Camera Obscura
Varför jag sålde min Leica M8
iPhone och Camera+ via Instagram, övriga bilder är tagna med Panasonic Lumix GF1.
Jag har sålt min Leica M8 - till en mycket god vän och mångårig Leica-fotograf som definitivt behövde bli digital. Men jag har så gott som alla Leica, Leitz och Voigtländer-objektiv kvar, och några analoga hus, både Leica och Voigtländer.
Den direkta orsaken var nog Ricoh GXR med M-modul som faktiskt tillförde en ny dimension till Leica M-gluggarna och fotografin i stort. Jag ville förenkla och och minska ner min utrustning. Men samtidigt få det bästa ut både DSLR och mätsökar och EVIL-världen.
Faktum är att Ricoh GXR ger mig just det - det bästa ur flera världar. Som på bilden ovan med 28mm f2,5 med autofokus och APS-C sensor. Optisk sökare. Tyst. Grym bildkvalitet. Och snabb, speciellt i "snap focus" läget som kopplar ur autofokusen och arbetar hyperfokalt. Som backup och extra "vidvinkel-kamera" fungerar Ricoh GRD III perfekt - ovan med 21mm tillsatsen och optisk sökare.
Men som bilderna tydligt illustrerar - Leica har något som Ricoh inte har - hur bra de senare än är... Och Leicas mätsökare är fortfarande det enda digitala mätsökar-alternativet - hur intressant Fuji mfl än är i teorin. Och även om Ricohs EVIL-sökare med sin kontrast-fokus-indikering (liknande Sony NEX) är lättare att fokusera så är den trots allt ingen mätsökare.
Så det måste bli en digital-Leica M för mig igen, förhoppningsvis ganska snart. Planen är att köpa en begagnad M9. Jag tror att så fort Leica M10 presenteras så börjar priset på begagnade M9 att falla. M9:an har faktiskt potential att bli ett riktigt "begagnat kap". Leica har tillverkat och tillverkar fortfarande massor av M9:or, och de flesta av de som idag skaffat en tvekar nog inte att byta upp sig till en M10 när den kommer. Vilket borde vara bra för oss som tycker att kring 25.000 är ett rimligt pris för en fin och måttligt använd M9:a!
Men - Ricoh GXR med M-modul är ett väldigt bra - både Leica substitut och/eller komplement!
När man inte längre orkar ladda upp bilder i Fotosidans grupper eller ens blogga - då heter svaret Instagram! :-)
Instagram + iPhone 4, några bilder först behandlade i Camera+ och/eller Hipstamatic.
När inspirationen tryter och/eller tiden inte räcker till för att blogga, ladda upp i grupper eller pooler, när till och med Flickr känns tungt - då heter svaret iPhone och Instagram!
Instagram är inte bara ett bildvisningsprogram för smartphones - Instagram är också ett socialtmedia som interagerar med Twitter och Facebook. Perfekt när man inte sitter vid datorn men vill dela med sig av vad som händer...
För er som läser bloggen så delar jag med mig av några bilder ur mitt Instagram-flöde.
Fem (goda) råd till dig som vill få jobb (som fotograf)!
Leica M9 + 50/2 Min dotter - kanske en framtida proffsfotograf - men då krävs mer än kamera o bildseende!
Då jag faktiskt anlitar fotografer (och skribenter) både på gamla och nya jobbet så tänkte jag dela med mig om vad som är viktigt (för mig) då jag anställer:
1. Bilderna - portfolion. Inget är bättre än bra bilder om du vill ha jobb. Men de måste vara konsekventa - fotografer som "spretar" för mycket och uppenbart härmar andra står lägre i kurs än de som har en "egen stil". Och helheten är viktigare än enskilda bilder som sticker ut - jobba på portfolion!
2. Attityden. Det är alltid roligare att jobba med de som har en bra och positiv attityd. Och när jag väljer mellan några som är lika duktiga så vinner den med bäst attityd. Den som känner av "kulturen" och anpassar sig till teamet har alltid ett pluss i kanten nästa gång man går igenom telefonboken inför ett uppdrag.
3. Pengar. Det ska vara en "fair deal" för båda parter. Har du inga starka "case" i din kund-portfolio så kanske du måste lägga dig under BLF/SFF, är du grymt eftersökt så tar du antagligen mer ;-) Jag som uppdragsgivare vill alltid ha raka rör, dvs ingånget avtal gäller och att fotografen tar sitt ansvar hela vägen - även om något går snett.
Ibland kan en så enkel sak som att ge kunden fri användingsrätt (inom sin verksamhet) göra stor skillnad. Varför? Kunden känner sig tryggare (slipper omförhandlingar) men bilden har ofta ett ganska kort "bäst före datum" så du som fotograf tar ingen stor risk/förlust. *(läs mer länge ner)
4. Tillgänglighet. Svara på telefon eller ring tillbaka inom rimlig tid. Svara alltid på mail och sms, om än bara ett "jag såg ditt mail, återkommer" - så att man vet att man nått fram. Var tydlig med om du inte hinner ta på dig uppdraget inom angiven tid - du bränner aldrig en kund på att du har för många uppdrag och tvingas tacka nej. Men om du är otydlig och/eller struntar i att återkoppla skadar du relationen.
5. Nätverka. Andras rekommendationer väger tyngre än egna. Kontakter är ovärdeliga och ett kapital som ständigt följer dig. Dvs bättre att investera i starkt kontaktnät än i "värsta utrustningen". Hur? Praktisera, assistera, ställ upp, häng på, hjälp till, lär känna, se till att bli bjuden, presentera dig alltid, var inte blyg, vistkort, sociala media, var den som hör av sig, osv, osv...
Mina högst personliga tankar och erfarenheter. Kanske de kan vara till hjälp för någon?
--- Edit ---
* Ang punkt 3: det här med användingsrätten kan vara en "het potatis". Du som fotograf måste se vem din uppdragsgivare är. Tex så bör ett stort företag med internationell verksamhet vara mer benäget att betala enligt BLF/SFF-avtal för fri användningsrätt. Den lilla eller medelstora uppdragsgivaren kanske vill ha tryggheten att kunna använda bilden när det kommer upp ett behov, men är inte beredd att betala lika mycket för det.
(Jag har själv, när jag var aktiv som fotograf, efterfakturerat kunder som missbrukat användningsrätten - men ingen av dem anlitade mig någonsin igen - vilket jag idag har större förståelse för ;-)
En katt bland hermeliner? Eller.... Ricoh GXR vs Leica M8 och M9 (och Panasonic GF1 och Canon 7D :-)
Ricoh GXR med Leica-M modul + 35/2 i förgrunden, därefter Leica M8 + 35/2,5 och Leica M9 + 50/2 :-)
Jag ställer mig just nu frågan: vilket är det bästa (och/eller mest prisvärda) digitala alternativet för Leica M-fotografen. Det tillverkas i skrivande stund bara två digitala kameror med Leica-M bajonett: Leica M9 och Ricoh GXR (med M-modulen).
Nu kanske någon vän av ordningen påpekar att det går utmärkt att fotografera med M-gluggar på både Micro Fourthirds och Sony NEX kameror. Sant - men det kräver adaptrar och det mesta av kamerans funktionalitet går förlorad, det är med andra ord ganska opraktiska lösningar.
Men både Leicas egen M9 och Ricohs GXR-modul med M-bajonett är kameror helt anpassade till M-optikens speciella förutsättningar. Båda kamerornas sensorer saknar antialias-filter men är utrustade med mikro-prismor för att hantera optiken. Båda har unika fokussystem: M9:an Leicas klassiska mätsökare och Ricoh:n har en helt unik skärpeindikering på skärmsökaren som gör manuell fokusering mycket enkel och exakt. Faktum är att Ricoh GXR ofta är lättare (snabbare) att fokusera än Leica M9!
Sedan är Leica M9 en fullformatare för över 50.000 kr medans Ricoh GXR med M-modulen har en APS-C sesnsor och kommer att kosta kring 10.000 kr. Vilket gör jämförelsen desto intressantare ;-)
Så de närmaste dagarna "plåtar jag loss" för att finna ett svar. Leica M8 och M9, Panasonic Lumix GF1 och Canon EOS 7D ställs mot Ricoh GXR med A12 modulerna: Leica-M bajonett, 28/2,5 och 50/2,5. (Canon 7D kan inte som bekant inte ta Leica-M gluggar men är med som en referens för just APS-C formatet. Och så kastar jag in Panasonicen och M8:an samt övriga Ricoh moduler som "budget" alternativ, eller vad man nu vill kalla det... )
Och allt landar bla här i bloggen under de närmaste veckorna...
Begäret - det förödande begäret som ständigt stjäl din lycka! (“From Past, Present to Future” Leica+Magnum i Paris 21/6)
"Drömkameran" Leica M9 tillsammans med min "jag är nöjd med" Leica M8, fotograferade med Ricoh GR-D III.
Människan blir aldrig nöjd. Det som var en dröm igår blir till skräp imorgon. Och ständigt jagar vi: uppmärksamhet, bekräftelse, första platsen, det senaste, det coola, det ouppnåeliga...
Ska man vända på det resonemanget så blir lycka lika med förnöjsamhet.
Men alldeles för många företag är beroende av att just du ständigt måste köpa nytt. Alldeles för många för att du ska få förbli nöjd med det du har idag. Och just därför är det så att ett antal tusen marknadsförare jobbar dygnet runt på att få dig att ständigt längta efter nya prylar. Prylar som definerar din personlighet, din livsstil, dina värderingar och inte minst ditt fotograferande.
Det är därför Leica har ett event tillsammans med Magnum i Paris de 21:e juni.