Camera Obscura
Hjälp - jag håller på att sjunka ner i piktorialismens bottenlösa träsk… #blogg100
Ricoh GR-D III - i vanlig ordning obeskuren men något kontrast och färg-justerad, från min kvällspromenad vid Råstasjön.
Vet inte vad jag ska skriva...
Jag skäms nästan, måste hitta andra motiv! ;-)
På väg hem från det jobb jag snart ska börja på… #blogg100
iPhone med tele-tillsats via Instagram - Uppsalas skyline nu ikväll.
Var i Uppsala för en introduktionsdag på nya jobbet och på vägen hem åkte jag förbi några vänner, plötsligt stod himlen i brand över Domkyrkan. Jag kunde inte låta bli att ta en bild... ;-)
I går blev mitt nya jobb offentligt! #blog100
Fujifilm X-pro1 med Fujinon 18/2 - och i vanlig ordning obeskurna - samtliga bilder.
Pressmeddelanden är något som i min värld alltid handlar om andra än mig själv - men inte i går. Då släppte min nya arbetsgivare EFS* nyheten att jag börjar som kommunikationschef 1/6. Jag lämnar därmed det förlagsarbete jag ägnat de senaste åren åt bakom mig med förvissningen om att det vilar i goda händer.
Lite ovant att se sig själv på olika nyhetssidor, och stort tack till alla som hört av sig på olika sätt!
* EFS = Evangeliska Fosterlands Stiftelsen - en väckelserörelse inom Svenska kyrkan, mer info på efs.nu
Jag gjorde en ovanlig prioritering idag - jag lät inte jobbet komma i första hand! #blogg100
Ricoh GR-D III - obeskuren osv, från dagens kvällspromenad i Västra Hamnen, som var i princip folktom till skillnad från i går - då solen sken.
Jag gjorde något ovanligt idag - jag prioriterade mig själv (och indirekt min familj). Skulle egentligen kört till Stockholm under eftermiddagen för att kunna vara på plats på kontoret för måndagsmötet kl 09.00 i morgon. Men jag behöver gå till doktorn - inget allvarligt (hoppas jag) - jag behöver en remiss. Så istället för att vänta en vecka tills jag är hemma igen så beslöt jag att stanna hemma och ringa vårdcentralen i morgon när växeln öppnar och be om en akuttid. Så blir det fixat och jag får en vecka mindre i vårdkön… Och till Stockholm kommer jag ju alltid :-)
Fast det känns konstigt, nästan omoraliskt - att prioritera sig själv...
Jag har tydligen en rätt "väl utvecklad självgodhet"? #blogg100
iPhone via Instagram - Västra Hamnen i Malmö i går.
Någon skrev följande kommentar under ett av mina blogginlägg häromdagen:
"...en rätt trist bild, dessutom svarar du aldrig på kommentarer, tyder på en väl utvecklad självgodhet…"
Hur ska man reagera på det?
Bli arg och sårad - försvara sig?
Ignorera?
Förutsätta att skribent valt en hård och anklagande ton av okunskap (eller misstag) och skoja bort det hela?
Radera inlägget och "låtsat som om det regnar"?
Och varför skriver vi oprovocerat "tråkiga" saker i varandras bloggar? Eller är det faktum att man inte svarar på alla inlägg någon forma av förolämpning i sig?
Mycket tacksam för kommentarer i detta ämne :-) Lovar att försöka svara alla!
Ps.
Helt i linje med min "självgodhet" så tillbringar jag de närmsta sju timmarna på E4:an på väg upp till Solna, så svar på inlägg levereras tidigast efter midnatt...