Jag använder Fotosidans bloggar och portfolios i symbios främst för att det är ett bra och enkelt sätt att hålla ihop en fotorelaterad berättelses kontext och bilder på ett bra sätt. Portfolion i sig är inte optimal som jag ser det för att presentera själva berättelsen eller bakgrunden. Det är heller ingen naturlig plats att diskutera själva portfolions bilder. Jag hoppas att bloggformatet kan lösa det på ett bättre och mer naturligt sätt och jag hoppas att fler hittar till både berättelsernas bakgrunder och mina portfoliobilder via bloggarnas länkar. Eftersom jag tycker att all efterbehandling i RAW-konverterare i princip innebär en möjlighet till obegränsad förändring och att den inte kan verifieras utan en RAW-bild, så kan ni anse samtliga mina bilder som manipulerade. Mina bruntonade reprofotade dian är det absolut enligt Fotosidans definition och jag klonar gärna bort saker i mina bilder som jag inte vill ha där. Sten-Åke Sändh

De sista entusiasterna - de som trotsar isvintern i skärgården med sina småbåtar

I Skärgården talar man om sju och ibland om åtta olika årstider

Translate into Google English:

De sista entusiasterna - de som trotsar isvintern i skärgården med sina småbåtar - Fotosidan (www-fotosidan-se.translate.goog)

Citat från : Sju årstider i bok om skärgården | SvD

"Boken, Skärgårdsväder, beskriver skärgårdens alla sju årstider. Förutom vår, höst och vinter har meteorologen lagt till vårvinter, försommar, högsommar och sensommar. Lage Larsson menar att skärgårdsvädret blir lättare att förstå om man tänker sig sju årstider. Var och en brukar präglas av några typiska väderlägen.

Lage Larsson har levt med och i skärgården nästan hela sitt yrkesliv. Han var till i våras meteorolog vid marinbasen i Berga och har seglat mycket i skärgården.

– Skärgårdsborna har alltid varit väderberoende och tvingats lära sig tyda vädersignalerna. De som vistas nära havet året om är beroende av vädret och lever med det på ett annat sätt än vi andra."

Det finns faktiskt de som talar om åtta årstider här ute i skärgården. Det finns även den årstid som råder nu då "isvintern" börjar och isen lägger sig. Det är en tid som ändrar allt för en hel del människor som bor ute på öarna. Jag bor på två ställen, dels på Vaxön där själva staden ligger och dels på Skogsön under årets bättre delar. Ja Vaxholm eller Rackarboda som en del sade för länge sedan, är en stad men en stad med bara knappt 5000 invånare under turismens lågsäsong. Själv brukar jag flytta hem till Hamngatan mitt i stan, när det är som värst ute på öarna och det är det nu. Vaxholm Stad består egentligen av sex större och medelstora öar såsom Vaxön, Rindö, Skarpö, Ramsö, Tynningö och Skogsö.

Det är bara Skogsö som officiellt inte betraktas som permanentbebodd, men det har länge varit en sanning med modifikation. Under rätt många år bodde åtminstone profilen och en av mina barndomsvänner Hasse på Skogsö Södra där året runt tillsammans med sin lätt aggressiva lilla hund Terror. Han har dock flyttat upp till Hälsningland och fastlandet vid mogen ålder. Det kan vara ett härligt men hårt liv att bo ute på de små öarna under vintern och det kräver åtminstone att man är hyfsat frisk ett sånt här år med mycket snö.

Men nu under Corona-tider har allt fler flyttat ut även till Skogsö, även om bara en enda är skriven där permanent vad jag vet och det är en annan av mina ökompisar Stefan på Skogsö Udde. Det har gått alldeles utmärkt att bo på ön har jag hört, åtminstone fram till nu då isarna börjat lägga sig på allvar och isvintern tar vid. Isen har lagt sig nu bara för något dygn sedan i hela Tynningö- och Ramsösunden även om delar av Vaxholmsfjärden fortfarande var farbar med små båtar idag, nu första veckan i februari.  Men Stefans båt är nu infrusen i Södra Skogsöviken så nu kommer Waxholmsbolaget gälla till isläget stänger den vägen också. Fram till nu har nog åtminstone 3-4 familjer stadigt bott på Skogsö Udde i dessa Corona-tider och flera har hittills utan större problem kunnat sköta sina jobb därifrån.

Nu drar det dock ihop sig istäcket och det blir nu mycket besvärligare att både sköta jobben för de som även behöver pendla med egen båt till Vaxholm och Stockholm, även om de flesta har fantastiskt fin trådlös kommunikation via masten på Tynningö. Det finns ingen affär på de flesta av öarna utom på Rindö så mat måste man skaffa från Vaxholm. Hasse på Södra hade hydrokopter ett tag och körde ofta när isen varken bar eller brast men efter ett motorhaveri ute i isen mellan Skogsö och Rindö då det höll på att gå riktigt illa en vinter för ett antal år sedan, fick även han hjälp med några helikopterresor när det var som värst. Helikoptrarna är den sista tryggheten och den servicen har fungerat fantastiskt bra genom åren i situationer som dessa och när sjuktransporter behövts.

Nedan ser ni några bilder från idag 7 februari när en av de sista småbåtsentusiasterna passade på att fylla på förråden inför isbelägringen som nu står för dörren

Isen ligger redan ogenomtränglig för småbåtarna i både Ramsö- och Tynningösundet och nu även på stora delar av fjärdarna.  Än så länge går åtminstone de isgående Waxholmsbåtarna ett tag till innan isen hindrar även dem. Då får öborna förlita sig på helikoptrarna istället. Vi tänker kanske inte på det så ofta men även den Stockholms-nära skärgården är en verklig glesbygd med liknande problem som många andra glesbygder

Många av dessa småbåtar som många använt till att pendla in till Vaxholm ligger nu infrusna i vikarna eller blir i värsta fall kvar på gästplatserna i Vaxholms Hamn om man inte ser upp. När isen väl lägger sig kan det gå fort och hela sund som exv. Tynningösundet kan frysa över en natt ibland

Skärgårdslivet så här års är inget för sköra bortklemade "snöflingor". Det är obekvämt, kallt och bökigt och plastbåtar på vintern kan vara dödligt farliga då snö ovanpå plast kan vara förrädiskt hal. De sista entusiasterna bunkrar bensin och mat inför isbelägringen. Hoppas ni hinner hem innan ni blir fast där ute i isen. Lyckligtvis var det en mycket lugn dag idag. Annars kan isförhållandena skifta mycket fort när isen driver med vindarna. 

Det blev ganska precis tre veckor med isvinter i år då isen försvann som genom ett trolkslag nästan runt den 24 februari. De två hushåll som numera finns skrivna permanent på Skogsö Udde hann få några helikopterturer för att bunkra innan båtarna börjat gå igen och de äntligen har börjat kunna åka med sina egna båtar igen.

Om ni är intresserad av flera av mina historiska bildberätelser i min "bruna serie" med reprofotade gamla diabilder så har ni länkarna nedan:

INGOL / TOLERANS AB - ett litet exportföretag i den grafiska industrin från 1970-talet till idag - Fotosidan

DN/Expressen - Datorisering och stenhård facklig kamp från 70-tal till nutid - Fotosidan

Petra - Den glömda staden

Uganda 1986 - bilder från ett folkmord - Nakaseke och Luweero efter "The Bush War" 1981-85

Det marxist-leninistiska Etiopien 1986 - ett politiskt, kulturellt och militärt våldtaget land

Kashmir Indien 1978 - Kungariket Ladakh - ett av världens centrum för buddistisk lamaism

Kashmir Indien 1978 - Srinagar, Pahalgam och Guptu Ganga

Djurporträtt och djurbilder

Södermalm - om rivningarna på 60- och 70-talen, motståndet och gentrifieringen

Nepal 1976 - Kirtipur - Kvinnornas by

Afghanistan 1972 - människor och miljöer - innan "Katastrofen" 1978

Afghanistan 1978 - Saur (April)-revolutionen - och vägen till Kashmir

Inlagt 2021-02-07 01:42 | Läst 2641 ggr. | Permalink

"Vi som bor här ser nog inte alltid det tyvärr. Det är lätt att bli hemmablind. Men jag ska ta mig en tur när det är fint runt Saxaröarna i alla fall. Jag tycker dock att den här tiden är bra. På sommaren blir det ofta väl mycket för oss som bor här. Då sticker de bofasta som kan från Vaxholm ut på öarna eller iväg med sina båtar."


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Skärgården är fantastisk alla årstider kan man nog konstatera, och oftast vackrare ju längre ut man kommer säger jag efter årtionden av vistelse där på flera olika sätt, vintertid oftast med skridskor när vintrarna var 'vintrar'.. Men även gärna dagsbsök via Waxholmsbolagets båtar ut till Sandhamn med en promenad runt ön och en lunch på Wärdshuset, och sedan båten hem..
Hälsn!
Vi som bor här ser nog inte alltid det tyvärr. Det är lätt att bli hemmablind. Men jag ska ta mig en tur när det är fint runt Saxaröarna i alla fall. Jag tycker dock att den här tiden är bra. På sommaren blir det ofta väl mycket för oss som bor här. Då sticker de bofasta som kan från Vaxholm ut på öarna eller iväg med sina båtar.