Camera Obscura
Har du inget vettigt att säga så ska du hålla tyst - eller? #blogg100
Jag gick med i bloggutmaningen #blogg100 med ambitionen att blogga minst en gång om dagen i 100 dagar. Lätta sagt än gjort, men ett bra sätt att få fart på ett allt mer tynande bloggande - tänkte jag. Och nu så här två veckor före målgång så ligger jag lite efter, det var verkligen lättare sagt än gjort. Men jag tänker inte ge upp utan försöker i stället öka takten så här inför upploppet...
Och inläggen blir ju ibland korta, men alltid med en bild (bra eller dålig) och nästan alltid med någon form av "knorr" :-)
Hoppas ni som läser bloggen uppskattar min ansträngning!
Hjälp - jag håller på att sjunka ner i piktorialismens bottenlösa träsk… #blogg100
Ricoh GR-D III - i vanlig ordning obeskuren men något kontrast och färg-justerad, från min kvällspromenad vid Råstasjön.
Vet inte vad jag ska skriva...
Jag skäms nästan, måste hitta andra motiv! ;-)
På väg hem från det jobb jag snart ska börja på… #blogg100
iPhone med tele-tillsats via Instagram - Uppsalas skyline nu ikväll.
Var i Uppsala för en introduktionsdag på nya jobbet och på vägen hem åkte jag förbi några vänner, plötsligt stod himlen i brand över Domkyrkan. Jag kunde inte låta bli att ta en bild... ;-)
I går blev mitt nya jobb offentligt! #blog100
Fujifilm X-pro1 med Fujinon 18/2 - och i vanlig ordning obeskurna - samtliga bilder.
Pressmeddelanden är något som i min värld alltid handlar om andra än mig själv - men inte i går. Då släppte min nya arbetsgivare EFS* nyheten att jag börjar som kommunikationschef 1/6. Jag lämnar därmed det förlagsarbete jag ägnat de senaste åren åt bakom mig med förvissningen om att det vilar i goda händer.
Lite ovant att se sig själv på olika nyhetssidor, och stort tack till alla som hört av sig på olika sätt!
* EFS = Evangeliska Fosterlands Stiftelsen - en väckelserörelse inom Svenska kyrkan, mer info på efs.nu
Jag gjorde en ovanlig prioritering idag - jag lät inte jobbet komma i första hand! #blogg100
Ricoh GR-D III - obeskuren osv, från dagens kvällspromenad i Västra Hamnen, som var i princip folktom till skillnad från i går - då solen sken.
Jag gjorde något ovanligt idag - jag prioriterade mig själv (och indirekt min familj). Skulle egentligen kört till Stockholm under eftermiddagen för att kunna vara på plats på kontoret för måndagsmötet kl 09.00 i morgon. Men jag behöver gå till doktorn - inget allvarligt (hoppas jag) - jag behöver en remiss. Så istället för att vänta en vecka tills jag är hemma igen så beslöt jag att stanna hemma och ringa vårdcentralen i morgon när växeln öppnar och be om en akuttid. Så blir det fixat och jag får en vecka mindre i vårdkön… Och till Stockholm kommer jag ju alltid :-)
Fast det känns konstigt, nästan omoraliskt - att prioritera sig själv...