Femhundra år sedan...

Fujifilm X-T1 med Fujinon 10-24/4 - slottet Wartburg som även givit namn åt ett bilmärke i gamla Östtyskland.

Det är som bekant femhundra år sedan reformationen inleddes. Munken martin Luther spikade upp sina nittiofem teser trettioförsta oktober 1517och resten är historia. Jag hade förmånen att få resa i Luthers fotspår tidigare i år vilket resulterade i ett reportage - du kan läsa det här. En höjdpunkt var besöket i slottet Wartburg där Martin Luther översatte Nya Testamentet till tyska under 1521. Nedan en bild från hans arbetsrum med den berömda bläckfläcken projicerad. Originalet lär vara borttvätta och/eller urblekt sedan långt tillbaka...

Fujifilm X-T1 med Fujinon 10-24/4 - Luthers arbetsrum där han enligt sägnen kastade bläckhornet efter djävulen som störde honom i hans översättningsarbete.
. 

Vi firade 150 år med att klä ut oss till våra föregångare...

EFS-kansliledning, från vänster: Stefan Holmström - missionsföreståndare, Erik Johansson - internationell missionssekreterare, Annika Gunnarsson - ekonomichef, jag :) - kommunikationschef, Kjell O Lejon - rektor Johannelunds Teologiska Högskola och Mona Edsinger - vik. sverigechef. Foto: Fredrik Noreback.

Nyligen hade EFS (Evangeliska Fosterlandsstiftelsen - en missionsrörelse i Svenska kyrkan, grundad 1856) sin årskonferens. Och vi firade även en mycket speciellt jubileum - för 150 år sedan blev nämligen EFS första svenska missionsorganisation att sända missionärer till andra länder. Den 15 mars 1866 landsteg EFS tre först utsända missionärer, Lange, Carlsson och Kjellberg, i Massaua, Eritrea. Denna händelse anger också Sida som början på svenskt utlandsbistånd:
"De första svenska "biståndsarbetarna" var missionärer från Evangeliska Fosterlandsstiftelsen som i mitten av 1800-talet var utsända till Abessinien (nuvarande Etiopien). Deras uppgift var att sprida Guds ord. Men de startade också skolor och byggde sjukstugor."

Vi i valde att klä oss i liknande kläder som våra föregångare på 1800-talet som fattade beslutet att inleda utlandsmissionen när vi föredrog årsberättelsen. En kul grej, som åtminstone blev ett roligt minne (och en rolig bild), fast jag nog mest liknande en tidstypisk hästhandlare ;)

Läs mer om vår historia och Sveriges första missionärer på:
http://www.imission150.nu 

Vad får man blogga om? Och det blir lätt lite banalt, när man fotografera det som finns till hands i vardagen...

Ricoh GR-D III - Råstasjön och i vanlig ordning obeskuren.

Har funderat lite på vilka bilder jag tar, och vilka jag sedan väljer att lägga upp i bloggen. Dessutom hur jag själv kommenterar dem, dessutom hur jag formulerar mig i rubrik och text. Vilka ämnen jag väljer att skriva om. Och hur andra reagerar på allt detta.


Fujifilm X-T1 + 18/2 -  obeskuren, strandpromenaden i Ozdere, Turkiet.

Jag lever ett ganska hektiskt liv, med mycket arbete, möten, åtaganden och resor. Jag bor i Malmö och arbetar i Uppsala. Mitt arbete är som kommunikationschef för EFS och dessutom chefredaktör för Budbäraren vår medlemstidning. EFS är en inomkyrklig väckelserörelse som fyller 160 år 2016. Tidningen är ännu äldre - det är årgång 182 i år. Alltså jobbar jag med saker som bland annat rör min och andras kristna tro. Jag rör mig i ett landskap där tron är en integrerad och självklar del av livet, vardagen och civilsamhället. Därför är det självklart för mig att tala och skriva om min tro och låta den vara en inspiration i mitt fotograferande. 

Fujifilm X-Pro1 + 35/1,4 -  vännen Göran med en bild av Thorvaldsens berömda Kristusstaty .

Fotograferingen är en mycket viktig källa till avkoppling och rekreation för mig. 

Jag har en mycket tydlig "smak" när det gäller foto med förebilder som HCB, Robert Frank och Hasse Persson - för att nämna några, det finns såklart många fler. Ibland, men bara ibland, kommer jag själv något sånär i närheten av mina förebilder, som tex i min bildserie om "Den Heliga Elden" från Jerusalem. Men det är sällan numera som jag är på en intressant plats med uppgift och/eller tid att fotografera "på allvar". Jag delegerar i stort sett all fotografi som rör arbetet till medarbetare och frilansfotografer. 


Fujifilm X-Pro1 + 35/1,4 -  obeskuren, utanför Siriusorden i Malmö.

Mitt fotograferande blir istället en sort vardagsdokumentation, något som sker medan livet rullar på i full kraft. Ofta när jag söker en stunds avkoppling, kanske under en promenad. Oftast i den stad jag för stunden befinner mig eller när tillfälle ges även i naturen (eller lämplig park). I värsta fall med iPhonen som enda tillgängliga kamera och Instagram som det givna mediet. 


Fujifilm XT-1 + 18/2 -  obeskuren, promenaden från Fotografiska in mot Slussen i Stockholm.

Det blir lätt banalt och väldigt långt från idealet - men visst är det bättre att ta en "piktorialistisk", folklig, rentav dålig bild - men en bild som av någon anledning gör mig glad? Och att sedan våga visa den på bloggen? Och visst får jag blogga om min tro då och då? Jag brukar begränsa mina inlägg som rör tron till de största kristna högtiderna som Jul och Påsk.
Men jag är trött på elaka och insinuanta kommentarer och missriktad och oönskad "bildkritik". Och det är med fasa jag sett hur olika frågeställningar (som kanske kan uppfattas som kontroversiella) lett till långa diskussionstrådar på olika bloggar här på Fotosidan. Personangrepp och/eller en allmänt dålig attityd i samtalet har lett till att flera blogginlägg raderats av författarna.  Allt detta tar bort glädjen i bloggandet och skapar även en sorts "strykrädsla" så att man tänker sig mycket noga för inför nästa bloggpost.


Fujifilm X-Pro1 + 18/2 -  obeskuren, vid Möllevångstorget i Malmö.

Nu kam man ju alltid säga att "sånt får an tåla" - men jag menar att att bristen på en god samtalston eller rentav det rena näthatet håller på att förpesta onlinekulturen och förstöra många digital mötesplatser. Fotosidan hör trots allt till mindre drabbade forumen. Låt oss hjälpas åt så att det förblir så - låt oss hålla en god ton!


Fujifilm XT-1 + 18/2 -  en "sefie" speglad i porträttet av C.O. Rosenius på mitt kontor på EFS rikskansli i Uppsala.

Återkommer med ett mera religiöst inlägg inom kort - i vanlig "påskordning" :-)

Urgamla toaletter och en kattbild - för ovanlighetens skull!

Leica V-Lux 20 - offentliga toaletter från första århundradet i Efesus.

Jag besökte nyligen Efesus, eller rättare sagt ruinerna efter den antika staden. Det är något speciellt med ruiner. De är lite som suddiga och felexponerade snapshots ur historien, man måste ta hjälp av fantasin för att kunna skapa sig en tydligare bild. 

Fujifilm X-T1 med Fujinon 18/2 - och i vanlig ordning obeskuren.

Teatern, känd inte minst från Apostlagärningarna. En arg folkmassa samlades här efter att silversmedernas fackförbund reagerat på att den framväxande kristendomen påverkat försäljningen av souvenirer och amuletter i form av små Artemistempel negativt. När man nu läst texterna så många gånger blir besöket i ruinerna en upplevelse som på något sätt ger färg och form till berättelsen. Lite som att se om en gammal stumfilm som plötsligt fått ljud. 

 
  Fujifilm X-T1 med Fujinon 60/2,4 - obeskuren.

En vy längst en av de stora affärsgatorna ner mot stadens bibliotek. Efesus var huvudstad i den romerska provinsen Asien och hade upp mot 200 000 invånare under de första århundradena i vår tideräkning. Efter att hamnen slammat igen och ett antal jordbävningar ödelagt staden började en tillbakagång som till slut förvandlade staden till en ruinhög. Invånarna flyttade till det som nu är den moderna staden Selçuk, någon kilometer från den antika stadskärnan och 5 km från den nuvarande kusten.


  Fujifilm X-T1 med Fujinon 18/2 - något beskuren…  ;-)

Exempel på tidiga kristna symboler. Staden förekommer flitigt i Nya Testamentet, Paulus predikade här, först i synagogan och därefter i Tyrannos hörsal. Han skrev senare ett brev till församlingen. Johannes bodde och verkade här, antagligen skrev han sitt berömda evangelium i staden.


  Fujifilm X-T1 med Fujinon 60/2,4 - obeskuren.

Invånarna är sedan länge borta, så också deras ägodelar, hus, böcker, musik och konstverk. Kvar är de framgrävda ruinerna, blekta mosaiker, skadade statyer - fragment av det som en gång var liv och rörelse. De bevarade berättelserna och kameran blir för mig verktyg som med fantasins hjälp kan ge lite liv tillbaka till miljöerna och låta mig göra en högst privat "tidsresa".  

  Fujifilm X-T1 med Fujinon 60/2,4 - obeskuren. 

Bibliotekets fasad gapar tom, här bakom fans en av den antika världens förnämligaste boksamlingar. Finns någon rulle kvar, något fragment bevarat någonstans?

Fujifilm X-T1 med Fujinon 60/2,4 - obeskuren.

Statyerna ger en bild av hur invånarna kan ha sett och klätt sig under antiken, de för de oss närmare de människor som en gång levde här. Lite som gamla bleknade svartvita fotografier, fast i sten... 


 

Önskar God Jul med några tankar om Julens mening (och en bild)...

Fujifilm X-T1 med 60/2,4 + lite behandling i PhotoShop. Familjens Julkrubba - i vanlig ordning.

Han föddes i ett stall i Betlehem, bara några hundra meter från det område där de offerlammen som ständigt offrades i Jerusalems tempel föddes upp. Och herdarna som vallade fåren var de första att att få ta emot det glada budskapet. Vi minns nog alla julevangeliets olika detaljer - men tänker vi på dess innebörd? Varför föds Gud som människa? Varför utsätts han för ett justitiemord och hängs upp på ett kors bara dryga trettio år senare? Varför kunde döden inte behålla honom? 

Profeten Jesaja skrev följande 700 år för Jesu födelse (Jes 9:1-7 och 53:1-6 Svenska Folkbibeln):

Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande dagar skall han ge ära åt trakten utmed havsvägen, landet på andra sidan Jordan, hednafolkens Galileen.

Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus, över dem som bor i dödsskuggans land skall ljuset stråla fram. Det folk som du inte givit stor glädje, låter du bli talrikt. De skall glädja sig inför dig, så som man gläds under skördetiden, så som man fröjdar sig när man delar byte. Ty deras bördors ok, deras skuldrors gissel och deras plågares stav bryter du sönder liksom i Midjans tid. Ja, varje stövel buren under stridslarm och varje mantel vältrad i blod skall brännas upp och förtäras av eld.

Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste. Så skall herradömet bli stort och friden utan slut över Davids tron och hans kungarike. Det skall befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet från nu och till evig tid. HERREN Sebaots nitälskan skall göra detta.


Vem trodde vår predikan, för vem var HERRENS arm uppenbarad?
Som en späd planta sköt han upp inför honom,
som ett rotskott ur torr jord. Han hade varken skönhet eller majestät.
När vi såg honom var hans utseende inte tilldragande.

Han var föraktad och övergiven av människor,
en smärtornas man och förtrogen med lidande,
lik en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi räknade honom för intet.

Men det var våra sjukdomar han bar,
våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt,
slagen av Gud och pinad.

Han var genomborrad för våra överträdelsers skull,
slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid,
och genom hans sår är vi helade.

Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg,
men all vår skuld lade HERREN på honom.

---

Idag firar vi Jesus Kristi födelse - han som på samma gång är Lejonet av Juda och Guds lamm. Han som fanns före alt skapat men föddes i ringhet och som skall återvända för att döma levande och döda. Den nye Adam, förstfödd bland många syskon. Alfa och Omega. Vårt hopp!