Svartvit vs färg - ibland är det svårt... Och några tankar om efterbearbetning från en DOGMA-tiker ;-)

Leica M9 + 50/2 

I förra blogginlägget la jag ut bilden ovan i s/v, och den är nog bäst i s/v. Men jag tvekade länge, jag är lite svag för färgbilder (vilket syns i bloggen ;-)
Hur som helst - nedan ser ni bilden i färg - döm själva. Vad är bäst? 

 

Och så måste jag erkänna - bilden är något litet beskuren i vänster och överkant :-) Samt färgkorrigerad. Helt normalt förfarande för de flesta - mera sällan för mig. Men nu är detta ingen "DOGMA" bild och ibland är det bara så att en bild blir bättre av beskärning och/eller efterbearbetning. 

Manipulation av bilden är någt helt annat. Och nu det är inget fel med det heller - bara man är tydlig med att bilden är manipulerad.

Det blir lätt pinsamt när etablerade fotografer påstår att deras alldeles uppenbart bearbetade bilder inte är det. Då finns det bara en sak att göra om man vill rädda hedern: visa upp originalfilen!  

Lite gatufoto (med Ricoh GXR + A12 Leica M-mount och CV 15/4,5) från Malmö - staden som har allt ;-)

Samtliga bilder: Ricoh GXR + A12 Leica-M + Voigtländer 15mm f4,5. Obeskuren och vinjetteringn pålagd i PS.

Jag tillbringar mycket tid i Malmö just nu och det blir också en hel del promenerande - Malmö är ju en stad man går eller cyklar runt i ;-)



Den lilla Ricoh GXR med Voigtländers 15mm - som här motsvarar ca 23mm - blir en utmärkt gatufoto-kombo. Hyperfokal fokusering, kameran i brösthöjd och med "ett öga" ner på den utmärkta skärmsökaren, tyst och diskret - en riktig höjdare!



Malmö är en stad där de sociala utmaningarna är ständigt närvarande. Jag slås av alla tiggare, ett stigma som tynger hjärtat. 



Malmö erbjuder en lite lugnare lunk, ett sänkt tempo - ett skånskt "avadå" inför alla måsten ;-) Detta är inte den lilla storstaden - det är den stora småstaden!

Kärleken till en stad (igen teknik - bara bilder o lite, lite text ;-)

Inget om tekniken i detta inlägg, bara att bilderna är obeskurna och tagna med Ricoh, Panasonic eller Leica.

Jag älskar min födelsestad Malmö, även om det Malmö som finns idag är långt från den industristad jag minns. Den var full av förfall, övergivna fabriker, ödetomter och rivningshus. 

Under semestern gav jag mig ut för att leta upp några miljöer som inte exploaterats, bebyggts eller renoverats och tagits i anspråk av den bitvis explosionsartade tillväxten, som i sig är mycket positiv.

I hamnen, som återigen levt upp, hittade jag till slut några byggnader som inte var fulla av aktivitet eller hade nyputsade fasader ;-)















På andra sidan hamninloppet reser sig det "nya" Malmö där universitet och IT-bolag ersatt varv och dockor. Och Turning Torso med sina lyxlägenheter utgör det nya landmärket istället för Kockums stora bock-kran. 

Sommar, sol, tomma stränder, Leica, slow photography och... hamstrar!

Panasonic Lumix GF1 + 40/1,7 "Den Rosa Hamstern" i S/V, beskuren och rejält manipulerad i Photoshop ;-)

Nu när semestern slagit till på allvar så avstannar även bloggandet - men inte fotograferandet. Fast det tar sig en annan form, blir långsammare och liksom prestationsbefriat. Mera lek och mindre allvar. Och lite mera bus i PhotoShop - i alla fall ibland, som ovan ;-)

 
Ricoh GR-D III Konverterad från RAW i Photoshop och obeskuren. Klagshamn.

Men också mera "snaps" och färre uppsökta, uttänkta motiv. Lite mera "DOGMA" skulle man kunna säga...

 
Leica M8 + CV 28/2 Konverterad från RAW i Photoshop och såklart obeskuren. Skanör.

Kameran får helt enkelt bara följa med, oftast bara Ricoh GR-D III:an, som liten och lätt gömd strandkamera. (Vem vågar lämna en Leica M8 med glugg bland kläderna när man badar?) Ibland Panasonic Lumix GF1:an - om det krävs lite högre ISO-tal, och så Leican - när omständigheterna så medger.

 
Leica M8 + CV 28/2 Föreställande mina simglasögon och dotterns Kodak på piren i Skanörs hamn :-)

Och alltid dotterns lilla Kodak (bilden ovan) som är vattentät ner till 3m därmed tål både sand och saltvatten. Liten, enkel och grymt rolig - för hela familjen. Men mer om bilder tagna med den - både över och under vattenytan i ett kommande inlägg.

Fördelarna med EVIL - de raka linjernas tyranni

 
Panasonic Lumix GF1 + 40/1,7 Konverterad från RAW i Photoshop och såklart obeskuren.

Hur känslomässigt bunden jag än är till Leicas mätsökare - så måste jag erkänna att systemet har sina givna brister. Den klassiska mätsökaren (som idag bara finns hos Leica, Zeiss Ikon, Voigtländer och Fujifilm) lämpar sig bäst för reportage och/eller sk gatufotografi.
När det kommer till exakta kompositioner där utsnittet behöver kontrolleras i detalj så kommer de till korta. Då de generellt visar lite för lite av den verkliga bilden (dvs du får med mer än du räknat med) så kan man ju alltid beskära bilden i efterhand. men jag och antagligen många med mig vill gärna komponera bilden exakt i sökaren och sedan helst undvika all beskärning.
Då är den elektroniska sökaren oslagbar och den sk EVIL (Electronic Viewfinder Interchangeable Lenses) kameran ett perfekt verktyg. "Live view" på en DSLR ger ju samma resultat men med ett mycket större och tyngre verktyg. 

I och med Fujifilm X100 så har man plötsligt kombinerat det bästa av två världar, men kamerans avsaknad av utbytbart objektiv (dvs den är inte EVIL) begränsar dess potential rejält.  

Så min stilla önskan är att nästa Leica (M10?) får åtminstone "Live view" men ännu hellre en hybridsökare a la Fujifilm X100. Vågar man hoppas?