Planes, Trains & Automobiles

Vet inte om fler sett filmen med Steve Martin och John Candy från -89? (http://www.imdb.com/title/tt0093748/)
Min dag påminde lite om den, minus tåget och polkaorkestern ;-) Man hinner mycket på en dag om man färdas snabbt...


Nikon D200, 17-55/2,8 DX (282:an 08.15)

Nikon DSLR street shooter #%&¤#"§@|! :-(

Nikon D200, 17-55/2,8 DX

Mjölken och filen slut - läge för en kvällspromenad. Och vackert ljus - läge för lite "street photo light". Men jag är lite lat, vill se resultatet med en gång - rakt in i datorn. Så det får bli Nikon D200 på 320 ISO med 17-55 zoomen  på 24mm (nära 35:an :-)

Men där börjar problemen! Alla "motiv" ser mig, hör mig och reagerar på min närvaro.
Ser ett motiv, en äldre man som sitter och läser en tidning. När han hör exponeringen ser han upp - och  blir arg, väldigt arg! Jag förklar det här med allmän plats osv för honom, men farbrorn är kränkt. Ödmjukar mig och raderar bilderna medan han ser på. Allt bra igen. Men jag saknar Leican - intensivt. Resten av promenaden får det bli döda ting i sökaren, som motivet ovan.

Problem:
DSLR slutaren (med spegel) låter för mycket.
(Men jag upplever Nikon tystare än Canon, Leica såklart tystast)
Stora zoomar syns för mycket - kompakt optik ett måste.
(Canon, men inte Nikon, har ljusstarka fasta vidvinklar, och Leica såklart)
Zoomar saknar ljusstyrka, f 2,8 är på gränsen till användbart
(När får vi se någon konstruera ett zoom med största bländrae 2,0?)
Zoomar inbjuder till zoomande vilket stör koncentrationen ;-)
AF med valet av AF-punkter gör fokuseringen långsammare än med en mätsökare.
(Fördel Nikon, men Leicas manuella mätsökare är kung, spec. i svagt ljus)
DSLR med zoom upplevs ofta som hotfull, pressfoto varning osv.
(Leve Leica)

Slutsats:
Gilla läget eller skaffa en Leica M8:a ;-)

Visst är hon vacker?

En helt meningslös bild

Leica street shooter

Canon 5D, 24-70/2,8 L (Leica II 1930, med en modern, 2001, Summicron 50mm i 39mm LTM)

Efter allt testande, bloggande och funderande på Leica M8 fick jag ett akut behov att återvända till rötterna ;-) I mitt fall innebär det en Leica II med en extra - glasklar- 50mm sökare (SBOOI på Leitz-språk) och en Summicron 50mm. Ibland en äldre inskjutbar modell men oftast den senaste generationen från Leica. Båda såklart i 39mm LTM gänga. Original Elmaren är lite för mjuk för min smak ;-) Och nästan alltid - laddad med Tri-X....

Vad är då fördelarna med denna utrustning?
1. Analog och mekanisk, äkta film-korn, ingen skärm att kolla histogrammet på ;-)
2. Ingen ljusmätare, antingen en lös sådan eller en massa erfarenhet...
3. Ett handhavande och en sökare som tvingar dig att sänka tempot och vänta in "rätt ögonblick". Dvs ingen motor, ingen zoom, ingen autofokus - men en exakt mätsökare!
4. Tyst, diskret och ej provokativ.
5. Du använder (sånär som på objektivet) samma utrustning som HCB tog de flesta av sina mest berömda bilder med - som att köra runt i Michael Schumachers Ferrari ;-)

Fotograferandet som en sorts mediation med bilden i fokus - inte tekniken!