Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Ja det är en "klassisk" invändning. Jag håller med om att i normal mening så är manipulera något negativt. Men inom foto så är det mindre starkt utan handlar mer om vad man gjort med bilden.
Vi har i gamla trådar diskuterat ordet men det är i princip omöjligt att hitta ett bättre, tydligare och mer avgränsande begrepp.
Jag håller med "djb" om det problematiska med "manipulerad" rent semantiskt. Det finns en hel del ord som i olika sammanhang har olika betydelse och det är som det är med det. Så är det verkligen om man jämför svenska och norska och så kan det vara dialektalt präglade varianter av svenska som exv. Färila-mål som är influerat av norska som många gränsdialekter. Det kan ofta funka utan att ställa till allt för stor oreda och förvirring. Problemet här är som många påpekat och påpekar jämt i dessa diskussioner att just ordet "manipulerat" är så laddat negativt och vanligt förekommande i den betydelsen.
För många är också "manipulering" en aktiv handling och vad som gör ordet hopplöst för mig och jag tror många andra är att det är binärt. Teoretiskt så kan därför för mig en bild en bild vara "omanipulerad" om man överhuvudtaget inte lagt hand på den överhuvudtaget - och det innebär det ju definitivt INTE i den digitala fotografins värld eftersom där sägs ju en råbild inte ens vara en bild - fast både jag och andra absolut kan se en bild så fort vi öppnat en RAW-bild i en konverterare. Det här var redan 2005, då väl knappt ingen RAW-konverterare hade några "uppstarts-previews" som korrigerade bilderna initialt automatiskt för att se bättre ut för användarna än de skulle gjort i en konkurrerande konverterare.
Jag kommer ihåg då 2005 då jag först blev varse att hela havet faktiskt stormade här då en fototidning eller möjligen Michael Reichmann på "Luminous Landscape" då gjorde en jämförelse över hur OLIKA exakt samma RAW-bild faktiskt såg ut direkt när man öppnade den för redigering i jämförda konverterare. "Hur kunde detta ens vara möjligt", undrade jag då. Om tillverkarna av konverterarna tycker SÅ olika om hur den bilden egentligen ser ut, hur kan man då överhuvudtaget enas om hur den "BORDE" se ut. Det var innan jag överhuvudtaget ens hört ordet "kalibrera" - i sammanhanget om bildskärmar eller innan jag själv blivit lätt chockad över hur starkt det gula filter varit jag sett världen genom innan jag opererade båda mina ögon för starr. De tog ju ett öga i taget, så det blev chockerande påtagligt.
Sista spiken i den hopplöst rackiga kistan blev för mig när folk skulle försöka hålla sig inom reglernas råmärken när i princip varenda råbild MÅSTE efterbehandlas - kom ihåg att på den tiden så var ju en verkligt orörd RAW inte ens en bild! Den fanns alltså teoretiskt INTE alls innan den efterbehandlats och det är då de verkliga problemen uppstod för mig rent mentalt.
Det finns alltså INGET ABSOLUT STOPP i en RAW-konverterare där man absolut sett skulle gå över någon gräns om man drar i något reglage för mycket, och DET ÄR DET SOM ÄR DET VERKLIGA PROBLEMET FÖR MIG PERSONLIGEN. Av detta skäl har jag alltid betraktat mina egna bilder som "manipulerade" även i de fall jag inte formellt brutit med några av "Pressens"-etiska regler eller de ni på Fotosidan satt upp.
SEDAN TILL DEN SISTA SPIKEN I KISTAN. Av något skäl betraktas inte det som manipulering om jag ändrar en färgbild till en svartvit. Möjligen eftersom det analoga fotografiet från början var svartvitt. Däremot har jag lärt mig så är kolorering i efterhand att se som manipulering och då tolkar jag att de diabilder jag reprofotat eller skannat och som jag ofta brukar ge en brunaktig ton definitionsmässigt är manipulerade (ofta för att färgerna har blivit påverkade över tid).
Nu för att sluta cirkeln runt den avslutande begreppsförvirringen så råkar många av de hundra år gamla släkt-porträttbilder (som förr var så vanliga kommersiellt) och som jag nu håller på att skanna, ha ganska precis den bruna ton jag brukar ge dessa gamla dian och ofta även TRi-X-bilderna som tagits senare. Skillnaden är bara att jag gjort det digitalt. Ser jag dessutom inte upp i skannern så kommer det ut en svartvit bild av de bilder som i original faktiskt är just "bruna" i verkligheten.
Min slutsats av allt detta har länge varit och är fortfarande i än högre grad än då, att betrakta precis varenda en av mina och andras digitala bilder som "manipulerade" oavsett om de inte skulle vara det enligt Fotosidans definition eller några pressetiska regler kring bildhantering. Så jag har svårt att bli särskilt upprörd över Björns bildmanipuleringar även om jag har svårt för hans nästan barockt överdramatiserade svulstiga afrikanska himlar. De stör mig bara så pass att jag mest sitter och stirrar på dessa än på resten av bildernas delar och det gör väl mest olyckligt nog att jag nog missar det skönhetsbudskap han säger sig vilja förmedla till mig.
Förhoppningsvis så ser väl andra på detta med helt andra ögon än jag, för annars riskerar nog Björns kampanj att helt missa målet och det vore verkligt synd. Dessutom så riskerar Björns historia att ses som ett lyckat exempel på att göra karriär. Visst han fick massor av skit när manipuleringarna av hans tävlingsbilder blev avslöjade men uppsidan var ju att han faktiskt gick igenom bruset och nu har han sin plattform.
Något att fundera på:
Har Björn i sak, sett till definitionen då, gjort något i grunden avvikande från vad Terje gjorde tidigare och som fick populasen att helt tappa omdömet den gången innan man rullade Terje i tjära och fjädrar? Jag tycker inte det även om Terje även vilseförde oss uppsåtligen med påhittade historier kring sina bilder.
Sorry för den långa skrivningen men det här är en väldigt komplicerad fråga som inte ens upprepade tröskningar här på FS lyckats skapa något vettigt nytt acceptabelt jämviktsläge att enas kring.
Senast ändrad: