten alltid förinstallerad och det är tolken Common Language Runtime. Den finns idag i ett antal versioner och man måste se till att rätt .NET-version finns som stöd för applikationerna som ska köras. Det är CLR som gör det möjligt att isolerar .NET-applikationerna från operativet och som sköter kommunikationen mot operativsystemet. Man skiljer i .NET på managed code och det är sådan som är skriven för .NET och annat som inte är det. En modern utvecklare behöver inte förhålla sig till så mycket annat än .NET.

Oavsett vilket språk man väljer så översätts koden som skrivits med hjälp av dessa till ett enda språk som tolken förstår. .NET är Microsofts livförsäkring och på samma sätt som JAVA så kan .NET-appliaktioner flyttas till opertivsystem som inte är Windows den dagen (om den nu kommer) då folk av något skäl skulle sluta använda Windows. Så om Linux mot alla odds skulle få en marknadsandel på 90% av alla klient OS så skulle Microsoft bara behöva anpassa sin CLR för Windows så skulle man sedan kunna köra dessa .NET-program på Linux eller för den delen MAC om nu det skulle hända. Det finns t.o.m. ett initiativ där krafter utanför Microsoft försöker göra just detta. Andra vet säkert mer om hur det eventuellt går. Så det har hänt en del sedan WinAPI var det enda att luta sig mot för utvecklarna.

Så till sist: Man kan aldrig prata Windows vs MAC utan att MAC-ägare börjar tala om hur stabilt och bra MAC är och underförståttatt Windows idag inte skulle vara det. Min invändning är fortsatt att för en användare betyder OS:et mycket marginellt. Det ska sköta nätkommunikationen, filhanteringen och hanteringen av applikationerna. Detta klarar samtliga OS idag på ett utmärkt och mycket marginellt avvikande sätt. När man startat sina applikationer så är man ine i appliaktionernas värld och då lever man där i sina applikationvärldar tills man ska spara ner sina jobb på disk eller skicka dem vidare med mail eller vad man nu gör. I dessa processer står OS:ets filsystem, grafikhantering och kommunikationssystem för ett antal stödfunktioner men i allt väsantligt sköter alla OS detta på liknande sätt och skillnaderna i dessa hanteringar för användarna är så pass små att de flesta inte har några större svårigheter att använda datorer med olika OS utan större olägenheter. Skulle det inte vara så pass enhetligt funktionsmässigt, skulle vi verkligen få höra det av användarna! :)

Dessutom är i bästa fall applikationerna praktiskt taget identiska vilket OS de än går på så jag tycker faktiskt att du gör dessa skillnader betydligt större än jag och de flesta upplever dem. Däremot kan jag skriva under på att jag har mött en och annan MAC-fanatiker men få PC dito. När jag jobbade på Esselte Datasoft så började en ny tekniker på vår support. Han skulle presentera sig för arbetsgruppen sade killen: "Jag hatar allt det står Microsoft på". "Ja det var ju tråkigt", sade då vår chef lite försynt för Microsoft är ju vår största leverantör av mjukvara".

Här pratar vi hardcore Apple-kille för här handlade det inte om MAC utan hans idealdator var Apple II. Men till killens försvar så är det en av de bästa och mest kunnige tekniker jag mött. Jag har aldrig förstått att folk så till den milda grad kan gå i krig för ett operativsystem. För mig känns det som att ha fokus på helt fel saker. Ett OS idag har utan undantag genomgått decenniers förfining och de har blivit altmer lika över tid. De fungerar utmärkt i allt utom undantagsfall och då beror det inte sällan på användaren som inte fått någon utbildning eller olyckats. Finns väldigt lite skäl att vare sig hata eller älska. Varför räcker det inte bara med att använda?
 
Senast ändrad:
Precis som Karl Gilén så har jag försökt säga att moderna Windows-program är skrivna med hjälp av .NET och Visual Studio. Där väljer man ett passande utvecklingspråk som passar en och använder resurser ur .NET Framework. I operativsystemet finns numera den andra komponenten alltid förinstallerad och det är tolken Common Language Runtime. Den finns idag i ett antal versioner och man måste se till att rätt .NET-version finns som stöd för applikationerna som ska köras. Det är CLR som gör det möjligt att isolerar .NET-applikationerna från operativet och som sköter kommunikationen mot operativsystemet. Man skiljer i .NET på managed code och det är sådan som är skriven för .NET och annat som inte är det. En modern utvecklare behöver inte förhålla sig till så mycket annat än .NET.

Oavsett vilket språk man väljer så översätts koden som skrivits med hjälp av dessa till ett enda språk som tolken förstår. .NET är Microsofts livförsäkring och på samma sätt som JAVA så kan .NET-appliaktioner flyttas till opertivsystem som inte är Windows den dagen (om den nu kommer) då folk av något skäl skulle sluta använda Windows. Så om Linux mot alla odds skulle få en marknadsandel på 90% av alla klient OS så skulle Microsoft bara behöva anpassa sin CLR för Windows så skulle man sedan kunna köra dessa .NET-program på Linux eller för den delen MAC om nu det skulle hända. Det finns t.o.m. ett initiativ där krafter utanför Microsoft försöker göra just detta. Andra vet säkert mer om hur det eventuellt går. Så det har hänt en del sedan WinAPI var det enda att luta sig mot för utvecklarna.

Så till sist: Man kan aldrig prata Windows vs MAC utan att MAC-ägare börjar tala om hur stabilt och bra MAC är och underförståttatt Windows idag inte skulle vara det. Min invändning är fortsatt att för en användare betyder OS:et mycket marginellt. Det ska sköta nätkommunikationen, filhanteringen och hanteringen av applikationerna. Detta klarar samtliga OS idag på ett utmärkt och mycket marginellt avvikande sätt. När man startat sina applikationer så är man ine i appliaktionernas värld och då lever man där i sina applikationvärldar tills man ska spara ner sina jobb på disk eller skicka dem vidare med mail eller vad man nu gör. I dessa processer står OS:ets filsystem, grafikhantering och kommunikationssystem för ett antal stödfunktioner men i allt väsantligt sköter alla OS detta på liknande sätt och skillnaderna i dessa hanteringar för användarna är så pass små att de flesta inte har några större svårigheter att använda datorer med olika OS utan större olägenheter. Skulle det inte vara så pass enhetligt funktionsmässigt, skulle vi verkligen få höra det av användarna! :)

Dessutom är i bästa fall applikationerna praktiskt taget identiska vilket OS de än går på så jag tycker faktiskt att du gör dessa skillnader betydligt större än jag och de flesta upplever dem. Däremot kan jag skriva under på att jag har mött en och annan MAC-fanatiker men få PC dito. När jag jobbade på Esselte Datasoft så började en ny tekniker på vår support. Han skulle presentera sig för arbetsgruppen sade killen: "Jag hatar allt det står Microsoft på". "Ja det var ju tråkigt", sade då vår chef lite försynt för Microsoft är ju vår största leverantör av mjukvara".

Här pratar vi hardcore Apple-kille för här handlade det inte om MAC utan hans idealdator var Apple II. Men till killens försvar så är det en av de bästa och mest kunnige tekniker jag mött. Jag har aldrig förstått att folk så till den milda grad kan gå i krig för ett operativsystem. För mig känns det som att ha fokus på helt fel saker. Ett OS idag har utan undantag genomgått decenniers förfining och de har blivit altmer lika över tid. De fungerar utmärkt i allt utom undantagsfall och då beror det inte sällan på användaren som inte fått någon utbildning eller olyckats. Finns väldigt lite skäl att vare sig hata eller älska. Varför räcker det inte bara med att använda?

Det är möjligt att vi missförstår varandra, men av det jag kan förstå att du vill säga så anser jag att du har fel. Oavsett vad hur du vill göra åtskillnad mellan operativsystemen och de ramverk utvecklare har att förhålla sig till för respektive plattform så påverkar det ändå i väldigt stor utsträckning hur den logiska delen av användarapplikationerna kommer att fungera. Ramverken utgör ju i praktiken en stor del av hur applikationerna fungerar "längre ned", dvs bakom det användaren ser och gör. Oavsett om du tycker att det finns ett skyddande lager mellan det du vill avgränsa som operativsystemet och applikationen så är det lagret likt förbaskat operativsystemspecifikt - det är ju MS som utecklar .NET och WinAPI för Windows och Apple som bygger Cocoa för MacOS. Inte ens Java som var tänkt att använda ett plattformsoberoende ramverk fungerar ju lika under olika operativsystem. Det är jättestora skillnader på funktion tom där.
Hur ramverket är byggt påverkar i högsta grad hur applikationen kommer att fungera i praktiken. Detta tillsammans med stora skillnader i hur respektive filsystem fungerar och dessutom ganska olika kulturer för hur kommunikationen förmedlas mellan användaren och maskinen gör att det är stora skillnader mellan operativsystemen. Märk väl att jag inte säger att det ena är värdelöst eller det andra felfritt. Men stora skillnader är det, vilket betyder att det inte är betydelselöst vilket man väljer.
 
Ja det är bra att du förtydligar detta för det har alltid varit en hel del gnissel i alla skiften i DOS/Windows-världen och när man släppt kompatibilitet bakåt på vägen mellan 8-, 16-, 32- och nu 64-bitars system och inte minst vid byten av filsystem. Det var liknande begränsningar när man gick från 16- till 32-bitarssystem.

Jag upplever inte detta som ett gnissel. Vad är det som du upplever som ett gnissel nu med 32 och 64-bit?

/Karl
 
Jag upplever inte detta som ett gnissel. Vad är det som du upplever som ett gnissel nu med 32 och 64-bit?

/Karl

Nu har det mesta rättat till sig men jag har exv. fortfarande ett problem med exv. Oracle 11g ODBC-kopplingar i SQL Server Integration Services i Windows Server 2008 R2, så jag kör temporärt i en 32-bitars XP istället, för det är den enda dator jag har koll på där detta funkar utan strul för mig åtminstone.

Ibland har Microsoft bytt drivrutinsstuk och gamla drivrutiner har ibland inte stötts i nya OS och nya dessutom saknats till både ny och gammal periferiutrustning.
 
Nu har jag bara kört 7.x, 8.x & 10.x av MacOS och allt före 10:an bombade rätt frekvent enligt min erfarenhet.
Kanske framför allt tillsammans med Adobes produkter.

Har du aldrig fått till en krasch så är du nog ensam i universum om det.

Ja och MAC:arna visade t.o.m. en liten bombsymbol tidigare när det kraschade. I tidiga Windows stod det som sagt det ytterst irriterande "Oåterkalleligt applikationsfel". Notera att det stod applikationsfel och inte operativsystemsfel. Krascher var nästan alltid applikationsrelaterade i äldre desktop Windows och första versionen där man började ta tag i problemet och skilja på strömmarna för applikationer och OS var 3.1.
 
Det är möjligt att vi missförstår varandra, men av det jag kan förstå att du vill säga så anser jag att du har fel. Oavsett vad hur du vill göra åtskillnad mellan operativsystemen och de ramverk utvecklare har att förhålla sig till för respektive plattform så påverkar det ändå i väldigt stor utsträckning hur den logiska delen av användarapplikationerna kommer att fungera. Ramverken utgör ju i praktiken en stor del av hur applikationerna fungerar "längre ned", dvs bakom det användaren ser och gör. Oavsett om du tycker att det finns ett skyddande lager mellan det du vill avgränsa som operativsystemet och applikationen så är det lagret likt förbaskat operativsystemspecifikt - det är ju MS som utecklar .NET och WinAPI för Windows och Apple som bygger Cocoa för MacOS. Inte ens Java som var tänkt att använda ett plattformsoberoende ramverk fungerar ju lika under olika operativsystem. Det är jättestora skillnader på funktion tom där.
Hur ramverket är byggt påverkar i högsta grad hur applikationen kommer att fungera i praktiken. Detta tillsammans med stora skillnader i hur respektive filsystem fungerar och dessutom ganska olika kulturer för hur kommunikationen förmedlas mellan användaren och maskinen gör att det är stora skillnader mellan operativsystemen. Märk väl att jag inte säger att det ena är värdelöst eller det andra felfritt. Men stora skillnader är det, vilket betyder att det inte är betydelselöst vilket man väljer.

Jaa RAM-verket bestämmer hur applikationer kan byggas (om du nu menar applikationsutvecklingsramverket och inte blandar ihop detta som jag misstänker att du gör med de delsystem som finns på OS-nivå) och det är vad man får från leverantören av utvecklingsmiljön vare sig det är JAVA eller .NET. Dessa utvecklas över tid. Det finns ett antal versioner av .NET från version 1.0 till 4.0 idag och JAVA har funnits ännu längre och är dessutom spritt på fler plattformar (även Windows). Dessutom finns tredjepartstillverkare av kontroller (objekt som kan användas som byggstenar i det grafiska gränssnittet) bara för att ta ett exempel. Allt detta kan användas av utvecklarna för att skriva applikationer med men det har till stor del mycket lite att göra med själva operativsystemet. .NET ochJAVA är ju som två olika bubblor som flyter ovanpå OS:et och kommunikationen med OS:et sker genom respektive tolk.

Visst är tolkarna anpassade till operativen de är gjorda för, det är ju det som är hela grejen för att kunna isolera applikationsvärlden från själva OS:et och det är en lång väg från den tighta koppling som fanns innan .NET utvecklades mellan Windows och Windows-applikationerna (WINAPI). Den kopplingen finns inte längre på samma sätt mellan .NET-applikationerna och exv. Windows. Det säljs nog snart inga gamla Windowsprogram längre - d.v.s. det säljs nog snart inga riktiga hederliga dåliga gamla Windowsprogram skrivna för WINAPI längre hårddraget, det finns bara program gjorda för olika tolkar såsom JAVA och .NET för att ta de vanligaste. Idag pratar man om .NET-applikationer och JAVA-applikationer och inte om Windows-appliaktioner. Windows-applikationer som begrepp är pre .NET och de är skrivna i exv. Visual Basic 6.0 som var den sista versionen innan .NET kom eller någon C++ version. Dessa utvecklingsspråk är inte en del av .NET och lever sitt eget liv som de alltid gjort.

Jag tycker man kan försöka se på .NET på precis samma sätt som på JAVA. Det finns JAVA-applikationer gjorda för LINUX, UNIX, MAC, SUN:s OS (SUN gjorde ju JAVA) och t.o.m. Windows. Det skulle kunna finnas .NET-applikationer för alla dessa OS också om Microsoft eller någon annan bara gjorde en tolk (CLR) för respektive OS. Skulle vi fortsätta kalla en .NET-appliaktion skriven för MAC för en Windows-applikation? Är det verkligen omöjligt att förstå? Att sedan .NET bara finns för Windows beror enbart på att Microsoft inte vill porta det till exv. LINUX, för då skulle ju i et slag folk lika gärna kunna installera LINUX på sina maskiner och skita i att köpa Windows men det finns ju inget skäl i världen för Microsoft att legitimera LINUX på samma sätt som man aldrig gjorde det med IBM:s nu döda OS/2 satsning.

Jag har försökt att vara pedagogisk och jag kan inte göra något åt att du tror att jag missförstått allt - det är din mänskliga rättighet att tycka så men jag lägger ner denna diskussion nu för har jag inte nått fram till dig förr om hur detta funkar, så tror jag inte jag kommer lyckas senare heller.
 
Senast ändrad:
Ja och MAC:arna visade t.o.m. en liten bombsymbol tidigare när det kraschade. I tidiga Windows stod det som sagt det ytterst irriterande "Oåterkalleligt applikationsfel". Notera att det stod applikationsfel och inte operativsystemsfel. Krascher var nästan alltid applikationsrelaterade i äldre desktop Windows och första versionen där man började ta tag i problemet och skilja på strömmarna för applikationer och OS var 3.1.

Jag är av den åsikten att ett OS som kan dras ner fullständigt av en applikation är felkonstruerat.
Ju oftare det sker ju sämre OS och tidiga Windows och MacOS var riktigt dåliga.

Som administratör ska man alltid kunna rädda systemet från en applikation som löper amok.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.