För exakt 25 år sedan - på Berlinmurens krön!

Nikon F4 + 35/1,4 och Kodak Tri-X Pan - Brandenburger Thor sedd från väst natten mot 9/11 1989..

Vi hörde på nyheterna att något exceptionellt var på väg att hända i Östtyskland. Beslutet var snabbt fattat, bilen packad och några timmar senare kom vi fram till Västberlin. Jag minns fortfarande vad jag valde att stoppa i fotoväskan: Nikon F4, FM2, 20/2,8; 24/2; 35/1,4; 85/1,4 och en 80-200/2,8 (skjutzoom) samt Tri-X och en massa Kodachrome. Tandborste, tandkräm, deodorant och ett ombyte. Vi parkerade bakom riksdagshuset, strategiskt nära Brandenburger Thor som var epicentrum för demonstrationerna i väst. Bilen blev vår bas de närmaste 48 timmarna - som var mycket mer omvälvande än vi någonsin vågat hoppats.

Trycket inne i Österberlin var enormt och i väst pågick solidaritetsdemonstrationer. Västberlinarna försökte storma muren - på andra sidan väntade gränspoliserna med vattenkanoner. Ingen visste vart det skulle leda. Ryktena gick vilda - och så plötsligt - nyheten att gränsen skulle öppnas - omedelbart.
 

Idag för 50 år sedan - en skammans dag!

Samtliga bilder Copyright Johan Ericson 1989-2011. Brandenburger Thor och området runt riksdagshuset.

Natten till den 13:e augusti 1961 började Berlinmuren resas i det som då var den Sovjetiska zonen av Berlin - Östberlin - tillika huvudstad i DDR.



Den kom att kosta långt mer än hundra människor livet och bli den främsta symbolen för både det "kalla kriget" och den sk "järnridån".



Ett öppet sår i ett redan sargat Tyskland, och en ständig påminnelse om det absurda i en totalitär regims försök att kontrollera sina invånare.



Jag var inte född när den byggdes, men jag hade förmånen att vara på plats då den föll 1989.



Inga diktaturer kan i längden hålla sina medborgare instängda, förr eller senare "urholkar dropparna stenen" - eller som i Berlin - "betongen"!



Berlin är idag återigen förenat, huvudstad i ett enat Tyskland. Och på något sätt - sitt gamla vanliga "jag" - trots både nazisters och kommunisters härjningar....

 
Den enda digitala bilden i inlägget - Alexanderplatz 2007 - Canon EOS 5D + 28/1,8.

Berlinmurens sista skälvande timmar...

Nikon FM2n, Nikkor 35/1,4 Trots vattekanoner och novemberkyla fortsätter demonstranterna

Idag för 20 år sedan stod jag utmattad och genomvåt och såg Berlinmuren - bokstavligt talat - rämna.  
Den 9:e visste alla att något var på gång inne i Östberlin, demonstrantern i väst riktade nu all sin energi och vrede mot själva muren. Tidigare under dagen hade Östtyska gränspolisen rensat upp i murzonen samt uppe på muren. Men trots vattenkanoner och och ganska brutala nedkastningar från muren så fortsatte hackandet, slitandet och dragandet i olika mursektioner. Och till slut gav den med sig...


Nikon F4s, Nikkor 85/1,4 Berlinmuren brister slutligen och Västsysk polis måste bistå "VOPOS"

Även bokstavligen! I Östtyskland gick en kommuniké ut att gränsövergångarna skulle öppnas med omdelbar verkan. Plötsligt brast fördämningarna och Västberlin fylldes av lyckliga, förvånade och lite förvirrade östinvånare. Köerna kring bankerna växte sig gigantiska, alla Östyskar hade nämligen rätt at få ut ett "garanti belopp" av Västtyska staten. Vilket de flesta omedelbart tog fasta på - bankerna fick hålla öppet hela natten. Överallt utspelade sig spontana glädjescener.  Det hela var lite som i en dröm, lätt surrealistiskt, man fick ständigt påminna sig om att detta verkligen hände här och nu.

Vid muren ingrep slutligen den Västtyska polisen, med militärisk precision marscherade de in och återställde ordningen. Men då var allt över. Muren hade rasat, även om den rent fysiskt skulle stå i något år till, men nu med öppna gränsövergångar.

Natten då Jorden (eller åtminstone Europa) stod still - för 20 år sedan!

Nikon F4s, Nikkor 35/1,4 Från Berlinmuren vid Brandenburger Tor, Östysk polis stoppar västdemonstranterna.

Natten mot den 9:e hettar demonstrationerna i Berlin till. På västsidan koncentreras protesterna till Brandenburger Tor, demonstranterna forcerar muren och möts av Östtysk kravallpolis med vattenkanoner. Inne i Östberlin närmar det sig kokpunkten, ingen vet när polisens åtehållsamma linje skall ändras. Såhär i efterhand vet man att polisledningen förväntade sig en order om att få skjuta skarpt och på sina håll började dela ut vapen och amunition. Men stadsledninegn tvekade, de stod i direktkontakt med Gorbatjov i Moskva, och en ny linje höll på att ta form.

Men om detta visste vi som demonstrerade ingenting. Nattluften var elektrisk. Människorna trängde på, många sjöng, de i främsta ledet försökte tala med gränspolisrerna, kramade dem, bjöd dem på dricka och godis. Och poliserna, många grät öppet, fick hela tiden bytas ut. I bakgrunden anlände mer och mer förstärkningar och i gryningen kom motangreppet. Med hjälp av nyanlända soldater och vattenkanonerna rensades området innanför muren och murkrönet från demonstranter. 

Och västdemonstranterna riktade då sin vrede mot själva muren. Vad vi inte visste var att den skulle "falla" om bara några timmar...

(Mer i morgon - den 9/11 ;-)

Anatomie der Berliner Mauer (På engelska ;-)

Ovan en fantastisk genomgång av hur muren var uppbyggd och "fungerade" - baserad på tusentals fotografier. 
 

Nikon F4s, Nikkor 80-200/2,8 Östsyska sk "VOPOS", den 8/11 -89 är de utkommenderade utan vapen

Idag, vid denna tiden, för 20 år sedan åt jag en snabb ceféfrukost för att sedan återvända till muren. Där rådde "lugnet före stormen". Tillsammans med många västberlinare klättrade jag upp på muren, till slut är muren överfull och folk börjar hoppa ner på östsidan. Östyska gränspolisen, som hittils tagit det lugnt (uppenbarligen har de order om att inte låta sig provoceras), skickar nu in förstärkningar med pansarbilar och vattenkanoner. Men muren har bara timmar kvar...  
 

Nikon F4s, Nikkor 80-200/2,8 Berlinmuren vid Brandenburger Tor, östsidan. Lugnet före stormen.

 Fortsättning följer i nästa bloggpost ;-)