Rasta Leican (och lite analogt vs digitalt ;-)
Leica M8, Ultron 28/2 obeskuren, framkallad från DNG i PS.
Underbart med en helg som till sin natur inte inbjuder till en massa aktivitet utan snarare skapar ett eftertänksamhetens lugn - i alla fall i vår familj. Då gäller det att passa på att sänka "livstakten", och då kan en skogspromenad med familjen (och Leican) vara perfekt.
"Kamera självporträtt" på Leica M8 tagit med en Ricoh - obeskuren, kamerans JPG ;-)
Det blev den digitala Leican istället för något analogt syskon som fick följa med. En analog kamera sjunger visserligen långsamhetens lov - men det blir även dess begränsning, jag vill kunna lägga ut bilderna på FS inom rimlig tid. (Och rimlig tid i bloggarnas och Twitters tid är väl max 24h ;-) Det analoga fotograferandet får återuppstå när slutresultatet kan vänta och den långsamma processen kan få följa bilden hela vägen.
Ricoh GR-D III i macroläget - obeskuren, framkallad från DNG i PS.
Men så finns ju även det analoga ljudet, och faktiskt så tycker jag att det är något vilsammare än det digitala. Även om min CD rent objektiv levererar mera "HiFi" så är det något i musiken från "vinylsvarven" som gör den lite mera avkopplande. Kanske är det bara det enkla faktum att man måste vända sida och inte kan hoppa mellan låtarna med fjärren som får mig att koppla av?
Jag har en M8 + voightänder 28/2 ultron och upplever det, på f2-f-5,6 är det inga
problem med sedan börjar den så smått och förskjuta...