Att prioritera rätt väg ;-)

Rösta!

Bloggtest: Canon 5D vs Rico GR-D II vs Leica M8

Mina "DOGMA-klassiker": en fullformats DSLR, en digi-kompakt med fast optik och en digital Leica M. Var och en med sina speciella fördelar och alla med det gemensamt att de ersatts, alt. kommer att ersättas, av en ny modell.

Men innan jag ger mig hän åt nästa generation så undrar jag hur stor betydelse den tekniska utvecklingen har i praktiken och hur mycket skiljer sig kamerorna åt?

För handhavandemässigt så är de väldigt olika, och även prislappen skiljer dem åt ;-)
Jag bestämde mig för att ta med alla tre ut och sedan fotografera samma motiv med samma inställningra, för att kunna göra en enkel (men ganska ovetenskaplig) gämförelse:


Canon EOS 5D + 28/1,8 @ISO 100, WB=auto, konv. från RAW i PS o skärpt med "oskarp mask".


Canon EOS 5D + 28/1,8, detalj utan "oskarp mask", 100% förstoring


Ricoh GR-D II @ISO 100, WB=auto, konverterad från DNG i PS o skärpt med "oskarp mask".


Ricoh GR-D II, detalj utan "oskarp mask", 100% förstoring


Leica M8 + Ultron 28/2 @ISO 100, WB=auto, konv. från DNG i PS o skärpt med "oskarp mask".


Leica M8 + Ultron 28/2, detalj utan "oskarp mask", 100% förstoring

Nu tänker jag helt bortse från handhavandet, som är värt en egen bloggpost, och fokusera på bildegenskaperna. Och kan då konstatera följande:
1. Alla tre objektiven är mycket skarpa, även Ricohs lilla 5,9mm glugg.
2. Bildkvaliten vid 100 ISO är snarlik, dock brusar Ricohs lilla sensor mer, men den ger framför allt ett påtagligt lägre dynamiskt omfång (syns i himlen).
3. Canonen ger nog minst brus i lågdagrarna, om man tittat noga och länge...
4. Men Leican skiljer sig från de andra med en annorlunda, lite "rikare" färgåterigning som skänker bilden en nästan analog karaktär. (Auto-vitbalansen skiljer även lite ;-)

Kort sagt - hur tekniskt fulländad än Canons fullformats CMOS-sensor än är så föredrar jag bilderna från M8:ans Kodak CCD med 1,3x brännvidds-förlängning. Och Ricoh GR-D II imponerar med tanke på sensorns storlek samt priset, den kosta nästan en 1/10 av vad Leica M8 kostar :-)

Och nu återstår frågan: hur mycket bättre är nästa generation av nämda kameror?
Jag hoppas kunna ge en hint om det här i bloggen inom kort!

Jag och mina DOGMA-kameror (ett sista bloggtest innan de blir allt för omoderna :-)

Canon EOS 5D + 28/1,8, Leica M6 TTL + 35/2, Ricoh GR-DII (28/2,4), Leica M8 + 28/2

Har funderat lite kring de olika kameror som jag använt i min "DOGMA-fotografi". De har en del gemensamt, inte minst det att de alla snart är äldre modeller ;-)

Men låt mig börja från början: "pre-DOGMA", då jag intuitivt fotograferade enl. DOGMA men utan att ha formulerat förutsättningarna. Från 2000 var Leica M6 TTL, Summicron ASPH 35mm och Tri-X mitt självklara val. (Innan dess var det Nikon F4s med 35/1,4 och ännu tidigare Leica M4 och Summilux 35.)


Leica M6 TTL, Summicron ASPH 35/2, Tri-X Pan, Minolta Dimage Scan Elite 5400

Men efter hand som jag blev digital så landade jag med Canon EOS 5D med 28/1,8 USM. Det var enkelt att kunna tanka bilderna rakt in i datorn och fullformat var ju nästan som film ;-)


Canon EOS 5D, EF 28/1,8 USM

Och vid den här tiden, hösten 2007, så formulerade jag och Bengt DOGMA 07 manifestet. Men mitt första löfte fick bli en liten, smidig och mera diskret kamera: Ricoh GR-D II. Dessutom bestämde jag mig för att fokusear på färg.


Ricoh GR-D II

Men jag saknade hela tiden Leica M upplevelsen, Ricoh kom närmare än Canon, och nära skjuter ju ingen hare. Såklart plåtade jag med min analoga M-utrustning parallelt, men de ibland långa ledtiderna från fotografering till inskannat negativ, dsv en färdig bild för bloggen eller DOGMA-poolen avskräckte mig. Så det fick bli en Leica M8 till slut :-)


Leica M8, Summicronen ASPH 35/2 (motsvarar ca 50mm på M8:an) 

Sedan är det ju det här med brännvidd, jag började med 35:an som nästan motsvarar en 50mm på M8:an för att gå över till 28mm som ju i praktiken kommer nära 35mm - som är min absoluta favoritbrännvidd!


Leica M8, Color-Skopar 28/3,5 (motsvarar ca 35mm på M8:an)

Nu har samtliga nämda kameror det gemensamt att de är ersatta av nya modeller (eller kommer att bli det de närmaste dagarna), EOS 5D mkII har gjort gamla femman "omodern", Ricoh GR-D III med högre ljustyrka och bättre brusegenskaper har precis släppts och placerat GR-D II:an på avbytarbänken. Och nu komer Leica M9 om en vecka, med fullformat och lite till ;-)

Men hur stor betydelse har den tekniska utvecklingen och hur mycket skiljer det mellan kamerorna i praktiken? Och behöver man verkligen byta upp sig? Och om man gör så - vad är det man egentligen får för pengarna?

Jag har bestämt mig för att prova de olika kamerorna här i bloggen så fort de blir tillgängliga.
För att lägga "ribban" så tog jag med alla tre digitala "DOGMA-kamerorna" med ut för att göra en enkel (och ovetenskaplig) gämförelse: "Canon EOS 5D vs Ricoh GR-D II vs Leica M8"
- läs om resultatet här!

Ps.
Och - jag är medveten om att för DOGMA så fungerar vilken "fotoapparat" som helst lika bra :-) Men jag är nog lite av teknik-nörd trots allt.....

Ricoh GR-D + macro = sant :-)

Jag är ingen typisk "macrofotograf", men ibland ser man intressanta småsaker, som brandbilen ovan. Den låg sönderlekt i lekstugan hos några vänner. Vinatge, vackert sliten och bara ca 4cm lång. Och då är Ricoh GR-D II:an perfekt - en spontan "DOGMA macro" ;-)


Ricoh GR-D II (Obeskuren) I macroläget får man kort skärpedjup även med 5,9mm gluggen ;-)

Det extremt välkorrigerade fasta objektivet på 5,9mm (motsvarande 28mm för småbild) ger oväntat fina närbilder, nästan i klass med vad en fast macroglugg presterar på en DSLR. Så det skall bli spännande att få testa nya GR-D III:an som bla har fått ännu bättre macroegenskaper...