Camera Obscura
Sitter på ett fik i Stockholm och bloggar om Malmlö...
iPhone och Camera+ via Instagram, samtliga bilder.
Är i Stockholm över dan, mötena avklarade, nu siter jag på ett fik och väntar på tåget hem. Hem till Malmö. Innan var det sju mil hem - nu är det nästan sjuttio. Förr tog jag nästan alltid bilen, det gör jag gärna nu med, men SJ och/eller flyget är såklart smidigare, speciellt när man bara ska upp över dan.
Nu är det inget nytt för mig att resa Malmö-STHLM t/r flera gånger i veckan, så såg halva 90-talet ut för mig. Årskort på SJ en period, ibland bra priser med Malmö Aviation och så småningom specilavtal med SAS via min arbetsgivare. Då ledde det såklart i slutändan till ett mer eller mindre permanent boende i huvudstaden. Men nu har vi aktivt valt Malmö framför Uppsala/Stockholm.
Och Malmö är hemma, men allt vad det innebär av närheten till släkt och vänner. Men å andra sidan så har jag fått många nya - bra - vänner i Stockholm och Uppsala de senaste 10 åren. Och mitt profisionella nätverk är nog större i kring Mälaren än i Skåne idag.
Men nu lever vi ju i framtiden med allt vad det innebär av teknik: Internet, socialamedier, snabbtåg, sms-biljetter osv - avstånd är inget problem...
Kort statusuppdatering #2 - och några snaps från flytten...
iPhone och Camera+ via Instagram, samtliga bilder.
I går kom vårt flyttlass fram till nya lägenheten i Malmö. Det var obeskrivligt skönt att ha en flyttfirma som tog hand om allt. Vi hade övervägt att flytta själva - men som någon vis man sa: "man har får färre och färre vänner efter varje flytt som ens vänner förväntas hjälpa till med".
Ute regnade det ganska intensivt till och från. Men bilen körde upp alldeles intill porten. Ovan en bild från vår balkong tagen under gårdagen.
Flyttkillarna uttryckte det såhär: "ni hade aldrig fixat det är på egen hand". De hade helt säkert rätt - bara bedriften att få in allt i lastbilen var imponerande. Och att inget gick sönder var helt otroligt. Actaflytt gjorde ett fantastiskt jobb till ett mycket rimligt pris.
Nu återstår bara att packa upp, möblera, borra och spika, installera, packa om - för att sedan magasinera det vi inte får plats med och förhoppningsvis inte behöver just nu.
Idag skiner solen så en promenad (med en "riktig" kamera) står på schemat och kl 17.00 på Gustav Adolfs Torg hålls en manifestation mot våld och gangsterkultur - jag hoppas att så många som möjligt av er som bor i Malmö sluter upp!
Varför jag sålde min Leica M8
iPhone och Camera+ via Instagram, övriga bilder är tagna med Panasonic Lumix GF1.
Jag har sålt min Leica M8 - till en mycket god vän och mångårig Leica-fotograf som definitivt behövde bli digital. Men jag har så gott som alla Leica, Leitz och Voigtländer-objektiv kvar, och några analoga hus, både Leica och Voigtländer.
Den direkta orsaken var nog Ricoh GXR med M-modul som faktiskt tillförde en ny dimension till Leica M-gluggarna och fotografin i stort. Jag ville förenkla och och minska ner min utrustning. Men samtidigt få det bästa ut både DSLR och mätsökar och EVIL-världen.
Faktum är att Ricoh GXR ger mig just det - det bästa ur flera världar. Som på bilden ovan med 28mm f2,5 med autofokus och APS-C sensor. Optisk sökare. Tyst. Grym bildkvalitet. Och snabb, speciellt i "snap focus" läget som kopplar ur autofokusen och arbetar hyperfokalt. Som backup och extra "vidvinkel-kamera" fungerar Ricoh GRD III perfekt - ovan med 21mm tillsatsen och optisk sökare.
Men som bilderna tydligt illustrerar - Leica har något som Ricoh inte har - hur bra de senare än är... Och Leicas mätsökare är fortfarande det enda digitala mätsökar-alternativet - hur intressant Fuji mfl än är i teorin. Och även om Ricohs EVIL-sökare med sin kontrast-fokus-indikering (liknande Sony NEX) är lättare att fokusera så är den trots allt ingen mätsökare.
Så det måste bli en digital-Leica M för mig igen, förhoppningsvis ganska snart. Planen är att köpa en begagnad M9. Jag tror att så fort Leica M10 presenteras så börjar priset på begagnade M9 att falla. M9:an har faktiskt potential att bli ett riktigt "begagnat kap". Leica har tillverkat och tillverkar fortfarande massor av M9:or, och de flesta av de som idag skaffat en tvekar nog inte att byta upp sig till en M10 när den kommer. Vilket borde vara bra för oss som tycker att kring 25.000 är ett rimligt pris för en fin och måttligt använd M9:a!
Men - Ricoh GXR med M-modul är ett väldigt bra - både Leica substitut och/eller komplement!
Kort statusuppdatering (a la Facebook) - och några snaps från vardagen...
iPhone och Camera+ via Instagram, samtliga bilder.
Först av allt - Ett riktigt gott 2012!
Och så lite om livet och några "Instagram-bilder" från de senaste dagarna:
Igår fick vi nycklara till vår nya lägenhet, men vi sover inte där än - först ska flyttlasset ner från Uppsala. Det är alltid en speciell känsla att komma in i en tom lägenhet (eller hus) som ska bli ens hem.
Lägenheter är nästan alltid som vackrast innan de möbleras. En lustig detalj är att mina föräldrar bodde ca 10 år i en exakt likadan lägenhet när huset var nytt - och nu bor de i lägenheten bredvid oss. Generationsboende är ordet för dagen.
Även om huset vi bor i är en modernistisk koloss mitt i Malmö (där Kungstagatans allé slutar och övergår i Storgatan) så är utsikten fin (som tex mot Kaptensgatan ovan). Och omgivna av gågator som vi är så hörs inget direkt trafikbuller.
Vi fick en garageplats i huset - den minsta och absolut mest svårparkerade. Men det är underbart att slippa den ständigt närvarande "p-vakten-kommer--ångesten"!
En anna bonus med flytten är att vi kommer närmare min "analoge" bror (ovan med sin älskade Nikon FM2 som hängt med i snart 25 år) och hans familj - på enkelt gångavstånd i andra änden av Kungsgatan.
Status i övrigt: inget nytt jobb än - men jag är numera "spelbar" som en STHLM-reklambyrå valde att uttrycka det. Och jag har sålt min Leica M8 och gjort mig av med en hel del (onödig?) kamerautrustning - mer om det i kommande bloggposter.
2011 - året då Lars Norén ringde på dörren och erbjöd mig ett nytt manus för mitt liv - men jag tackade nej ;-)
iPhone och Camera+ via Instagram, samtliga bilder.
Jag konsoliderar och rekonstruerar just nu mitt liv, speciellt mitt yrkesliv. Efter allt som hänt kring Aluma – inte minst mediastormen och sedan konkursen – så behöver jag landa. Och ta ut riktningen på nytt. Gå vidare. Och förlåta.
Det finns en hel del känslor och händelser som behöver bearbetas. Saker som man inte bara kan gå vidare ifrån, något av ett sorgearbete. Alla planer, samarbeten och fantastiska idéer som inte blev verklighet. Förtal och fördomar som man tvingats konfrontera. Sorg helt enkelt.
Viktigast är nog att se sanningen – att göra en ärlig och djupgående analys. Våga ta i det som smärtar. Lära sig av misstagen. Vara tacksam för allt stöd, och alla nya och gamla vänner som ställt upp. Göra ett bokslut och gå vidare.
Det egna fotograferandet och inte minst bloggandet har tagit stryk. Energin vill inte infinna sig. Att umgås med familj och vänner har fått förnyad prioritet. Det enkla, självklara, det nära och förutsättningslösa framstår som bärande element i tillvaron. Tron, familjen, vännerna och de andra saker som mitt hjärta brinner för.
Därför har det blivit många iPhone-bilder på min vardag och bilder tagna tillsammans med min dotter – företrädesvis på hennes mjukisdjur ;-)
Och det är otroligt befriande att få dela hennes fantasivärld med henne och samtidigt se hur hennes kreativitet växer. Hur hon lär sig berätta med teckningar, text och foto. Det är en stora bonusen mitt i allt – att jag plötsligt har fått mera tid för familjen.
Och för er som undrar - ja - vi har fullföljt planen att flyttat ner till Malmö trots allt som hänt. Just nu firar vi högtiderna med familjen här i Skåne. Mer om vårt nya liv i kommande bloggposter. För jag tänker inte sluta blogga!
Ett gott nytt 2012 - med nya utmaningar och framgångar - önskar jag alla som läser bloggen!