Årets sista fluga och min första gräsklippare, däremellan en promenad...

Ricoh GR-D III Makroläget, något beskuren, konverterad från RAW.

Tror att jag äntligen tagit kål på årets sista fluga. Och en av hösten stora fördelar infinner sig - alla jobbiga insekter försvinner :-)


Canon EOS 7D + 17-40/4 Obeskuren, konverterad från RAW.

Sedan är hösten en underbar tid för promenader, lagom svalt och bedårande vacker. Och som sagt - inga störande insekter...


Canon EOS 7D + 17-40/4 Obeskuren, konverterad från RAW.

Vi har efter flera smärre bakslag fått till en gräsmatta, rullgräs på framsidan och en sådd som tar sig på baksidan. Bortsett från gräsmattans rent terapeutiska egenskaper så blir den även en "hobby" - den måste skötas om. Vattnas, gödas och slutligen klippas.


Ricoh GR-D III Obeskuren, konverterad från RAW.

Vilket föranledde mitt livs första inköp av en gräsklippare. Varumärkesfixerad som jag är hade jag tänkt mig en "Klippo", men min visa hustru menade att när det gällde just gräsklippning så tillför varumärket verkligen ingenting. Och det stämmer nog, varumärket blir bara ett argument för att få osäkra fd stadsbor att hosta upp onödigt mycket pengar.
Antar att samma förhållande råder inom foto ;-)

Vila

Panasonic Lumix GF1 + 20/1,7 (Obeskuren, konverterad från RAW och efterbearbetad i PS)

Idag har jag tagit ut en semesterdag, tänkte förlänga helgen och få lite mer tid över till trädgården (bilden ovan har inget samband med min egen trädgård ;-) samt det sociala livet! Och montera min nyinköpta gräsklippare (för första gången i livet äger jag en sådan). Och testa lite nya kameraprylar. Och gå på Fotografiska. Och just det -  att vila...

Med tårna över kanten till stupet...

Panasonic Lumix GF1 + 20/1,7 (Obeskuren, konverterad från RAW) Det sk Nedstörtningsberget i Nasaret.

Ibland kommer vi farligt nära ett stup, kanske pga vår egen oförsiktighet, kanske påknuffade av andra med oklara agendor. Men när man står där så måste man - oavsett orsaken att man kommit för nära - ta ett steg tillbaka!

För sin egen och för sina närmastes skull. För skulle man mot förmodan trampa över kanten så kan det vara svårta att göra något konstruktivt åt det - och det kan vara mycket långt till botten ;-)

Jag tänker ofta på Mästaren, han kom också till ett stup, alldeles i början av sin gärning, pådriven av sina tidigare grannar och barndomsvänner.

Berättelsen återfinns i Lukas 4:16-30:

Så kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han till synagogan som han brukade. Han reste sig för att läsa ur Skriften, och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. När han öppnade den, fann han det ställe där det står skrivet:

"Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig
till att predika glädjens budskap för de fattiga.
Han har sänt mig för att ropa ut frihet för de fångna
och syn för de blinda, för att ge de betryckta frihet
och predika ett nådens år från Herren."

Sedan rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina ögon fästa på honom. Då började han tala till dem: "I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som lyssnar." Men alla vittnade mot honom och häpnade över de nådens ord som utgick från hans mun. Och de frågade: "Är inte han Josefs son?" Då sade han till dem: "Utan tvekan kommer ni att vända detta ordspråk mot mig: Läkare, bota dig själv, och säga: Vi har hört allt som hände i Kapernaum. Gör det också här i din hemstad."
Och han fortsatte: "Amen säger jag er: Ingen profet blir erkänd i sin hemstad. Jag säger er sanningen: Det fanns många änkor i Israel på Elias tid, då himlen var tillsluten i tre år och sex månader och det kom en stor hungersnöd över hela landet. Ändå blev inte Elia sänd till någon av dem utan bara till en änka i Sarepta i Sidons land. Och fastän det fanns många spetälska i Israel på profeten Elisas tid, blev ingen av dem renad utan endast Naaman från Syrien."

Alla i synagogan blev ursinniga när de hörde detta. De reste sig upp och drev honom ut ur staden och förde honom ända fram till branten av det berg som deras stad var byggd på och ville störta ner honom. Men han gick rakt igenom folkhopen och vandrade vidare.

Spår till Vattnadal

Panasonic Lumix GF1 + 20/1,7 (Obeskuren - men inte DOGMA, lite för mycket efterbehandling för det ;-)

Ibland möter vi platser som för tankarna till sagor och berättelser vi hört - eller drömt. Platser som mera hör hemma i fantasin eller i scenografin till en film. Som denna trappa som ledder mina tankar till ett övergivet och övervuxet Vattnadal...

Och ibland måste vi få fly in en stund i sagans värld. Med hjälp av en god bok, i biosalongens mörker eller genom kamerans sökare. 

På plats i Jerusalem - och nu debuterar jag som "proffsbloggare" ;-)

Panasonic Lumix GF1 + 20/1,7

Under tisdagen kom jag och ca 1500 andra deltagare från 35 länder till Jerusalem för att delta i Livets Ords årliga pilgrimsresa. Ovan ser ni några av deltagarna från Fidji checka in på samma hotell som jag bor på (vi har tagit ett antal i anspråk ;-)

Vi ska nu – fördelade på 33 bussar – tillsammans genomföra den absolut största pilgrimsresan i Israel i år. Och jag är med för att bla blogga om det hela på http://loisrael.livetsord.se - alltså är jag (tillfälligt) proffsbloggare - kul :-)

Under der de närmaste fyra dagarna kommer vi att besöka alla de viktigaste platserna i och runt Jerusalem samt Betlehem – en logistisk kräftgärning av rang! Sedan bär det vidare av ut i öknen...