Camera Obscura

Fd fotograf, numera förläggare - men plåtar såklart fortfarande och bloggar i tid och otid ;-)
 
Follow johanericson on Twitter

4 år med bloggen idag - firar med en DOGMA-bild ;-)


Panasonic Lumix GF1 + 20/1,7 Obeskuren osv = DOGMA

Idag för fyra årsedan publicerade jag mitt första blogginlägg här på Fotosidan. Firar med en bild på dottern i farfars hatt. Hon var två år när jag började, nu är hon snart sju. Det är mycket som hänt under dessa fyra år - mycket av det går att läsa om i bloggen!

Det mest relevanta för just Fotosidan är nog DOGMA 07 sällskapet som jag startade tillsammans med Bengt Björkbom - till stor del tack vare att vi fann varandra via våra bloggar :-)

Och så gick jag från analog Leica-fotograf till en digital dito. Mitt mest lästa blogginlägg är min recension av Leica M8 som har lästs över 12000 gånger!
Trots att jag hade en del kritiska synpunkter så köpte jag själv kameran något år senare - "Love minus zero" ;-)

Mitt mest kommenterade inlägg (38 kommentarer) handlade om "Hur man bara får positiv kritik..." i Fotosidans pooler - och det retade tydligen gallfeber på främst naturfotografer ;-)

Det har blivit lite över 800 blogginlägg, men jag har avpublicerat över 20 st - så deta är bara inlägg nr 796 - enligt Fostosidans statistik ;-)

Jag har varit konsekvent när det gäller formen i bloggen: typsnittet är Arial, alltid en anfang i början och bildtexten en grad mindre än brödtexten. Och nästan alltid - minst en bild.

Egentligen började bloggandet som ett experiment, för att jag i min egenskap av marknadschef ville lära mig mer om mediet. Men jag blev biten och på den vägen är det ;-)
Och bloggen har gett mig otroligt mycket, nya vänner, bättre grepp om språket, ett eget forum för mina tankar och bilder, erfarenheter om smått och stort samt en och annan vinnarbild!

Stort tack till alla er som läser och kommenterar!

 

Postat 2011-04-09 23:57 | Läst 9422 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Some thoughts on the DOGMA-07 vow of chastity - a portrait of my daughter and her squirrel.


Panasonic Lumix GF1 och 20mm f1,7. DOGMA, dvs obeskuren och mycket varsamt efterbehandlad i PS.

J
ag har funderat lite över mitt DOGMA-löfte (för er som nu undrar vad det är så kan ni läsa mer om DOGMA 07 här). Panasonic Lumix GF1 har många fördelar, inte minst autofokusen och den mycket fina skärmsökaren, för att inte tala om den synnerligen kompetenta 20mm f1,7 optiken.


Leica M8+Summicron 50mm. Obeskuren samt framkallad från DNG och varsamt efterbehandlad i PS.

Men jag har allt mer börjat använda min Leica M8 igen, specielt vid mina fotopromenader. Jag tycker om mätsökaren, att betrakta motivet genom den, komponera och invänta ögonblicket - med kameran i ögonhöjd. 


Leica M8+Summicron 50mm. Obeskuren, framkallad från DNG och varsamt efterbehandlad i PS.

Leica-optiken är milt sagt speciell - med en helt egen "glöd". Något odefinerbart men synnerligen närvarande i bilderna. Och med en omisskännlig "analog" känsla - både i handhavandet och i bilden.


Leica M8+Voigtländer ColorSkopar 21/4. Obeskuren samt framkallad från DNG o varsamt efterbehandlad i PS.

Jag tycker även att Voigtländer-optiken matchar sina dyrare syskon från Leica bra, både optiskt, handhavandemässigt och inte minst rent utseendemässigt. Visst finns där en liten, liten skillnad, men den är verkligen försumbar - och vissa Voigtländergluggar har verkligen "Leica-glöden".


Leica M8+Voigtländer ColorSkopar 21/4. Obeskuren, framkallad från DNG + varsamt efterbehandlad i PS.

Sedan så rycker det lite i "vidvinkeltarmen" ;-) 40mm är ok, en bra kompromiss - men motsvarande 28mm (dvs en 21:a på M8:an) är kanske lite mera "jag". Seanste tiden så har Voigtländer ColorSkopar 21/4 suttit på M8:an, lite i ljussvagaste laget - men jag gillar perspektivet. DOGMA handlar ju om att hitta "sin egen" fotografi och förfina processen - allt för att i slutändan få just de bilder som jag vill ta - och som är "jag".

Postat 2011-03-03 23:21 | Läst 10687 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Kameror som är så vackra - att de måste användas - basta!



N
u när jag snöat in lite på det här med att fotografera kameror så kunde jag inte låta bli att titta på de bilder jag publicerat tidigare av vackra kameror. För en kamera kommer inte till sin rätt ett vitrinskåp - utan snarare när den används till det den skapades för.



Överst min kompis M8:a - med honom på Österlen. Jag vet att det är "über nördigt" när man fotograferar varandras kameror ;-)

Och ovan lite lånade fjädrar - en M9:a tillsammans med min egen M8:a.



En "vitrinskåps Leica" i full frihet - min jubileums M6 TTL som jag faktiskt rastar ibland, främst för att slutaren inte skall becka ihop - och för att den är så enormt skoj att använda. Jag säger bara - det subtila ljudet från en mekanisk Leica-slutare med gummiridå - finns det något vackrare?



Min "vardags kamera" - Bessa L - under många år - används fortfarande då och då. Enormt smidig vid brännvidder 25mm och kortare - hyperfokalfokusering!



Mitt senaste kameraköp, en Bessa R2, är tänkt att vara "stand in" för lite dyrare kameror :-) Men den är så snygg att den till vardags får stå i vitrinskåpet - fast den inte är en Leica...



Slutligen Leica II:an - som alltid står färdig laddad med film. Så även om den till vardags fungerar som "prydnad" så tas den ofta fram för att användas. speciellt om jag behöver tänka och vill ägna mig åt riktigt "slow photography".

Jag är ingen samlare, de kameror jag äger är tänkta att användas (annars bör de säljas - i teorin ;-) Men vissa är så vackra att de faktiskt pryder hemmet - när de inte används. Fast de flesta kameror i mitt hem ligger oftast nedpackade i olika fotoväskor...

Ps.
Nu har jag bloggat klart om kameror för ett tag - det trots allt bilderna som är det viktiga ;-)

Postat 2011-03-03 08:37 | Läst 11583 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Att ständigt fotografera sin fotoutrustning - är det verkligen ett friskt beteende?



I
bland drabbas jag av en oemotståndelig lust att fotografera mina kameror och objektiv. Oftast för att illustrera något utrustningsrelaterat blogginlägg. Men som senast - bara för att det är så roligt att plocka med grejorna ;-)

Bilden ovan föreställer de saker som jag använder mig mest av just nu. Min Ricoh GR-D III kom inte med (för den tog jag bilden med) och några analoga Leicor är undanstoppade eller står i vitrinskåpet tillsammans med några objektiv som jag sällan använder.

I bilden ser vi två analoga Voigtländer Bessa, en R2 med mätsökare och en L som helt saknar inbyggd sökare, främst avsedd för vidvinklar och hyperfokal-fokusering. Min Leica M8:a och Panasonic Lumix GF1:an - som är ett mycket bra komplement till Leican. Med en "Leica M till Micro 4/3" adapter kan samtliga gluggar användas även på Panasonicen. Dvs (nästan) alla gluggarna kan användas på samtliga kamerahus. Bränvidderna är:
15mm f4,5
20mm f1,7 (endast Micro 4/3)
21mm f4
25mm f4
28mm f2
35mm f1,2
35mm f2
50mm f2 (2st)



Men nu släpar jag inte så ofta runt på allt detta - oftast är det kombon på bilden ovan som hamnar i fotoväskan. Med M8:ans "bränviddsförlängning" så blir det en utrustning som motsvarar ca 28/4 + 35/2 + 50/2 +70/2.



Eller om jag är på "DOGMA-humör" - då blir det bara GF1:an med 20/1,7 (som motsvarar 40mm). Och ibland sätter jag en optisk sökare i tillbehörskon ;-)

Postat 2011-03-02 00:41 | Läst 13978 ggr. | Permalink | Kommentarer (14) | Kommentera

Ensamheten, kylan, ja till och med bilköerna - allt är så vackert i Stockholm :-)


Leica M8+Voigtländer ColorSkopar 21/4. Obeskuren samt framkallad och varsamt efterbehandlad i PhotoShop.

J
ag hade förmånen att få flanera lite i huvudstaden under helgen. Och jag känner någon sorts tillgivenhet för STHLM. Inte bara för alla de vackra vyerna, utan själva infrastrukturen - betongen och stålet som bär upp staden och skapar dess skelett, muskler och artärer.


Leica M8+Voigtländer ColorSkopar 21/4. Obeskuren samt framkallad och varsamt efterbehandlad i PhotoShop.

Och för alla dessa människor, som ständigt är upptagna, av arbete, av att ta sig någon annan stans. Eller av att sitta med sina datorer och mobiltelefoner, uppkopplade mot arbete eller vänner - någon annan stans.


Leica M8+Voigtländer ColorSkopar 21/4. Obeskuren samt framkallad och varsamt efterbehandlad i PhotoShop.

Jag får en känsla av att "nuet" har fått vika sig inför en dominant, allt mer tvingande "framtid". Och att jag som betraktare måste ta kameran till hjälp för att fånga stunden.


Panasonic Lumix GF1+20/1,7. Obeskuren samt framkallad och varsamt efterbehandlad i PhotoShop.

Till sist, när skymningen faller och pulsen avtar och staden och dess maskiner liksom stelnar i vinterkylan - då ser jag ödsligheten. 


Panasonic Lumix GF1+20/1,7. Obeskuren samt framkallad och varsamt efterbehandlad i PhotoShop.

Platser som plötsligt töms på allt liv, förutom några få - de rastlösa och de som ännu inte hunnit hem, och de som inget hem har.

Ps.
Oftast så är jag en av alla dessa i bilköerna, alltid på väg, alltid med en full agenda. Men just därför är det så befriande att få iaktaga verkligheten genom kameran, någon gång då och då :-)

Postat 2011-02-28 22:58 | Läst 12824 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera
Föregående 1 ... 5 6 7 ... 30 Nästa