Camera Obscura

Fd fotograf, numera förläggare - men plåtar såklart fortfarande och bloggar i tid och otid ;-)
 
Follow johanericson on Twitter

En liten titt i mitt vitrinskåp (på tal om att fotografera sina kameror ;-)



J
ag får väl erkänna - jag har ett vitrinskåp i vardagsrummet - med kameror, objektiv och diverse fotorelaterade tillbehör :-)

Som min Leica II i bilden ovan, från 1930. Den började sitt liv som en Leica I (mod A) med fast optik men konverterades någon gång (antagligen före -34) till Leica II med mätsökare och standardiserad M39-skruvfattning.



Bredvid står min Clunz - den tar fortfarande fantastiska bilder (tror jag - det är några år sedan jag provade den sist ;-)

Och nu hoppar jag över en hylla - mer om några av kamerorna som brukar stå där i en egen bloggpost.



Ner till de objektiv och tillbehör som jag inte använder så ofta. Här står flera teleobjektiv med sökare. Faktum är att 50mm är den längsta brännvidd jag använder till vardags. Men det händer att jag monterar en Leica 135mm på min Panasonic Lumix GF1:a - som då motsvarar modiga 270mm.



Längre ner står kamerorna med stort affektionsvärde: pappas Olympus Pen F som jag en gång i tiden lärde mig fotografins grunder med. Och farmors systers Voigtländer Vito Automatic som var med henne under alla hennes år som missionär i Indien.

Postat 2011-03-02 20:58 | Läst 7169 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

30 dagars bloggfasta är nu över! Hur klarade jag det? Bla med lite hjälp från Facebook och min nalle ;-)


Samtliga bilder tagna med Ericsson X10 Mini Pro, den ovan behandlad i PhotoShop Express för Android.


O
ch det har blivit en hel del bilder under blogguppehållet, tagna med Leica, Panasonic, Ricoh och Canon - men även med Ericsson X10 Mini Pro ;-)



Bilderna tagna med mobilkameran har ofta laddats upp direkt till Facebook, men där kan bara mina "facebook-vänner" se dem. Så nu tänker jag dela med mig med lite av den senaste månadens "mobilbilder" här på bloggen.



Jag använder mig ofta av en sk "app" som heter "Vignette" och som skapar "Toy-camera" lika bilder rakt av.



Ofta så blir bilderna lite mera "spännande" i "Vignette" - och man slipper efterbehandla dem ;-)



Fördelen med mobilkameran är att den alltid är med - och att den inte tar plats. Och så är bildkvaliten helt ok (för 5 MP). Tar man sen bilden i "Vignette" så struntar man fullständigt i "megapixlarna" - det är stuket som gäller.



Och som sagt - halva grejen är att kunna publicera till Facebook med en knapptryckning. Kan inte Fotosidan införa en liknande funktion för sina bloggar?

Ps.
Bra med de nya "dela med sig" och "gilla" knapparna under varje inlägg!

Postat 2011-01-24 23:03 | Läst 13469 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Även känsliga konstnärssjälar måste minsann tåla lite - eller?


Leica M8 + Elmarit 135/2,8.

Jag slås av hur svårt det är att kommunicera via en blogg eller en kommentarsfunktion. Hur lätt budskap feltolkas eller övertolkas. Och hur ofta läsaren missar själva poängen i budskapet och istället tolkar enskilda delar istället för helheten. Osv, osv...

Det är därför jag nästan helt slutat kommentera bilder här på Fotosidan.

Det är även därför som jag drar mig för att ge mig in i den sk "bloggspam-debatten". Kan konstatera att flera bloggare på Fotosidan känner sig både utpekade och påhoppade. Och därför tänker sluta blogga eller flytta bloggandet någon annanstans.
Varför kan man inte tåla ett samtal där andra har avvikande åsikter? Måste det oundvikligen tolkas som ett påhopp?

Och så har vi de som reagerar precis tvärtom - de struntar högaktningsfullt i vad andra tycker och tänker. Vilket är lite problematiskt om vi alla skall samsas i ett "community" där de ansvariga styr upp versamheten med tvingande regler om vi inte kan komma överens. 

Så bara en tanke - kan vi inte lyssna på varandra, utan att bli sårade, och sedan - om möjligt - visa rimlig hänsyn till varandra? Vi är ju vuxna människor...

Postat 2010-11-24 22:49 | Läst 12713 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Krig


Nikon F4s + 35/1,4 Nära Nis i Serbien under NATO-bombningarna -99.

D
et är svårt att föreställa sig ett krig, det är oftast något man ser på film, mer eller mindre romantiserat.

Dödsfruktan är inte lätt att ta till sig utifrån andras berättelser eller mediarapportering - den måste tyvärr upplevas.

Precis som de flesta svenskar så har jag begränsad erfarenhet av detta - men jag genomförde ett antal resor på Balkan under 90-talet, och jag vill dela några av mina erfarenheter från dem.

I krig handlar det om att inte vara på fel plats vid fel tidpunkt, eller om tur, och försiktighet. Men försiktigheten och förberedelserna ger inga garantier - de bara förbättrar oddsen.

Den finns två typer av hot i krig: det blinda dödandet och det personliga dödandet - ondskan.

Jag har upplevt det blinda dödandet i form av attackplan som cirkulerar ovanför molnen och söker sina mål med IR-kameror. Om fordonet du färdas i betraktas som ett hot så fäller de en bomb. That's it. Du ser dem inte, men du hör dem och du ser andra som inte hade samma tur som du själv...

Och jag har sett de irreguljära trupperna, miliserna, eller hellre "hobbykrigarna". Människor som frivilligt gett sig in i konflikten - oftast utifrån ideologiska motiv. De är alldtid farligast. Den vanlige soldaten gör sitt jobb och lyder order, och han har ofta en utbildning och drill som gör honom ganska förutsägbar. Men de "ideologiska krigarna" drivs av sin föreställningsvärld, de ser lättare fiender överallt, de saknar kanske adekvat träning och de är såklart synnerligen oförutsägbara. Och det är nästan alltid de som står för det meningslösa, etniskt eller religiöst motiverade, dödandet.

 Det är en obeskrivlig lättnad att lämna ett konfliktområde. Att passera en gräns och plötsligt vara utom fara. Och det är en obeskrivlig känsla att få dela glädjen med människor som precis lurat döden.


Nikon F4s + 80-200/2,8 Albansk flicka som precis passerat gränsen mellan Kosovo och Makedonien -99.

För mig är det en absolut självklarhet att vi tar emot de människor som söker sig till vårt land för att undkomma krig och förföljelse. Vi har inte bara resurserna och utrymmet som gör det möjligt - vi har även insikten och den moraliska mognaden att förstå vikten av det!

Postat 2010-11-24 05:23 | Läst 11497 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Augustgalan - straight out of camera!


Panasonic Lumix GF1 + 20/1,7 Kamerans JPG uppladdad direkt från minneskortet - samtliga bilder.


I
nbjuden som jag var av Augustprisets huvudsponsor Posten Norden så började kvällen med ett "Post-mingel" där bla konstnären Johan Petterson talade om sin frimärksserie "Romaner om brott". Roligt att se att en av mina favoritförfattare och tillika (ingift) morbror hamnat på ett frimärke 35 år efter sin död.



Och priset för årets bästa skönlitterära bok fick Sigrid Combüchen för "Spill - en damroman".  Årets fackbok blev Yvonne Hirdmans "Den röda grevinnan" och inte "Varg - den jagade jägaren" som jag hade hoppats på.



Sedan vidtog det obligatoriska "kultur-elit" minglet med glada tillrop och kindpussar. Som tur var så hade man några kollegor närvarande som man kunde ty sig till ;-)



Gratis är godast - men jag är glad nyktrist ;-)

Postat 2010-11-22 23:40 | Läst 7908 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera
Föregående 1 ... 29 30 31 ... 44 Nästa