Många bilder har alltid ljugit, framförallt porträtt...
Jag tycker egentligen ordet "ljuga" leder fel i sammanhanget - i de festa fall handlar det inte om medvetna lögner i meningen att någon på ett överlagt sätt manipulerar en bild (vare sig den är skapad som runor, som oljemålning, med silveroxid på papper eller i en bläckstråleskrivare). Mer handlar det om att vi ganska omedvetet tolkar vår verklighet utefter de underförstådda regler och ideologier som gäller för stunden.
Tror man på starka ledare kommer man ha en tendens att framställa egna ledare som just starka, goda eller vackra. Vill man göra uppror kommer man framställa samma ledare som svaga, ynkliga eller löjliga. Ingetdera är någon egentlig lögn i den meningen att man aktivt och överlagt ljuger - det är bara att man skildrar verkligheten
som man vill att den skall vara.
Att få saker att se ut så som det passar gäller givetvis inte bara för bilder - läs bara teknikspecifikationer. Eller som det så vackert uttrycks i seriestrippen Dilbert:
http://dilbert.com/strips/comic/2009-03-02
Bilden har i alla tider även använts för att uppnå syften, och det lite sköna var att man även för flera hundra år sedan insåg att en retuscherad och förskönad sanning, slog bättre än den fula verklighet man faktiskt levde i. Inget med reklam och bildretusch är nytt om nu någon trodde det....
Igen, jag tror inte det handlar så mycket om uttalade insikter och överlagda lögner (även om sådan givetvis också finns) utan mer om hur vi människor fundamentalt fungerar. Vi ser helt enkelt det vi vill se - de största bildmanipulationerna sker ju i våra hjärnor när vi betraktar bilder. (Eller hör eller ser något över huvud taget.)
Själv anser jag inte att det finns rätt och fel i den här frågan. Om man inte är nöjd med bilden som den kommer ut ur kameran så ser jag inget fel i att man jobbar upp den så att man blir nöjd. Om en kund inte är nöjd så får man antingen bita ihop och tillfredsställa kunden eller be dem dra med någon kommentar om konstnärlig frihet.
Med en dåres envishet upprepar jag det jag tagit upp förut - vi kan aldrig bortse från syftet. I en bild som har det uttalade syftet att vara dokumentär tycker jag det finns mängder med efterbearbetning som är "fel". Som när man under en period redigerade bort Trotskij från alla bilder på sovjetiska ledare (långt före Photoshop). Däremot har jag svårt att se att en försiktig justering av kurvor eller kontrast skulle vara en medveten lögn.
Men i en bild skapad av ett konstnärligt syfte finns det däremot inga manipulationer alls som är lögner.
Mellan de här ytterligheterna finns en massa nyanser (något vi fotografer borde vara bra på att inse ...
Är det till exempel manipulation att ta fågelbilder med åtel?
Problemet med hela frågeställningen är ju att kameran i sig inte har samma förutsättning att avbilda verkligheten som våra ögon uppfattar den. Så på grund av tekniska begränsningar så tvingas man ibland ta till retusch. Ett lysande exempel är att kameran bara hanterar ett ljusvärde. Om man står inomhus en solig dag och tittar i riktning mot ett fönster så ser man BÅDE rummet och utsikten. Kameran kan aldrig fånga detta utan underexponerar antingen rummet eller överexponerar utsidan.
/m
Här tycker jag faktiskt att du tänker fel
Våra ögon är till att börja med på vissa sätt mer tekniskt begränsade än sensorerna i våra kameror. Men precis som att bilden i kameran inte uppstår i sensorn utan i processorn kopplad till sensorn, så uppstår våra synintryck faktiskt i hjärnan, inte i ögonen. Ögonen registrerar diverse bilddata som våra hjärnor sedan tolkar på en massa olika sätt, bland annat till en bild av vår verklighet.
Våra ögon är faktiskt sämre på att hantera ljusvärden än kamerasensorer - däremot har vi en suverän bildprocessor i hjärnan som skapar HDR i realtid ur den ström av bilder vi tittar på - vi människor ser ju inte världen som stillbilder utan som en videoström. Det är ungefär som med majoriteten av bildskärmar som egentligen bara kan visa en rätt begränsad uppsättning färger. Men genom att snabbt växla mellan olika grundtoner kan de lura våra hjärnor att "se" färger som skärmen helt objektivt inte kan visa (det finns många tekniker för detta, till exempel Frame Rate Control -
http://en.wikipedia.org/wiki/Frame_Rate_Control)
Så retusch så som du beskriver den handlar mer om att förvandla bilder tagna med den ganska sanningsenliga kameran och anpassa dem så de bättre stämmer med den inre bild vi skapat i vår kontinuerligt bildmanipulerande hjärna
Men, samtidigt har du rätt - vi är människor och det vi "ser" är ju vår sanning. När det som kameran registrerar inte stämmer med detta, då justerar vi så det stämmer bättre med vår inre bild.
Mycket av diskussionen om bildmanipulering handlar i huvudsak på att olika människor "ser" rätt olika saker när de betraktar en och samma verklighet, eller för den delen ett fotografi som avbildar den verkligheten. Plus uppenbara och avsiktliga "lögner" (som att redigera bort misshagliga personer ur bilder), men de är anser jag en minoritet både i antal och i hur mycket de ljuger ...