70 år sedan… och idag känner jag skam och sorg!

Leicaflex SL2, PA-Curtagon 35/4 -  Auschwitz-Birkenau 

Idag, 27:e januari 2015, är det 70 år sedan koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades av den sovjetiska Röda armen och dagen högtidlighålls internationellt som "minnesdagen över förintelsens offer" vilket numera uppmärksammas på ett föredömligt sätt i så gott som all media.

Jag har bloggat om detta förut, inläggen finns under "januari" nästan varje år - i menyn till höger. I år har jag inget att säga annat än att det byggs ett skydds-staket runt synagogan i min hemstad Malmö.

Jag skäms... 

Idag är det den 27:e januari och minnesdagen över förintelsens offer och 69 år sedan Auschwitz befriades!

Leicaflex SL2, PA-Curtagon 35/4 -  Auschwitz-Birkenau 

Idag, 27:e januari, är det 69 år sedan koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades av den sovjetiska Röda armen och dagen högtidlighålls internationellt som "minnesdagen över förintelsens offer" .

Jag har läst (så mycket jag orkar i) boken "Auschwith - Nazi Death Camp" på engelska (ISBN 83-85047-74-3) - en mycket saklig bok om dödslägret. Den beskriver i detalj hur lägret var organiserat, regler och villkor samt inte minst hur det dagliga livet tedde sig för fångarna. Den grundliga dokumentationen går också in i detalj på SS och bödlarna - och själva "dödsindustrin". Som tur är så ger den också en utförlig bild av motståndet och slutligen befrielsen. Boken måste nog räknas som ett standardverk om man är intresserad av 1900-talets historia i allmänhet och förintelsen i synnerhet. Fruktansvärt jobbig läsning. Men nyttig.

Tror inte att boken finns att köpa i Sverige (eller på Amazon.co.uk) men den finns på Amazon.com och såklart i museibutiken i Auschwitz-Birkenau.

Vi får aldrig glömma!

Men detta är lättare sagt än gjort. För vi lever i en tid då de sista ögonvittnena kommer att lämna oss och vi måste förhålla oss till historiens fasor. Och just detta - att det är historia - fri att tolka, förkasta, förneka, kulturanpassa osv - gör att den objektiva, grundliga, sakliga, oantastliga, på förstahandsinformation och ögonvittnen baserade  dokumentationen - är så viktig!

För vi får aldrig glömma... 

---
Länkar till mina tidigare inlägg på minnesdagen över förintelsens offer:
http://www.fotosidan.se/blogs/photo/65-ar-sedan-auschwitz-befriades-och.htm
http://www.fotosidan.se/blogs/photo/27474.htm
http://www.fotosidan.se/blogs/photo/14859.htm
Och om mina egna erfarenheter av antisemitism i dagens Europa:
http://www.fotosidan.se/blogs/photo/12707.htm
---

(Detta blogginlägg är en något redigerad återpublicering av förra årets bloggpost 27/1.)

Holocaust Remembrance Day 2013

Panasonic Lumix GF1 + 20/1,7. Sabbatsfirande med sång och dans vid Klagomuren - från en tidigare resa i Israel.

"From the ashes of the Holocaust rose spiritual redemption and political rebirth. We rose and we built a state of our own. We lost possessions, but retained our values. We returned to our ancient homeland. We renewed our moral legacy. We returned to independence. We returned to creating, to educating and we returned to hope. We built a defensive force capable of dealing with dangers, new and old. The Israel Defence Forces, which was formed in response to the attempt to annihilate the Jewish State which had just been created, is also the right lesson from the Holocaust. It is founded upon the bravery of Jews in the Holocaust."

Israels president Shimon Peres, från hans tal igår på "Holocaust Remembrance Ceremony" .
 
(Holocaust Remembrance Day 2013 börjar 7/4 på kvällen och slutar idag 8/4 vid solnedgången - det traditionella judiska sättet att räkna "en dag".)

27:e januari - minnesdagen över förintelsens offer och 68 år sedan Auschwitz befriades!

Leicaflex SL2, PA-Curtagon 35/4 -  Auschwitz-Birkenau 

Idag, 27:e januari, är det 68 år sedan koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades av den sovjetiska Röda armen och dagen högtidlighålls internationellt som "minnesdagen över förintelsens offer" .

Jag försöker just nu läsa boken "Auschwith - Nazi Death Camp" på engelska (ISBN 83-85047-74-3) - en mycket saklig bok om dödslägret. Den beskriver i detalj hur lägret var organiserat, regler och villkor samt inte minst hur det dagliga livet tedde sig för fångarna. Den grundliga dokumentationen går också in i detalj på SS och bödlarna - och själva "dödsindustrin". Som tur är så ger den också en utförlig bild av motståndet och slutligen befrielsen. Boken måste nog räknas som ett standardverk om man är intresserad av 1900-talets historia i allmänhet och förintelsen i synnerhet. Fruktansvärt jobbig läsning. Men nyttig.

Tror inte att boken finns att köpa i Sverige (eller på Amazon.co.uk) men den finns på Amazon.com och såklart i museibutiken i Auschwitz-Birkenau.

Vi får aldrig glömma!

Men detta är lättare sagt än gjort. För vi lever i en tid då de sista ögonvittnena kommer att lämna oss och vi måste förhålla oss till historiens fasor. Och just detta - att det är historia - fri att tolka, förkasta, förneka, kulturanpassa osv - gör att den objektiva, grundliga, sakliga, oantastliga, på förstahandsinformation och ögonvittnen baserade  dokumentationen - är så viktig!

För vi får aldrig glömma... 

---
Länkar till mina tidigare inlägg på minnesdagen över förintelsens offer:
http://www.fotosidan.se/blogs/photo/65-ar-sedan-auschwitz-befriades-och.htm
http://www.fotosidan.se/blogs/photo/27474.htm
http://www.fotosidan.se/blogs/photo/14859.htm
Och om mina egna erfarenheter av antisemitism i dagens Europa:
http://www.fotosidan.se/blogs/photo/12707.htm
---

"Ni är väl inte judar?"

Västra muren i Jerusalem - Panasonic Lumix GF-1 med 20/1,7 - tagen under en pilgrimsresa för några år sedan :-)

Jag fick den frågan (första gången) någon gång på åttiotalet. Hade tagit en god vän med  med hem till mina föräldrar, när han bla fått syn på en femarmad ljusstake och några andra saker blev han lite blek och försagd. Senare, när vi var på väg ut genom trapphuset stoppade han mig och ställde nervöst frågan:
- Johan, ni är väl inte judar? 

Vad hade hänt om jag svarat jakande? Det får jag aldrig veta för jag sa helt sanningsenligt:
- Såklart inte, var har du fått det ifrån?
Han svarade - fortfarande avvaktande:
- Jag såg ju en jude-ljustake och andra grejor uppe hos dina föräldrar?
Och jag:
- Ah, du bara nojar upp dig. En julljusstake som fått stå kvar och presenter jag haft med hem från en semester i Israel och Egypten. Och du vet ju att jag brukar gå till kyrkan på söndagar...

Vad jag inte sa var att både min farfar och min mormor antagligen hade klassats som judar enligt Hitlers sk Nürnberglagar om Tyskland hade ockuperat även Sverige. Men det tyckte jag var onödig information - speciellt för en vän som helt säkert fått sina fördomar med modersmjölken. Och det här utspelade sig i Malmö - för snart trettio år sedan.

Det måste kunna sägas rakt ut - den antisemitism som manifesteras i Malmö är inte i första hand den gamla vanliga högerextrema varianten utan ett oförsonligt religiöst och politiskt hat med rötterna i Mellanöstern. Och här förenas grupper på yttersta vänsterkanten med nynazister och religiösa fanatiker i en ohelig allians. Simon Wiesenthal Centrets resevarning angående Malmö är tyvärr inte ogrundad - läs tex mer här. 

Jag tillhör dem som tycker att polisen borde ha en närmast permanent närvaro vid synagogor och judiska institutioner - precis som i Tyskland och som Per-Erik Larson beskriver i sitt senaste blogginlägg.

Ps.
Ang hur min släkt en gång blev svensk  så har jag bloggat om min pappas släkt.