Camera Obscura
"Allt du säger kan vändas mot dig..." - Så man måste tänka på vad man skriver i sin blogg, och på Twitter och Facebook!
iPhone och Camera+ via Instagram, samtliga bilder.
Då jag själv är "mellan två uppdrag" - som det så fint heter - är jag extra uppmärksam på jag skriver här i bloggen. Och jag håller som ni märker en mycket låg profil, inte bara i bloggen, utan även på Twitter, Facebook och Instagram. Varför?
Jo - därför som det heter i amerkanska filmer : "...allt du säger kan komma att användas mot dig..."
I den "sociala-media-världen", precis som i många andra sammanhang så är det läsaren som har tolkningsföreträdet. Och min blogg, min facebook-vägg, mina tweets osv - blir som små fönster in i min personlighet, en blick in i mitt vardagsrum, eller en del av mitt CV helt enkelt - vare sig jag vill eller inte.
För en person som av någon anledning utvärdera rmig eller min potential så blir ju dessa "titthål" synnerligen intressanta. Så min fråga till mig själv blir - vad är det för bild jag ger? Hur kan den tolkas? Positivt? Negativt?
Man kan säga att jag blivit min egen "varumärkes-ansvarige" - med allt vad det innebär av av analys, strategi, uppföljning och inte minst eftertänksamhet... Vilket såklart riskerar att lägga sordin på bloggandet.
Nu hade jag tänkt dela mina fem viktigaste punkter för "att förmedla det personliga varumärket", men - jag hoppar över det. Istället tänker jag nog strunta i mina egna "regler" och istället börja blogga om allt som faller mig in igen. Med foton såklart. För man lever bara en gång!
Vad sägs?
Kort statusuppdatering (a la Facebook) - och några snaps från vardagen...
iPhone och Camera+ via Instagram, samtliga bilder.
Först av allt - Ett riktigt gott 2012!
Och så lite om livet och några "Instagram-bilder" från de senaste dagarna:
Igår fick vi nycklara till vår nya lägenhet, men vi sover inte där än - först ska flyttlasset ner från Uppsala. Det är alltid en speciell känsla att komma in i en tom lägenhet (eller hus) som ska bli ens hem.
Lägenheter är nästan alltid som vackrast innan de möbleras. En lustig detalj är att mina föräldrar bodde ca 10 år i en exakt likadan lägenhet när huset var nytt - och nu bor de i lägenheten bredvid oss. Generationsboende är ordet för dagen.
Även om huset vi bor i är en modernistisk koloss mitt i Malmö (där Kungstagatans allé slutar och övergår i Storgatan) så är utsikten fin (som tex mot Kaptensgatan ovan). Och omgivna av gågator som vi är så hörs inget direkt trafikbuller.
Vi fick en garageplats i huset - den minsta och absolut mest svårparkerade. Men det är underbart att slippa den ständigt närvarande "p-vakten-kommer--ångesten"!
En anna bonus med flytten är att vi kommer närmare min "analoge" bror (ovan med sin älskade Nikon FM2 som hängt med i snart 25 år) och hans familj - på enkelt gångavstånd i andra änden av Kungsgatan.
Status i övrigt: inget nytt jobb än - men jag är numera "spelbar" som en STHLM-reklambyrå valde att uttrycka det. Och jag har sålt min Leica M8 och gjort mig av med en hel del (onödig?) kamerautrustning - mer om det i kommande bloggposter.
2011 - året då Lars Norén ringde på dörren och erbjöd mig ett nytt manus för mitt liv - men jag tackade nej ;-)
iPhone och Camera+ via Instagram, samtliga bilder.
Jag konsoliderar och rekonstruerar just nu mitt liv, speciellt mitt yrkesliv. Efter allt som hänt kring Aluma – inte minst mediastormen och sedan konkursen – så behöver jag landa. Och ta ut riktningen på nytt. Gå vidare. Och förlåta.
Det finns en hel del känslor och händelser som behöver bearbetas. Saker som man inte bara kan gå vidare ifrån, något av ett sorgearbete. Alla planer, samarbeten och fantastiska idéer som inte blev verklighet. Förtal och fördomar som man tvingats konfrontera. Sorg helt enkelt.
Viktigast är nog att se sanningen – att göra en ärlig och djupgående analys. Våga ta i det som smärtar. Lära sig av misstagen. Vara tacksam för allt stöd, och alla nya och gamla vänner som ställt upp. Göra ett bokslut och gå vidare.
Det egna fotograferandet och inte minst bloggandet har tagit stryk. Energin vill inte infinna sig. Att umgås med familj och vänner har fått förnyad prioritet. Det enkla, självklara, det nära och förutsättningslösa framstår som bärande element i tillvaron. Tron, familjen, vännerna och de andra saker som mitt hjärta brinner för.
Därför har det blivit många iPhone-bilder på min vardag och bilder tagna tillsammans med min dotter – företrädesvis på hennes mjukisdjur ;-)
Och det är otroligt befriande att få dela hennes fantasivärld med henne och samtidigt se hur hennes kreativitet växer. Hur hon lär sig berätta med teckningar, text och foto. Det är en stora bonusen mitt i allt – att jag plötsligt har fått mera tid för familjen.
Och för er som undrar - ja - vi har fullföljt planen att flyttat ner till Malmö trots allt som hänt. Just nu firar vi högtiderna med familjen här i Skåne. Mer om vårt nya liv i kommande bloggposter. För jag tänker inte sluta blogga!
Ett gott nytt 2012 - med nya utmaningar och framgångar - önskar jag alla som läser bloggen!
När man inte längre orkar ladda upp bilder i Fotosidans grupper eller ens blogga - då heter svaret Instagram! :-)
Instagram + iPhone 4, några bilder först behandlade i Camera+ och/eller Hipstamatic.
När inspirationen tryter och/eller tiden inte räcker till för att blogga, ladda upp i grupper eller pooler, när till och med Flickr känns tungt - då heter svaret iPhone och Instagram!
Instagram är inte bara ett bildvisningsprogram för smartphones - Instagram är också ett socialtmedia som interagerar med Twitter och Facebook. Perfekt när man inte sitter vid datorn men vill dela med sig av vad som händer...
För er som läser bloggen så delar jag med mig av några bilder ur mitt Instagram-flöde.
När själen har ont så fungerar naturen som Ipren - typ ;-)
Ricoh GXR + A12 28/2,5 Obeskurna och varsamt behandlade i PhotoShop - samtliga bilder :-)
Jag börjar gå in för landning efter snart två månader i hetluften. Kanske de sju händelserikste och definitivt absurdaste veckorna under min yrkeskarriär.
Och jag har börjat bearbeta allt som hänt - samtidigt som jag planerar min och familjens framtid utifrån helt nya förutsättningar. Det gör lite ont ibland ;-)
Då hjälper en skogspromenad - gärna med kameran som sällskap...