Annons

Långtidslagring????

Produkter
(logga in för att koppla)
Varför lägga ner så mycket energi på detta med långtidslagring. Jag struntar högaktningsfullt om mina bilder är borta om hundra år!!! För mej räcker det med att de finns kvar i min livstid.
Olika instutitioner, museer,mediabolag etc etc lagrar så det räcker till och blir över för framtida generationer.
Visst skulle det kanske vara kul om ens barnbarnbarn skulle kunna se ens bilder i framtiden men det är inget jag tänker lägga någon energi på idag.
 
Hades skrev:
Varför lägga ner så mycket energi på detta med långtidslagring. Jag struntar högaktningsfullt om mina bilder är borta om hundra år!!! För mej räcker det med att de finns kvar i min livstid.
Olika instutitioner, museer,mediabolag etc etc lagrar så det räcker till och blir över för framtida generationer.
Visst skulle det kanske vara kul om ens barnbarnbarn skulle kunna se ens bilder i framtiden men det är inget jag tänker lägga någon energi på idag.

Det är inte säkert att du kan se dina bilder om 40 år.. om du lever då. Det är det vi diskuterar.
 
Re: Re: Film såklart

stefohl skrev:
Gå och titta på bilder som är tagna under 50-talet på diafilm, inte har de klarat ens 50 års lagring. Jag kan ana vad bilderna föreställer, men de är långt ifrån samma bild som togs en gång i tiden. Titta på färgkopior från 60-talet, där finns det knappt ett enda bildspår. Många av de svartvita bilder jag gjorde under 80-talet på Orwo är idag helt förstörda, trots att jag var mycket noggrann med fixering och sköljning.

MVH/Stefan

Man kan ha otur, men jag tror inte ORWO (Östtyskt?) var nån hit även om en del hävdade att det fanns samma kunnande där som på Agfa. Köpte ett par ORWO diarullar i Damaskus på 70-talet (månaden innan det s.k. "Jom Kippur"-kriget). Filmen hade nästan paserat bäst före datum enligt texten på kartongen. Tog risken ändå. I verkligheten hade filmen dock passerat bäst föredatum för länge sen förmodligen p.g.a. dålig lagring i hettan. Bilderna var helt oanvändbara. Ingen vidare åtgång på film i det landet då. Soldater överallt. Så fort man tog ett kort kom polisen och frågade varför man just tog kort på på "just det motivet" som man just plåtat. Lokalbefolkningen tog nog inga bilder heller så det var ju inte undra på att omsättningen på film var obefintlig. Kortaste hållbarhetstid jag varit med om.
 
zlice skrev:
Det är inte säkert att du kan se dina bilder om 40 år.. om du lever då. Det är det vi diskuterar.

Jaha du, jag har iallafall läst flera inlägg som handlar om barnbarnsbarn,etc hur de ska kunna titta på bilderna våra bilder i framtiden.
Men vad är problemet på 40 års sikt då??? Så länge man lever är det ju bara att lägga över när det kommer nytt lagringsmedia??? Sen är det ju bara en fråga om hur många kopior man vill ha, samt var och hur de ska förvaras.
 
Hades skrev:
Varför lägga ner så mycket energi på detta med långtidslagring. Jag struntar högaktningsfullt om mina bilder är borta om hundra år!!! För mej räcker det med att de finns kvar i min livstid.
Olika instutitioner, museer,mediabolag etc etc lagrar så det räcker till och blir över för framtida generationer.
Visst skulle det kanske vara kul om ens barnbarnbarn skulle kunna se ens bilder i framtiden men det är inget jag tänker lägga någon energi på idag.

Det är väl OK att skita i om man kan se sina bilder om 40 eller 100 år om det är ett medvetet val. Men om man inte ser upp så är det som Stellan Wågström säger inte ens säkert att man kan se sina bilder efter en betydligt kortare tid än så. Det kan ju också vara ett medvetet val att låta bli att släpa med sig en kamera i tid och otid om man ändå inte är särskilt intresserad av att spara bilderna. Det kan dessutom vara ett lika medvetet val att helt avstå från att överhuvustaget köpa en digitalkamera. Men om man vill spara även en del av sina digitala bilder över tid, så behöver man kunskap om hur man gör det på ett bra sätt och de är det vi försöker skaffa oss nu. Digital fotografering är ett totalt paradigmskifte i sig och helt nya förutsättningar råder.

Dessutom är det ju inte heller så att museér och institutioner lagrar så det "räcker och blir" över. Museérna har ju alltid varit beroende av allmänhetens donationer och bidrag i stor utsträckning. Mycket sker dessutom elektroniskt idag. Brevkorrespondens finns idag knappast kvar som historiskt källmaterial och email arkiveras nog rätt sällan. "Kulturen" på Internet går väl knappast att överblicka och än mindre att arkivera annat än som fragment.
 
Hades skrev:
Jaha du, jag har iallafall läst flera inlägg som handlar om barnbarnsbarn,etc hur de ska kunna titta på bilderna våra bilder i framtiden.
Men vad är problemet på 40 års sikt då???

Problemet med 40 års sikt är detsamma som 100 år eller 200 år. Säkerheten i dagens cd/dvd/hd är inte speciellt stor. Den är ofta en bra bit under de tillverkaren hävdar, ofta på grund av okunskap och dålig hantering.

Jag vet inte om du gör backup på dina bilder och i så fall hur. Om du bränner dom, bränner du i 20ggr hastighet eller bara 1ggr? Om du sparar på hårddisk sparar du backup på fler än en hårddisk? Om din hårddisk krashar är du säker på att dina cd/dvd backuper fortfarande fungerar?

Självklart är alla dessa frågor (och de andra i tråden) interssanta. Om du inte tycker det så borde inte den här tråden intressera dig?

Så länge man lever är det ju bara att lägga över när det kommer nytt lagringsmedia??? Sen är det ju bara en fråga om hur många kopior man vill ha, samt var och hur de ska förvaras.

eller hur.. bara.. det tyckte jag också tidigare. Ju mer kunskap jag har om digital media ju fler har mina frågor blivit.

ps: för övrigt är det alltid bäst att bränna backuper i 1ggr hastighet för er som inte visste det.
 
Re: Re: Re: Film såklart

Sten-Åke Sändh skrev:
Man kan ha otur, men jag tror inte ORWO (Östtyskt?) var nån hit även om en del hävdade att det fanns samma kunnande där som på Agfa.

Orwo tillverkades i dåvarande Östtyskland och vi var många som använde deras svartvita fotopapper under rätt många år. Men det fanns problem med Kodaks, Ilfords och Agfas barytpapper också under denna period, för att inte tala om deras RC-papper.

Men jag var inte ute efter att hänga ut en tillverkare, snarare att peka på att silverbaserade material har stora problem med hållbarhet också. Att tro att vi löser problemen med hållbarhet genom att gå över till film tycker jag är naivt.

Titta på www.wilhelm-research.com och hans test av hållbarhet på 10 x 15 cm kopior. Om vi sätter hållbarheten på Fujis färgfotopapper till 100% får Agfas färgpapper en hållbarhet på 55% och Kodak får en hållbarhet på 47%. Men utskrifter från Epsons pigmentskrivare får en hållbarhet på 260% och HP:s skrivare ger en hållbarhet på 205%.

MVH/Stefan
 
zlice skrev:
ar, ofta på grund av okunskap och dålig hantering.

Jag vet inte om du gör backup på dina bilder och i så fall hur. Om du bränner dom, bränner du i 20ggr hastighet eller bara 1ggr? Om du sparar på hårddisk sparar du backup på fler än en hårddisk? Om din hårddisk krashar är du säker på att dina cd/dvd backuper fortfarande fungerar?

och hur sparar du dina negativ?

har du duplikat?
kyllagring i kontrollerad atmosfär?

Hela denna debatt är i mitt tycke något skev, problemet med lagring har alltid funnits..

Klart att någon har negativ som legat på ett dass på landet i hundra år och som sen gick att kopiera från.... men om hundra år så kommer säkert några av alla de miljoner CD skivor som bränns nu att kunna läsas då oxå, även om merparten försvunnit.

Klart det kan vara ide att ta vara på sina bilder, men riktigt så illa som domedagsprofeterna gör gällande tror jag nog inte att det är!

/b
 
Sten-Åke Sändh skrev:
Dessutom är det ju inte heller så att museér och institutioner lagrar så det "räcker och blir" över. Museérna har ju alltid varit beroende av allmänhetens donationer och bidrag i stor utsträckning. Mycket sker dessutom elektroniskt idag. Brevkorrespondens finns idag knappast kvar som historiskt källmaterial och email arkiveras nog rätt sällan. "Kulturen" på Internet går väl knappast att överblicka och än mindre att arkivera annat än som fragment.

Hur många tusentals timmar rörliga bilder tror du att det finns på bara på STV? Hur många miljoner bilder ligger på bildbyråer och tidningar bara i Sverige? Etc etc.
Det kommer säkert inte vara några problem i framtiden att forska om vår tid. Känns inte speciellt angeläget att arkivera ytterligare för mej som privatperson.
Möjligtvis kan man kanske arkivera lite spam så de i framtiden får se vad mycket digital förorening vi behövde dras med :)
 
zlice skrev:
Självklart är alla dessa frågor (och de andra i tråden) interssanta. Om du inte tycker det så borde inte den här tråden intressera dig?

Naturligvis är tråden intressant, jag tycker bara många gör en höna av en fjäder.
Bränn på skivor, bränn om dem om tex tre till fem år till nya skivor om det inte kommit något nytt lagringsmedia. Har det kommit något nytt lägg över dem på detta osv!
Testamentera de senaste skivorna till släktingar eller någon som kan tänka sej ha intresse av att ta hand om dem och dö sen i lugn och ro. Så har du gjort vad du kunnat sen får någon annan ta över hanteringen.
 
Bertil Lindgren skrev:
och hur sparar du dina negativ?

Jag äger knappt några negativ och de jag äger är jag inte lika rädd om som mina digitala bilder. Då de är så många fler.


Nej. Den frågan diskuteras säkert i någon annan tråd. Jag vänder mig dit om jag är intresserad.


kyllagring i kontrollerad atmosfär?

Nej. Den frågan diskuteras säkert i någon annan tråd. Jag vänder mig dit om jag är intresserad.


Hela denna debatt är i mitt tycke något skev, problemet med lagring har alltid funnits..

Vad menar du med det? "Så problebet behöver inte diskuteras."? (du behöver inte svara för det är egenligen ointressant för mig då jag tycker frågan är relevant, vill du svar så gör det gärna privat)


Klart det kan vara ide att ta vara på sina bilder, men riktigt så illa som domedagsprofeterna gör gällande tror jag nog inte att det är!

Smaken är delad. För att göra ordspråket kort.
Mvh Stellan
 
Hades skrev:
Naturligvis är tråden intressant, jag tycker bara många gör en höna av en fjäder.
Bränn på skivor, bränn om dem om tex tre till fem år till nya skivor om det inte kommit något nytt lagringsmedia. Har det kommit något nytt lägg över dem på detta osv!
Testamentera de senaste skivorna till släktingar eller någon som kan tänka sej ha intresse av att ta hand om dem och dö sen i lugn och ro. Så har du gjort vad du kunnat sen får någon annan ta över hanteringen.

Jo det låter vettigt det du säger. Det är säkert "det bästa" idag.
Jag är glad att jag inte trodde att zip-skivorna skulle slå igenom, då hade jag säkert suttit med ett hundratal skivor redan nu med en marknadsprodukt som med stor sannolikhet är borta om två år.

En tråd av den här typen kanske får den som INTE gjort någon backup att börja tänka på det. En person som kanske än så länge trott att hårddisken är lika bra som "vad som helst som är säkert" (som t ex min far (än värre min mor), när jag hälsar på honom ser jag till att "norpa" en backup av honom). Jag är mycket intresserad av alla deras bilder när dom går bort, även deras digitala bilder.

Skulle det komma upp någon effektiv långtidslagringsmetod (vilket är tveksamt om man inte ska hugga i sten) så kanske info skulle dyka upp här. Det skulle jag uppskatta, så slipper vi alla leta individuellt.
 
Började lagra på disketter...
gick sedan över till zip-skivor...
som jag flyttade till CD-skivor...
som jag ev kommer att lägga på DVD-skivor
- och som jag idag OCKSÅ har på en extern HD.
De "bästa" bilderna har jag även på "fotopapper".

I framtiden kommer jag att flytta bilder/info
till det lagringsmedia som gäller då...

Hörde någonstans att NASA bränt info på dvd-liknande
skivor gjorda av glas... någon som vet något om det?
 
zlice skrev:

Vad menar du med det? "Så problebet behöver inte diskuteras."? (du behöver inte svara fö

Jag svarar gärna, det kan ju finnas andra som är intresserade...

Jag tycker att det är en fråga om proportioner.

Några har alltid sparat och noga arkiverat negativ, andra inte. Det är inget märkligt med det. Men när man talar om RAID system, backuper osv då ligger man i en klass av lagring som om det gällt analogt foto krävt negativ duplikat och fryslagring i kontrollerad atmosfär, vilket de flesta av oss aldrig behövt eller kommer att behöva.

Om vi låter ett labb printa eller själva printar de av våra bilder vi sätter störst värde på och sedan tar väl hand om dem så lär de räcka mycket långt, både för vårt eget bruk och för ev. allmänt bruk.

Det finns de som använder lagring som ett argument i någon sorts analog/digital diskussion vilket med tanke på det jag skriver ovan är ganska döfött, det är ju så att de flesta negativ farfar och morfar fick från labbet kom ju aldrig ut ur kuveret som bilderna låg i och slängdes straxt därefter... Det är snarast troligt att de har tagit bättre vara på CD skivorna från labbet.



mvh
/b
 
Jag har läst i diskussionerna här och många tankar är bra, men vad ni glömmer är att de flesta "svenssons" inte gör backup, eller tycker det är livsviktigt med bilderna som ändå togs för ett halvår sen. Jag jobbar själv med datorer och vet att många som använder sina datorer i hemmet inte vet riktigt hur det fungerar med att bränna en skiva osv.

Sen tar många så mycket bilder så de bilder som verkligen blev bra försvinner i mängden bland alla bilder.

Vad jag oroar mig mer för är formatet på bilderna. Canon Raw 6 megapixel kanske är helt oläsligt om 15 år. Eller gamla formatet .jpg som försvann 2007 på hösten vem minns det 2020? Eller vem vill ens bry sig om bilder i 6 megapixel när alla använder 30 megapixel, minneskort på 3000Gb och objektiv i titan-ultra-plexiglas-slipning..?

Den som lever får se, jag tror i och för sig att det finns andra problem att bry sig mer om, så som miljöförstöring och att oljan tar slut osv.
 
Bertil Lindgren skrev:
Jag svarar gärna, det kan ju finnas andra som är intresserade...

Jag tycker att det är en fråga om proportioner.

Några har alltid sparat och noga arkiverat negativ, andra inte. Det är inget märkligt med det. Men när man talar om RAID system, backuper osv då ligger man i en klass av lagring som om det gällt analogt foto krävt negativ duplikat och fryslagring i kontrollerad atmosfär, vilket de flesta av oss aldrig behövt eller kommer att behöva.

Om vi låter ett labb printa eller själva printar de av våra bilder vi sätter störst värde på och sedan tar väl hand om dem så lär de räcka mycket långt, både för vårt eget bruk och för ev. allmänt bruk.

Det finns de som använder lagring som ett argument i någon sorts analog/digital diskussion vilket med tanke på det jag skriver ovan är ganska döfött, det är ju så att de flesta negativ farfar och morfar fick från labbet kom ju aldrig ut ur kuveret som bilderna låg i och slängdes straxt därefter... Det är snarast troligt att de har tagit bättre vara på CD skivorna från labbet.



mvh
/b

Det lustiga med dessa diskussioner är digitalförespråkarnas försvar av det digitala mediet. Det är fantastiskt, oöverträffat om man bara bränner, bränner, sparar, byter, skaffar diskar, skiftar format, kylförvarar, raidar - och så vidare.
Mådä.
Kanske.
Kanske inte.
Ingen vet. Men att "gammalt" datamaterial är problematiskt är känt.
De gamla B/W negativen vet vi med säkerhet mera om.
Hur har de förvarats? I sina pappersfickor sedan 20- eller 30-talet, i cigarrlådor (jag har sådana efter mina föräldrar, fortfarande med negativ i, jojomensan), hoprullade i oklippta längder i en pappkasse (jajaja, jag skäms liiiiiite), klippta i pergamynfickor (> 95% ).
Vad har de gemensamt?
Ja, de pergamynfickor har inga repor, i övrigt är det ingen större skillnad. Samtliga är sådana att jag i vilket ögonblick som helst kan ta något av dem och gå ut i mörkrummett och slå en kopia rakt av. Oberoende om de är från 1916 eller från 050301 (det nyaste).
Det är inga stora problem med B/W negativ.....trots att de inte är i jpeg, tiff, raw m.fl format.
Men de är i formaten 11x14, 6x9, 6x6, 6x7, 4,5x6, 4x4, eller 24x36 förstås.
En förstoringsapparat med 3 objektiv läser dem alla.
Den är från 1976......
Us
 
Bertil Lindgren skrev:
Jag svarar gärna, det kan ju finnas andra som är intresserade...

Jag tycker att det är en fråga om proportioner.

Några har alltid sparat och noga arkiverat negativ, andra inte. Det är inget märkligt med det. Men när man talar om RAID system, backuper osv då ligger man i en klass av lagring som om det gällt analogt foto krävt negativ duplikat och fryslagring i kontrollerad atmosfär, vilket de flesta av oss aldrig behövt eller kommer att behöva.

Om vi låter ett labb printa eller själva printar de av våra bilder vi sätter störst värde på och sedan tar väl hand om dem så lär de räcka mycket långt, både för vårt eget bruk och för ev. allmänt bruk.

Det finns de som använder lagring som ett argument i någon sorts analog/digital diskussion vilket med tanke på det jag skriver ovan är ganska döfött, det är ju så att de flesta negativ farfar och morfar fick från labbet kom ju aldrig ut ur kuveret som bilderna låg i och slängdes straxt därefter... Det är snarast troligt att de har tagit bättre vara på CD skivorna från labbet.



mvh
/b

Visst ligger det något i det du säger också och jag läste nyss mitt inlägg (igen). Jag ber om ursäkt om det verkar som om jag har en fientlig ton.
Jag är intresserad i den här frågan och får en massa underbar feedback, även från dig. Negativ ;) feedback är också feedback :) Jag måste nog ha fått en släng av "hacka inte på mig och min tråd".

Visst är det stor skillnad på analogt och digitalt. Men många av dom som lirat analogt för familjebruk får papperskopior i samband med att framkallningen sker, samtidigt som dom får negativen (alltså en form av backup).
Nu när mycket sker digitalt så är det många som endast har sina bilder i datorn. Skulle då hårdisken krasha så är allt borta.
Det är detta som jag tycker gör den stora skillnaden i sammanhanget som du talar om. Mina digitala favoritfoton framkallar jag. Det gör då inte så mycket om dom råkar försvinna men jag skulle ändå bli ledsen.
 
Re: Re: Re: Re: Film såklart

stefohl skrev:
Orwo tillverkades i dåvarande Östtyskland och vi var många som använde deras svartvita fotopapper under rätt många år. Men det fanns problem med Kodaks, Ilfords och Agfas barytpapper också under denna period, för att inte tala om deras RC-papper.

Men jag var inte ute efter att hänga ut en tillverkare, snarare att peka på att silverbaserade material har stora problem med hållbarhet också. Att tro att vi löser problemen med hållbarhet genom att gå över till film tycker jag är naivt.

Titta på www.wilhelm-research.com och hans test av hållbarhet på 10 x 15 cm kopior. Om vi sätter hållbarheten på Fujis färgfotopapper till 100% får Agfas färgpapper en hållbarhet på 55% och Kodak får en hållbarhet på 47%. Men utskrifter från Epsons pigmentskrivare får en hållbarhet på 260% och HP:s skrivare ger en hållbarhet på 205%.

MVH/Stefan

Naivt eller inte - med film och/eller papperkopior så vet många åtminstone vad man har. Men det är nog långt ifrån lika många som verkligen vet vad man egentligen får med digital lagring och vilka krav denna egentligen ställer för att man ska få nånting överhuvudtaget.
 
Re: Re: Re: Re: Film såklart

stefohl skrev:

Titta på www.wilhelm-research.com och hans test av hållbarhet på 10 x 15 cm kopior. Om vi sätter hållbarheten på Fujis färgfotopapper till 100% får Agfas färgpapper en hållbarhet på 55% och Kodak får en hållbarhet på 47%. Men utskrifter från Epsons pigmentskrivare får en hållbarhet på 260% och HP:s skrivare ger en hållbarhet på 205%.

MVH/Stefan

Tack för länken den var jätteintressant!
 
Hades skrev:
Hur många tusentals timmar rörliga bilder tror du att det finns på bara på STV? Hur många miljoner bilder ligger på bildbyråer och tidningar bara i Sverige? Etc etc.
Det kommer säkert inte vara några problem i framtiden att forska om vår tid. Känns inte speciellt angeläget att arkivera ytterligare för mej som privatperson.
Möjligtvis kan man kanske arkivera lite spam så de i framtiden får se vad mycket digital förorening vi behövde dras med :)

Det här är egentligen en helt annan debatt. Men det finns en oro idag bland historiker över vad som kommer "att finnas kvar" av historiskt material för framtiden i den elektroniska "sophögen". Här handlar det inte bara om kvantitet. Vad som blir kvar kommer kanske i mycket större utsträckning än vi har en aning om att avgöras av teknikfaktorn. På så sätt så är den debatten förmodligen ganska viktig.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.