Camera Obscura
Fotografiskas invigningsfest
Panasonic Lumix GF1 + 20/1,7 - kamerans JPG, rakt av från kortet - samtliga bilder (UV-filtret "syns" ibland)
Var på Fotografiskas invignings(för)fest igår. Riktigt kul att få se lokalerna och invigningsutställningarna samt träffa lite intressanta människor.
Vee Speers porträtt. Läs mer om utställingarna på Fotografiskas hemsida.
Arrangerad modefotografering som happening - originellt?
Och fotomodeller överallt...
Väldigt välhängda utställningar, i väl anpassade lokaler och med mycket snygg ljusstättning - snyggt!
Precis som ovan - en bild från Annie Leibovitz. Här hennes "arbetsväggar" som utställning.
Dress code var svart och vitt ;-)
Och en mycket välutrustad bokshopp - mumma!
Det förekom en hel del fotografering under festen - mest med kameramobiler ;-)
Och så ett av många budskap från sponsorerna :-))
En bild kan aldrig bli för personlig (och konsten att bli missförstådd ;-)
Ricoh GR-D III
Först ett litet klargörande pga min förra bloggpost. Jag har nu läst responsen, både inläggen och korresponderande bloggposter. Och kan som vanlig konstatera att några har missförstått (alt. läst väldigt slarvigt) min text:
1. jag vill INTE att några bloggar STÄNGS eller CENSURERAS.
2. jag vill INTE BEGRÄNSA bloggandet på Fotosidan.
3. jag tycker att det är UPP TILL var och en hur privata de vill vara.
4. jag tycker INTE att jag själv ALLTID gör rätt ;-)
5. mitt inlägg handlade INTE om TYCKE och SMAK:
Vad jag ville få sagt var följande:
1. att det du säger i bloggen kan SKADA DIG.
2. att du därför måste ta KONTROLL över INNEHÅLLET.
3. för att förtydliga det budskapet gav jag fem ENKLA RÅD.
Och detta skrevs främst med OMTANKE om andra som främsta motivation.
En kort och bra artikel om "Att misstolka budskap i sociala medier"
Personligen är jag övertygad om att en bild (nästan) aldrig kan bli för "personlig", och att just bilden är ett utmärkt sätt att uttrycka det som i annan form lätt skulle kunna upplevas för "privat". För i bilden är det upp till betraktaren att leverera den slutgiltiga (personliga) tolkningen.
Att sedan konsten spränger gränser och provocerar är en annan sak - för att ett fotografi skall betraktas som konst måste det ha sk verkshöjd, och det är en helt annan debatt ;-)
Men även etablerade fotografer/konstnärer kan få problem med med gränserna till det privata - ett talande exempel är Sally Mann.
Nu har jag förtydligat mig - men samtidigt öppnat för nya missförstånd :-)
Maktens korridorer
Ricoh GR-D III - framkallad i PS från DNG och såklart obeskuren. Samtliga bilder.
Förra veckan tillbringade jag en halv dag i riksdagshuset - mycket intressant. Cicero var en bekant och riksdagsman som bjudit in mig och några kollegor till samtal, lunch och en rejäl rundvandring. Jag kunde inte motstå frestelsen att låta Ricoh GR-D III:an slinka med och föreviga mina intryck av miljöerna ;-)
Riksdagens plenisal - en välbekant vy.
Gamla andrakammarens plenisal, numera känd från bla konstitutionsutskottets förhör.
Utsmyckning i maktens korridorer, för att få sin byst uppsatt så krävs minst 12 år som statsminister.
Här finns den verkliga makten i Sverige - hos riksdagens utskott. Ovan finansutskottets arbetsrum.
Nu har jag somnat från bloggen i flera dagar...
Ricoh GR-D III - S/V-konverterad direkt från DNG i PS - och såklart obeskuren!
Men tänkte råda bot på det idag - så här kommer ett blogginlägg ;-)
Händer väldigt mycket på jobbet just, vilket gör att jag inte hinner ta så många bilder, och dessutom får det mig att somna tidigt om kvällarna :-O
Dvs bloggen blir lidande, bla har jag fått massa kommentarer på tidigare inlägg som förblivit obesvarada av mig - ursäkta!
Igår betade jag av ett antal möten i STHLM (hade Ricoh GR-D III:an med mig hela tiden) och plötsligt under sista mötet (på ett cafe) så såg jag mannen som med bekymrad min läste tidningen. Kunde inte motstå impulsen att luta mig fram och ta bilden. Och så fick det bli ett blogginlägg också...
Våga vägra våren - eller kvällspromenad i snöglopp
Ricoh GR-D III
Det började som ett stilla regn, sedan kom snön. Under vår kvällspromenad. Vi fick gå hem och sätta på oss varmare kläder.
Var är våren?