Fem (goda) råd till dig som vill få jobb (som fotograf)!

Leica M9 + 50/2 Min dotter - kanske en framtida proffsfotograf - men då krävs mer än kamera o bildseende!

Då jag faktiskt anlitar fotografer (och skribenter) både på gamla och nya jobbet så tänkte jag dela med mig om vad som är viktigt (för mig) då jag anställer:

1. Bilderna - portfolion. Inget är bättre än bra bilder om du vill ha jobb. Men de måste vara konsekventa - fotografer som "spretar" för mycket och uppenbart härmar andra står lägre i kurs än de som har en "egen stil". Och helheten är viktigare än enskilda bilder som sticker ut - jobba på portfolion!

2. Attityden. Det är alltid roligare att jobba med de som har en bra och positiv attityd. Och när jag väljer mellan några som är lika duktiga så vinner den med bäst attityd. Den som känner av "kulturen" och anpassar sig till teamet har alltid ett pluss i kanten nästa gång man går igenom telefonboken inför ett uppdrag.

3. Pengar. Det ska vara en "fair deal" för båda parter. Har du inga starka "case" i din kund-portfolio så kanske du måste lägga dig under BLF/SFF, är du grymt eftersökt så tar du antagligen mer ;-) Jag som uppdragsgivare vill alltid ha raka rör, dvs ingånget avtal gäller och att fotografen tar sitt ansvar hela vägen - även om något går snett.
Ibland kan en så enkel sak som att ge kunden fri användingsrätt (inom sin verksamhet) göra stor skillnad. Varför? Kunden känner sig tryggare (slipper omförhandlingar) men bilden har ofta ett ganska kort "bäst före datum" så du som fotograf tar ingen stor risk/förlust. *(läs mer länge ner)

4. Tillgänglighet. Svara på telefon eller ring tillbaka inom rimlig tid. Svara alltid på mail och sms, om än bara ett "jag såg ditt mail, återkommer" - så att man vet att man nått fram. Var tydlig med om du inte hinner ta på dig uppdraget inom angiven tid - du bränner aldrig en kund på att du har för många uppdrag och tvingas tacka nej. Men om du är otydlig och/eller struntar i att återkoppla skadar du relationen.

5. Nätverka. Andras rekommendationer väger tyngre än egna. Kontakter är ovärdeliga och ett kapital som ständigt följer dig. Dvs bättre att investera i starkt kontaktnät än i "värsta utrustningen". Hur? Praktisera, assistera, ställ upp, häng på, hjälp till, lär känna, se till att bli bjuden, presentera dig alltid, var inte blyg, vistkort, sociala media, var den som hör av sig, osv, osv...

Mina högst personliga tankar och erfarenheter. Kanske de kan vara till hjälp för någon?

--- Edit ---
* Ang punkt 3: det här med användingsrätten kan vara en "het potatis". Du som fotograf måste se vem din uppdragsgivare är. Tex så bör ett stort företag med internationell verksamhet vara mer benäget att betala enligt BLF/SFF-avtal för fri användningsrätt. Den lilla eller medelstora uppdragsgivaren kanske vill ha tryggheten att kunna använda bilden när det kommer upp ett behov, men är inte beredd att betala lika mycket för det.
(Jag har själv, när jag var aktiv som fotograf, efterfakturerat kunder som missbrukat användningsrätten - men ingen av dem anlitade mig någonsin igen - vilket jag idag har större förståelse för ;-)

Fotofika med inlånade vänner...

Leica M9 inlånad från Goecker - fotograferad med Ricoh GXR med Leica-M modul + 35/2  :-)

Jag tänkte fortsätta mitt fotoflanerande efter jobbet idag, men regnet kom ivägen. Det blev bara en bild på några av mina "fikakompisar":-)

Och stort tack till svenska Goecker för lånet av M9:an och till Ricoh som lånat ut sin GXR med Leica-M modulen! 

Mer om dessa i bloggen inom kort... 

Svartvit vs färg - ibland är det svårt... Och några tankar om efterbearbetning från en DOGMA-tiker ;-)

Leica M9 + 50/2 

I förra blogginlägget la jag ut bilden ovan i s/v, och den är nog bäst i s/v. Men jag tvekade länge, jag är lite svag för färgbilder (vilket syns i bloggen ;-)
Hur som helst - nedan ser ni bilden i färg - döm själva. Vad är bäst? 

 

Och så måste jag erkänna - bilden är något litet beskuren i vänster och överkant :-) Samt färgkorrigerad. Helt normalt förfarande för de flesta - mera sällan för mig. Men nu är detta ingen "DOGMA" bild och ibland är det bara så att en bild blir bättre av beskärning och/eller efterbearbetning. 

Manipulation av bilden är någt helt annat. Och nu det är inget fel med det heller - bara man är tydlig med att bilden är manipulerad.

Det blir lätt pinsamt när etablerade fotografer påstår att deras alldeles uppenbart bearbetade bilder inte är det. Då finns det bara en sak att göra om man vill rädda hedern: visa upp originalfilen!  

Back on the streets of Malmö - a rainy day with Leica and Ricoh

Leica M9 + 50/2 

Jag är tillbaks i Malmö och efter jobbet gav jag mig ut för att ta lite gatufoto med Ricoh GXR med Leica-M modul och Leica M9. (Just det - jag jobbar numera i Malmö - mer om det i en kommande bloggpost.) Det regnade lite för mycket för att det skulle vara roligt - men bilder blev det... 


Leica M9 + 50/2 
 
Pratar vi klassikt gatufoto så är Leica M-kameran kung. En Leica-sökare är en Leica-sökare. Punkt. Ingen skärmsökare i världen kan ersätta den. Och jag menar fortfarande att just sökaren har en av kamerans viktigaste funktioner. Det är i den - och genom den - som du upplever och komponerar bilden.

 
Ricoh GXR med Leica-M modul och 35/2 

Men så finns det motiv där mätsökaren kommer till korta, som bilden ovan. Att lägga skärpan på dropparna är närmast omöjligt med Leica M9 men busenkelt med Ricoh GXR. Den senares "kontrast indikering" av skärpan i skärmsökaren är genial och otroligt lättanvänd. Aldrig tidigare har jag upplevt en skärmsökare som är så extremt lättfokuserad med manuella gluggar!
(Mer om den i ett kommande blogginlägg ;-) 

En katt bland hermeliner? Eller.... Ricoh GXR vs Leica M8 och M9 (och Panasonic GF1 och Canon 7D :-)

Ricoh GXR med Leica-M modul + 35/2 i förgrunden, därefter Leica M8 + 35/2,5 och Leica M9 + 50/2 :-)

Jag ställer mig just nu frågan: vilket är det bästa (och/eller mest prisvärda) digitala alternativet för Leica M-fotografen. Det tillverkas i skrivande stund bara två digitala kameror med Leica-M bajonett: Leica M9 och Ricoh GXR (med M-modulen).

Nu kanske någon vän av ordningen påpekar att det går utmärkt att fotografera med M-gluggar på både Micro Fourthirds och Sony NEX kameror. Sant - men det kräver adaptrar och det mesta av kamerans funktionalitet går förlorad, det är med andra ord ganska opraktiska lösningar.

Men både Leicas egen M9 och Ricohs GXR-modul med M-bajonett är kameror helt anpassade till M-optikens speciella förutsättningar. Båda kamerornas sensorer saknar antialias-filter men är utrustade med mikro-prismor för att hantera optiken. Båda har unika fokussystem: M9:an Leicas klassiska mätsökare och Ricoh:n har en helt unik skärpeindikering på skärmsökaren som gör manuell fokusering mycket enkel och exakt. Faktum är att Ricoh GXR ofta är lättare (snabbare) att fokusera än Leica M9!

Sedan är Leica M9 en fullformatare för över 50.000 kr medans Ricoh GXR med M-modulen har en APS-C sesnsor och kommer att kosta kring 10.000 kr. Vilket gör jämförelsen desto intressantare ;-)

Så de närmaste dagarna "plåtar jag loss" för att finna ett svar. Leica M8 och M9, Panasonic Lumix GF1 och Canon EOS 7D ställs mot Ricoh GXR med A12 modulerna: Leica-M bajonett, 28/2,5 och 50/2,5. (Canon 7D kan inte som bekant inte ta Leica-M gluggar men är med som en referens för just APS-C formatet. Och så kastar jag in Panasonicen och M8:an samt övriga Ricoh moduler som "budget" alternativ, eller vad man nu vill kalla det...  )

Och allt landar bla här i bloggen under de närmaste veckorna...