Lagra bilder i minst 50 år

[Grevture]

MrPumpernickel skrev:
Du kan inte mena att du argumenterar att digital lagring är på långa vägar lika arkivbeständigt som en hårdkopia?

Yup, precis det jag säger

Lägger du undan en CD-skiva i 20 år så finns det absolut inga garantier att den fungerar när du tar fram den igen.

Jag håller helt med om att cd-skivor är ett dålig sätt att lagra bilder. Lika lite som billiga papper är bra att framkalla kopior på. Varför envisas du med att dra upp ett media som de flesta är ense om inte är ett bra att lagra bilder på?

Samma sak med en hårddisk. Visst, du kan ta och kopiera över informationen till nya media då och då, men då handlar det knappast om arkivbeständighet utan om att göra nya kopior och lagra dem. Hårdkopior kan du, rätt förvarat, spara i princip hur länge som helst utan att det påverkar dom nämnvärt.

Här är du inne på en av de viktiga poängerna: Digitala bilder hanteras på ett annat sätt än analoga. Hanterar du digitala bilder med samma metoder och arbetssätt som du använder för analoga bilder så blir det fel. Men samma sak gäller om du gör tvärtom.

Digitala bilder måste hanteras på det sätt som är bra för digitala bilder (dvs kopera dem med jämna mellanrum), inte som om de vore framkallade papperskopior (som man bör låta ligga ifred). Alla lagringsmetoder är dåliga om de utförs på fel sätt. Men det är inget fel hos lagringsmetoden, utan hos användaren.

Jag litar personligen mer på färg på ett papper än vad jag litar på mikroskopiska och lättkorrupterbara gropar.

Alla har vi våra personliga preferenser, och jag gillar också vackra välgjorda utskrifter. och jag vet att de håller länge. Vad jag vänder mig mot är att många egentligen argumenterar utifrån ståndpunkten "jag kan/vill/orkar inte hantera digitala bilder på rätt sätt och alltså är digitala bilder sämre"

Igen: ingen lagringsmetid är bra om man inte gör den på rätt sätt.

Och vem, förutom ett museum, institut eller dylikt skulle ha behovet att lagra 50000 bilder arkivbeständigt? Du kommer aldrig under din livstid att ta så många bilder som är värda att spara på det sättet,

Tack, jag avgör hellre själv vilka bilder och minnen jag vill spara

Att det är dyrt och besvärligt att lagra 50000 analoga bilder under lång tid innebär inte att det något principiellt fel på att lagra 50000 bilder när det nu finns enkla och säkra metoder att göra det.

Visserligen, men som jag nämnde. Skadar du en bit av ett foto kan du fortfarande åtnjuta resten av fotot. Skadar/korrupterar du en bit av en bildfil är i de allra flesta fall hela bildfilen förlorad. Så oavsett om man är slarvig eller ej så är arkivbeständigheten (ja, jag tjatar om den, jag vet) fortfarande oslagbar hos hårdkopior, även om de kan vara praktiskt jobbigare att framställa och att lagra.

Skadas en bildfil som du bara har i ett exemplar är det du som gjort fel -- man skall alltid ha kopior. Det är en av poängerna med digitala bilder, de låter sig enkelt och utan kvalitetsförlust kopieras. Skyll inte på tekniken om den använts på fel sätt.

Men då kräver det underhåll, en hårdkopia behöver inget underhåll om man förvarar den på ett bra sätt från första början. CD-skivor åldras, hårddiskar åldras, även när de bara ligger och förvaras. De är inte beständiga och vill du ha kvar din data över längre tid måste du underhålla den, kopiera den och införskaffa ny lagringsmedia.

Helt riktigt, och igen, det handlar om att man arbetar på ett annat sätt med digitala bilder än med digitala. Jag fyller ändå på mitt bildförråd med jämna mellanrum, så underhållet sköter sig så att säga automatiskt.

Om man underhåller datan, ja. Jag är väl bevandrad i digital lagring och jag är omgiven av otalet hårddiskar med backups på backuperna och så vidare, men jag vill fortfarande envist, och med stort eftertryck, hävda motsatsen till vad du hävdar. Som någon nämnde, din data är inte mer än ett strömavbrott bort från att vara oåtkomlig. Min kan åtnjutas näst intill solljus eller i värsta fall ett stearinljus.

Klart man skall ha förstoringar att hänga på väggarna! Och småbilder i album att sitta och se på tillsammans i en soffa. Men (korrekt lagrade) digitala bilder försvinner inte i ett strömavbrott. De är bara otillgängliga en stund. Då kan man titta på de utskrifter och kopior man ändå har gjort i det mysiga ljuset av ett stearinljus.

Strömavbrott är ett väldigt ihåligt argument för att digital bildlagring på något sätt skulle vara osäkrare än analog.

Jag tycker att kalla det en "myt" att digital lagring inte är lika säker som hårdkopior är att inte direkt förstå de många "om", "och" och "men" som samtidigt gäller. De är lika säkra om man kopierar och underhåller datan (t.ex.).

Och analoga kopior är bara lagringsbeständiga om framkallningen gjorts korrekt och om man använt rätt sorts papper, framkallare och lagrar dem korrekt.

Alla metoder har sina om. Det handlar bara om att lära sig den metodn man vill använda och vara noggrann. Med slarv och okunskap är alla metoder dåliga, men det är inte teknikens fel.

Lägg undan en CD-skiva i 100 år och se om någon kan läsa den då, kanske det går, kanske inte, kanske tekniken att göra det endast existerar i ett museum, kanske skivan bara kastas för att den som hittar den tror att det är ett glasunderlägg?

Tungt argument, vi vet alla hur det går till när ölflaskorna kommer fram på museerna

Hittar någon ett foto så är det inte något mysterie varesig hur man använder det (dvs öppna ögonlocken) eller vad det är.

Somliga bilder förblir ett mysterium för mig, men det beror nog på att jag inte är konstnärlig nog

Jag säger inte att det är fel att göra kopior/utskrifter. Vad jag säger är att digitalt lagrade bilder kan hålla precis lika länge.

Datalagring på disk är inte precis någon odokumenterad metod, jag känner mig trygg med att även kommande generationer kommer att kunna ta fram innehållet på våra diskar (medan de garvar sig tårögda över hur långsamma och klumpiga lagringsmetoder vi använde).

[edit] angående Kodak Gold, det låter visserligen bra men man ska ta tester med accellererad tid lite med en nypa salt också, det är inte alltid så korrekta som tillverkaren kan få det att framstå. Visst, de är bättre än billiga skivor (har använt Kodak Gold förut) men de har inte funnits länge än så länge, så ingen vet egentligen om de pallar 50 år i en kall och torr miljö, som är idealmiljön. Spekulera kan man alltid göra.

Håller helt med -- jag litar inte på att optoskivor håller data länge, det är därför jag envist hävdar att man skall ha data på disk istället

 

[iSolen.se]

Jag tror att om man inte har analoga kopior är alla bilderna borta om 50 år. Inget av dagens lagringsmedia kommer kunna läsas om 10 år så det krävs att någon aktivt kopierar till nya media och då måste ju du vara där.

Du måste leja ut bildlagringen.

 

[Grevture]

iSolen.se skrev:
Jag tror att om man inte har analoga kopior är alla bilderna borta om 50 år. Inget av dagens lagringsmedia kommer kunna läsas om 10 år så det krävs att någon aktivt kopierar till nya media och då måste ju du vara där.

Jag har hårddiskar som är över tio år gamla och de går alldeles utmärkt att läsa. Men de data som ligger på dem ligger också på nyare diskar. Och kommer att flyttas till ännu nyaare diskar vartefter. Det kallas skötsel.

Kan någon av analog-fanatikerna förklara vad det är som är så förskräckligt med att kopiera digitala data? Är det att ni är vana vid hur det blir om man gör upprepade kopior från kopior i den analoga världen? Nyhet: digitala kopior blir identiska med orginalet, det blir ingen kvalitetsförändring.

Analog lagring är bra. Digital lagring är bra. Analoga bilder kan hålla i 50, 100 eller 200 år. Digitala bilder kan hålla i 50, 100 eller 200 år. Om man gör det på rätt sätt. Och det gäller både analoga bilder och digtala bilder.

Med den argumemtation jag hört hittills skulle jag lika gärna kunna hävda att analoga kopior är värdelöst eftersom slarvigt fixerade kopior på billigt papper som ligger på ett solbelyst bord är helt blekta om tio år. Men jag tycker det vore ett lite poänglöst sätt att diskutera. Om man inte gör saker på rätt sätt blir inte resultatet bra, det oavsett om vi talar analoga eller digitala bilder.

Du måste leja ut bildlagringen.

Varför det?

 

[Eeros]

Graal skrev:
Tror att han mest tänkte på att man framkallar filmen i dosa och då krävs ingen ström, inte ens stearinljus om man har lite dagsljus som lyser in. Och kopiera negativen kan man göra med hjälp av dagslus och solen, kolla bara den här jätteapparaten, ingen match att bygga en sån för en snickare....

I det läget då vi inte har ström mera så har nog också solens strålar uteblivit från vår jord.

 

[MrPumpernickel]

Jag tänker inte skriva något långt inlägg just nu, har inte tid. Men jag tycker att du missar min huvudpoäng här. En hårdkopia är arkivbeständig om man bara lämnar den ifred (så länge den är gjort bra samt lagrat den okej), digital data är det inte iom att man måste då och då under dess livstid göra säkerhetskopior iom att lagringsmediet åldras och iom att teknologin förändras. Jag kan inte kalla något som man måste kopiera och hålla efter för "arkivbeständigt". Det hade varit samma sak som att kopiera hårdkopian med några års mellanrum (om man borser från hur omständigt det är).

Digitala bilder kan hålla i 50, 100 eller 200 år

Om man håller efter dem genom kopiering och uppdatering av lagringsmedia. Det är skillnaden och det är därför jag inte anser att de är arkivbeständiga. Om man lägger något i ett arkiv för långtida lagring ska man inte behöva ta fram det då och då för att hålla efter det, det ska klara av att ligga orört i decennier.

Det bästa är självklart, om man har ekonomin, utrymmet och tålamodet att ha både digital data lagrad i mer än en kopia samt också ha hårdkopior lagrat.

(angående de 50000 bilderna, det var en generalisering, men med enkel matematik kan man räkna ut att de allra flesta inte kommer ens nära att uppnå den mängden av högkvalitativa bilder som är värda att spara, speciellt inte hobbyfotograferna)

 

[Graal]

Grevture skrev:
,,,,,,,,,,,Och analoga kopior är bara lagringsbeständiga om framkallningen gjorts korrekt och om man använt rätt sorts papper, framkallare och lagrar dem korrekt.,,,,,,,,,,,,,Tungt argument, vi vet alla hur det går till när ölflaskorna kommer fram på museerna ........

Skulle nog istället vilja påstå att man inte behöver kopiera annat än enligt anvisningarna på kemiförpackningarna med standardframkallare (spelar ingen roll vilken och standardfix) för att en mörkrumskopia ska hålla i långt över 50 år. Min fars 60 år gamla bilder från 40-talet är helt intakta och opåverkade trots att de inte gjorts annat än på grundläggande vis och klistrats i album som stått i en bokhylla eller legat i en byrålåda under alla år. Fiberpapper givetvis men jag skulle tro att även dagens RC-papper håller 50 år utan vidare. Tittade också nyligen en på en över 100 år gammal bild från min morfars föräldrars barbdomshem borta i i Agunnaryd och en lika gammalt foto där min mormor gick i skolan kring 1910, och de var också helt intakta. De hade också legat i en byrålåda men hur de gjorts vet jag givetvis inte. Om min fars standardkopior har hållit helt opåverkade i över 60 år, hur länge ska då mina egna tvåbadsfixerade och selentonade fiberkopior hålla?

Vad beträffar muséerna så har jag nog sett betydligt fler bomullshandskar på de händer som hanterar bilder och negativ (känner en fotograf som arbetar på muséum) än ölflaskor i deras händer. Det var kanske en aning lågt.... nästan lägre än glocalnet...

 

[MrPumpernickel]

Kan attestera vad tidigare skribent just skrev. Jag gick nyligen igenom min fars dödsbo vilket innehöll bilder i hundratal allt från slutet av 1800-talet fram till 1970-tal, de har legat huller om buller i en låda i både fuktiga miljöer samt iskalla och supervarma (vind under plåttak, kallt på vintern, varmt och fuktigt på sommaren) och de ser fortfarande ut som att de var tagna igår. Några få bilder har blivit blekta, men de ser solblekta ut så jag spekulerar i att de legat framme i solen någon gång.

 

[Grevture]

MrPumpernickel skrev:
Jag tänker inte skriva något långt inlägg just nu, har inte tid.

Själv börjar jag bli för sömnig för att argumentera på ett bra sätt

Men jag tycker att du missar min huvudpoäng här.

Och du tycks missa min

Den del av ditt resonemang som hävdar att bra gjord analog lagring är säker håller jag helt med om.

Den del av ditt resonemang som tycks gå ut på att det är fel på digital lagring eftersom det inte fungerar på samma sätt som som analog lagring (dvs gör en kopia och lägg undan den i 50 år) har jag svårare att gå med på. Jag hävdar att det handlar om två olika arbetssätt som kan ge precis lika hållbart slutresultat.

En hårdkopia är arkivbeständig om man bara lämnar den ifred (så länge den är gjort bra samt lagrat den okej), digital data är det inte iom att man måste då och då under dess livstid göra säkerhetskopior iom att lagringsmediet åldras och iom att teknologin förändras.

Och det kopierandet kommer man ju göra löpande i alla fall. Jag arbetar ju hela tiden med min bildsamling (och alla andra data på mina diskar) och håller därmed ändå säkerhetskopiorna ständigt uppdaterade. Just i dagarna håller jag på och växlar upp från backupdiskar på 250 GB till nya med storleken 500 GB eftersom min bildsamling växt. Om några år vill jag säkert ha diskar på ett par terabyte. Det är inget extraarbete att hålla den digitala lagringen i gott skick.

Jag kan inte kalla något som man måste kopiera och hålla efter för "arkivbeständigt". Det hade varit samma sak som att kopiera hårdkopian med några års mellanrum (om man borser från hur omständigt det är).

För mig handlar lagringsbeständighet om huruvida informationen finns kvar efter till exempel 50 år. Själva arbetsmetoden känns ganska ointressant.

Om man håller efter dem genom kopiering och uppdatering av lagringsmedia. Det är skillnaden och det är därför jag inte anser att de är arkivbeständiga. Om man lägger något i ett arkiv för långtida lagring ska man inte behöva ta fram det då och då för att hålla efter det, det ska klara av att ligga orört i decennier.

Det är nog där jag, och många andra, resonerar lite annorlunda. Jag vill inte ha mina bilder i ett stängt arkiv, jag vill ha hela mitt digitala bildarkiv (uppbyggt sedan 1999) tillgängligt hela tiden. Det gör att min samling hela tiden växer, alltså kommer jag kontinuerligt kopiera vidare den på större och större diskar vilket sköter om utbytet av media.

Jag kan hålla på så här i femtio år utan att det är något merarbete, och ha alla mina bilder i behåll. Det är därför jag hävdar att digitala bilder kan vara precis lika lagringsbeständiga som analoga bilder. Det handlar bara om att fundera lite på vad som är annorlunda med digitala bilder och anpassa sitt arbetssätt efter det. Det är inget merarbete, bara ett annorlunda arbetssätt.

Det bästa är självklart, om man har ekonomin, utrymmet och tålamodet att ha både digital data lagrad i mer än en kopia samt också ha hårdkopior lagrat.

(angående de 50000 bilderna, det var en generalisering, men med enkel matematik kan man räkna ut att de allra flesta inte kommer ens nära att uppnå den mängden av högkvalitativa bilder som är värda att spara, speciellt inte hobbyfotograferna)

Men igen, med digital teknik kan man kosta på sig att vara mer frikostig med vilka minnen man lagrar. Man kan med en försumbar extrakostnad spara allt. Varför bara spara de högkvalitativa bilderna? Minnen är minnen, även de som kanske är lite illa komponerade eller exponerade ...

 

[Grevture]

MrPumpernickel skrev:
Kan attestera vad tidigare skribent just skrev. Jag gick nyligen igenom min fars dödsbo vilket innehöll bilder i hundratal allt från slutet av 1800-talet fram till 1970-tal, de har legat huller om buller i en låda i både fuktiga miljöer samt iskalla och supervarma (vind under plåttak, kallt på vintern, varmt och fuktigt på sommaren) och de ser fortfarande ut som att de var tagna igår. Några få bilder har blivit blekta, men de ser solblekta ut så jag spekulerar i att de legat framme i solen någon gång.

Att hitta gamla bilder är underbart, det ger ett slags titthål tillbaka in i historien, ofta ens egen familjs eller släkts historia.

Det trista är ju att tänka på alla de gånger någon städat igenom ett dödsbo och lite stressat slängt lådor med gamla bilder. Så mycket histora och så många minnen som har hamnat på sophögen.

Där kan jag se en svaghet hos digitala bilder, det är nog ännu enklare för någon att radera/slänga en gammal hårddisk i samma situation. Men å andra sidan är sannolikheten större att de bilderna finns dubbellagrade någon annanstans, hos en annan släkting.

Vad jag är ute efter är att oavsett om vi spar bilder analog eller digitalt så kommer vi vara beroende av att de som kommer efter oss uppskattar och förstår värdet i våra minnen (i det här fallet bildminnen).

 

[iSolen.se]

Grevture skrev:
Jag har hårddiskar som är över tio år gamla och de går alldeles utmärkt att läsa. Men de data som ligger på dem ligger också på nyare diskar. Och kommer att flyttas till ännu nyaare diskar vartefter. Det kallas skötsel.

Kan någon av analog-fanatikerna förklara vad det är som är så förskräckligt med att kopiera digitala data? Är det att ni är vana vid hur det blir om man gör upprepade kopior från kopior i den analoga världen? Nyhet: digitala kopior blir identiska med orginalet, det blir ingen kvalitetsförändring.

Analog lagring är bra. Digital lagring är bra. Analoga bilder kan hålla i 50, 100 eller 200 år. Digitala bilder kan hålla i 50, 100 eller 200 år. Om man gör det på rätt sätt. Och det gäller både analoga bilder och digtala bilder.

Med den argumemtation jag hört hittills skulle jag lika gärna kunna hävda att analoga kopior är värdelöst eftersom slarvigt fixerade kopior på billigt papper som ligger på ett solbelyst bord är helt blekta om tio år. Men jag tycker det vore ett lite poänglöst sätt att diskutera. Om man inte gör saker på rätt sätt blir inte resultatet bra, det oavsett om vi talar analoga eller digitala bilder.



Varför det?

Om du trillar av pinn eller blir sjuk om 10, 20 eller 30 år kommer dina bilder försvinna. Det är bara fråga om när.

Du måste därför leja ut jobbet om du vill att efterlevande ska få del av det du gjort.

Jag kan inte läsa mina gamla mac scsi diskar från 95-96. Bara 11 år sedan...de startar inte ens.

 

[Vladde]

Om man verkligen är orolig så går det att skriva ut en bild i form av 1r och 0r på ett vanligt vitt papper med svart tryck.

Då håller bilden lika länge som pappret.
Vill man lagra digitalt som analogt ja då finns den möjligheten. Nackdelen är att det tar tid att återskapa bilderna.
Arkivbeständigt papper har man erfarenhet av, och man vet även hur man förvarar det på bästa sätt så man kan använda även det. Räkna med ett stort lagringsrum.

Lite ironi.....

 

[Benganbus]

Några ord till om att lagra det digitala..

Inte så mycket teknik/vetenskap,
men ändå!

http://www.fotosidan.se/blogs/straightphotography/11429.htm

 

[HeMan]

För att sammafatta så har ingen något tips hur man (utan att lägga ner åtskilligt med jobb) kan lagra digitala bilder under lång tid. Visst, jag kan skriva ut dom, men då har jag gjort ett val vilka bilder jag vill att mina efterlevande ska kunna hitta. Kan väl iofs vara bra med tanke på att vi redan har tagit över 6000 bilder med våra kameror...
Att lagra bilder hos något företag som gör det åt mig tror jag inte är en bra lösning. Hur ska då mina barn och barnbarn hitta dom? Finns ens företaget om 50 år?
Så trillar jag av pinn i dag så finns mina bilder bara 5-10 år, lite synd. Men man kanske får ta det som en utmaning, se till att bilderna går att hitta om 50 år, 100 år och 500 år!

 

[Laponia]

Testade att läsa en gammal diskett från mitten av 80-talet, beställd från svenska pc-klubben. Gick hur bra som helst.
Har även en hel del läsbara cd skivor lagrade i garaget med bl.a en massa programeringsexempel för visual basic, dessa skivor är från början av 90-talet och av märket noname.

Jag är inte själv speciellt orolig för lagringen av mina digitala bilder. Snart försvinner disketterna helt, går inte att köpa en dator med diskettstation, den processen har tagit ca. 20 år. Jag har haft gott om tid att lägga över mina filer till cd och DVD-rom.

Alla har dock sina egna preferenser om vad som är säkert, så var och en får avgöra vilken lagringsmetod som passar dem bäst.

Skriver detta inlägga endast för att visa på att lagringen av digitala filer inte varit något problem under den era som kanske datorn utvecklats som mest.

(Har faktiskt kvar windows 3.0 på 5 1/2 tums disketter fullt läsbara, svårt dock att hitta en dator som kan läsa dem ;-) )

 

[Graal]

Laponia skrev:
......Har även en hel del läsbara cd skivor lagrade i garaget med bl.a en massa programeringsexempel för visual basic, dessa skivor är från början av 90-talet och av märket noname.

Jag är inte själv speciellt orolig för lagringen av mina digitala bilder. Snart försvinner disketterna helt, går inte att köpa en dator med diskettstation, den processen har tagit ca. 20 år. Jag har haft gott om tid att lägga över mina filer till cd och DVD-rom........

Det är de brända cd/dvd-skivorna som är problemet. Har gjutna cd-skivor från cd-skivans dess barndom med olika musik som fungerar alldeles utmärkt. De skivor jag bränt själv har däremot i flera fall blivit helt eller delvis oläsbara.

 

[Laponia]

Helt rätt, men de cd-skivor jag har i garaget är som sagt av märket noname, blanka utan etikett, brända på en 1x brännare av märket HP.

 

[gbgaren]

Jag tror fortfarande att det bästa sätt att möjligöra för dina barn och barnbarn att se dina allra käraste bilder är att göra papperskopior och sätta dom i ett klassikt familjealbum.

Huvudanledningen är det enda som krävs i form utrustning för att avnjuta dom är ett par fungerande ögon.

Jag tror det är den snabbare och snabbare teknikutvecklingen som kommer vara det största problemet, inte den teoretiska hållbarheten hos olika lagringsmedier.

Dessutom så degraderas papperskopior på ett betydligt trevligare sätt än vad hårddiskar och cd-skivor gör.

 

[ogren]

Jag tänkte berätta hur jag gör. Först och främst raderar jag alla bilder som inte är bra. De som är kvar är tydligt och enkelt sorterade i kataloger. Då undviker man problemet att ingen orkar kolla igenom bilderna.

Sedan har jag flera kopior:
* I min dator
* På DVD-skivor hemma
* På extern hårddisk hemma
* På DVD-skivor hos mina föräldrar

Bilderna är dessutom versionshanterade på DVD-skivorna i och med att jag aldrig kastar gamla skivor och bara lägger till nya med alla skivor, dvs om en bild skulle råka bli raderad 2002 och jag upptäcker det först i år så kan jag gå tillbaka till en skiva före 2002, förutsatt att den fortfarande är läsbar, och kopiera bilden igen.

Dessutom kan man
* Kopiera bilder till fler släktingar, antingen på DVD eller på deras hårddiskar. Hårddiskar är så stora nu att utrymmet är sällan ett problem.
* Anlita ett eller flera backupföretag på nätet.

Andra metoder som t.ex. band har redan föreslagits. En annan tanke är att trycka en DVD till skillnad från att bränna en. De borde vara läsbara betydligt längre tid.

När det gäller formatet, som diskuterats i andra trådar, så är jag övertygad att de vanligaste formaten som t.ex. jpeg kommer alltid kunna läsas så länge som det finns datorer.

 

[HenrikK]

Lämna över ansvaret

Hej!
Bäst är naturligtvis att lämna över ansvaret för lagringen till någon annan, till exempel ett webbhotell, som så länge du betalar har som enda uppgift att tillgängliggöra det du lagt upp.
Vi har skapat en webbaserad produkt som heter Resource Server, bifogar en beskrivning i mailet. Den används av bl.a. Fotograf Andreas Hylthén för att distribuera beställnings- och stock-bilder till uppdragsgivare världen över. Resource Server kan ta emot alltifrån råfiler, jpg:ar, tiffar m.m. (via http eller ftp) högupplöst, skapar automatiskt tumnaglar och påsiktsbilder enligt fotografens mått och genererar sedan önskat format när kunden loggar in för att titta runt och ladda ner de bilder hon/han vill använda, antingen som lågupplösta skissbilder eller som tryckfärdiga filer, allt beroende på vilka rättigheter fotografen givit sin kund.
(Se www.fotografah.se och klicka på Gå till bildbanken nere till vänster.)

 

[BigHair]

Lösningen på probleet

Man underhåller sina bilder på ett väldigt enkelt och föga tidskrävande sätt. Sedan skriver man i sitt testamente att alla bilder i en speciellt mapp (de BRA bilderna) vid eventuell död, eller sjukdom som gör att man inte längre kan underhålla sina bilder,, ska läggas ut på internet för gratis nedladdning. Om det då är bra bilder som faktiskt är värda att spara åt framtiden så kommer de att laddas ner av tusentals användare och finnas kvar väldigt, väldigt många år. Klart.