En efterlängtad tidskrift landade äntligen i min brevlåda! #blogg100

Den enda tidskrift jag prenumererar på idag är en teologisk sådan - Keryx. Tidigare hade jag Leica Fotografie, ProffsFoto och National Geografic. När jag var som mest igång hade jag också Cap & Design, AGI och tidvis även Foto. Provde även Filter och Focus en tid. Att jag avbrutit så många prenumerationer är inte bara en ekonomisk fråga, eller enbart bristande intresse - jag köper fortfarande många tidskrifter i lösnummer - utan en fråga om prioriteringar. Vad som verkligen intresserar mig, vad som är relevant att spara på.  
Och - det blir mindre att kasta i pappersinsamlingen, men ibland saknar jag en rejäl tidning att ställa blöta skor på ;-)


Ricoh GR-D III, onsdagens morgonmässa i S:t Petri, Malmö.

Men grundproblemet är nog att många tidskrifter - speciellt om foto - går i cirklar. Har man prenumererat några år så början man känna igen artiklarna. Kvar att läsa blir bara nyheterna, och förhoppningsvis är bildmaterialet ständigt aktuellt.
Men det finns lysande undantag som tex Leica Fotografie och National Geografic. Och jag har en farlig massa LFI och NG sparade, kan hända att jag "köper ifatt" de saknade numren och tar upp prenumerationerna  igen…
Glömde en tidskrift - Chef - den får jag fortfarande :-D

 

 

Visa mig vilka tidskrifter du läser - så skall jag säga dig vem du är ;-)

 
Själv så prenumererar jag just nu på fyra tidskrifter: "Chef." och "Proffsfoto" privat samt "AGI (Aktuell grafisk information)" och "CAP&Design" via mitt arbete.

Säger ganska mycket om mig faktiskt. Jag är chef och läser gärna om ledarskap, management och organisationsutveckling. Och som fd heltids-fotograf, tekniknörd och allmänt fotointresserad så tycker jag att "Proffsfoto" är Sveriges mest läsvärda fotopublikation. "AGI" är en gammal branschtidning för den grafiska branschen - tung - med fokus på maskiner och processer, men med ett förvånansvärt fräscht upplägg och precis lagom mycket fokus på det kreativa för att inte bli ointressant. Då jag bla upphandlar en mängd grafiska tjänster i jobbet så är den ett måste för att hålla mig uppdaterad.

Och så - "CAP" - IDGs flaggskepp och kanske den viktigaste tidskriften på svenska om man arbetar med reklam, design, webb och olika kreativa lösningar. Relevant - från omslag till baksida. Om jag bara fick läsa en tidskrift så blev det nog den ;-)

Ps.
Den som följt bloggen kanske saknar "LFI - Leica Fotografie International"?
Jag har faktiskt inte den längre, all hysteri kring "M9 Titan" blev lite för mycket...
Men jag saknar den - så kanske, kanske, som den "Leica-nörd" jag är, så förnyar jag min prenumeration igen ;-)

Varför finns det så få riktigt bra svenska fototidningar?

Blev lässugen och bestämde mig för att gå till Pressbyrån och inhandla en BRA och läsvärd fototidning. (Jag prenumererar redan på Leica Fotografie International, ProffsFoto och National Geographic) Men fy vad svårt det är! Der verkar som om alla svenska tidningar (utom nämda ProffsFoto)  fokuserar på gruppen "nyblivna DSLR-ägare", dvs enkelt och basic till leda. Och kvaliteten på bildmaterialet känns nästan som en upprepning av innehållet i kritikpoolerna här på FS ;-) I ärlighetens namn skall väl sägas att Camera Natura håller en högre klass, men det är inte riktigt min "kopp med te"....

Kvar blir de utländska och där har jag några favoriter (på de språk jag förstår):
1." B&W" (Black & White Magazine) Outstandig bildmaterial och tryck - dyr men alltid värd pengarna
2. "Black and White Photography" Inte lika "tung" men även den med fint fotomaterial, här varvat med läsvärdad tester mm.
3." Foto Magazin" och "Color Foto" Tyska tungviktare på tester - såklart - men även med hyfsat bildmaterial.
4. "Practical Photography" Ojämn, inte olik "svenskarna" men ofta mera läsvärd
5. "Popular Photography" ( UK Version) Ibland intressant, testar ofta lite udda saker, bättre än "svenskarna"
6. "Photo" Fransk, estetisk, alltid lika bra bilder men ofta väldigt "rå" i tonen, vare sig det är krigsbilder från Irak eller utstuderade supermodeller...
7. Alla Amerikanska fototidningar vare sig de heter "American Photo" eller namnet börjar med "Pro" har det gemensamt - mer annonser än övrigt material - vilket gör dem svårlästa. Men ibland trots det: riktigt intressanta...

Och så finns ju alltid redan nämda "LFI" (Leica Fotografie International) - för de redan frälsta - med sina alltid så vackra Leica-bilder, Leica-nyheter och Leica-tester, osv ;-)

Men det finns såklart fler, inte minst Italienska (svårlästa:-), tidskrifter av klass - men detta var de som jag brukar fastna för.
Idag blev det senaste numret av "B&W" - väl värd sina 135 Kr!