Ambassadörer och getost

Nikon....

Så var det dags, officiell mottagning i Berwaldhallen med anledning av Israels 59:e självständighetsdag. Kostym, snittar och konsten att se oberörd ut när man desperat spanar efter någon man känner i folkmängden. Nu var det ju gott om offentliga personer, en hel del uniformer, prästkragar och till slut några välkända ansikten. Minglandet kommer igång, sedan ger det ena det andra, komplimanger från någon som sett mina bilder (kul), snack om nya jobbet, byte av visitkort, löften om lunchmöten och "hemma hos oss fikan". Till slut en getostsnitt på kavajslaget, se oberörd ut och motstå reflexen att börja gnugga med servetten :-)

Oups, en bild i SVD i söndags....

Canon EOS 1D mkII, 85/1,2 L En gammal bild (INTE den som var i SVD) som jag är ganska säker på att jag tagit :-) men min assistent kan ha hållit i kameran, om så - är bilden fortfarande min? 

Jag fick en bild publicerad på sidan 3 i SVD igår - inget märkvärdigt i sig men den hade mitt namn under sig. Mina bilder har sällan det, faktiskt så är det ganska ovanligt att jag ens tar dem själv...

Under veckan som gått har "jag" haft en kampanj med helsidesannonser i en annan tidning. Mitt koncept, dvs idé, planering, skisser osv - men en inhyrd fotograf tog bilderna. Så det är inte mina bilder, inte AD:ns heller - fast han var med i studion och styrde upp varje bild. De är fotografens. Layouten är självklart AD:ns, och konceptet är mitt. Kan jag hävda upphovsrätt på det? - antagligen inte. Och just idéer är ju det som är lättast att "stjäla", vilket vi alla gör, hela tiden :-)
Men jag kan trösta mig med att jag är långt upp i "näringskedjan", har bra lön, har en massa ansvar, tar strategiska beslut  osv. Och viktigast av allt - jag bygger "track record", för alla vet ju vet att konceptet är mitt.
Förhoppningsvis.

Varje liv är oersättligt och krig alltid en förlust....

Nikon D200, 17-55/2,8 DX  Latrun, på vägem mellan Tel Aviv och Jerusalem, scenen för några av de blodigaste slagen 1948 och numera museum samt minnesmärke över stupade soldater.

Idag hedrar Israel sina över 22.000 stupade soldater samt civila offer förr terrorism och krigshandlingar. Någon sådan dag har vi inte i Sverige, vi behöver inte det. Något vi skall var oändligt tacksamma för!

Nu kanske någon kan tycka att drygt 22.000 varav ca 1.600 civila är "få" med tanke på alla krig och all terrorism sedan 1948 som Israel fått utstå. Och såklart - förlustsiffrorna på "andra sidan" är långt mycket större - men glöm inte att den judiska förlusten i människoliv under 1900-talet är över 6 miljoner. Om staten Israel hade funnits 1939 så skulle förintelsen med största säkerhet aldrig kunnat genomföras. Men nu är askan från dessa 6 miljoner männ, kvinnor i barn begravd på olika platser i Europa. Och överlevnaden för 6 miljoner andra judiska män, kvinnor och barn beror ytterst på Israels förmåga att försvara sig själv.

Bara för att förtydliga - några citat av Irans president Ahmadinejad:

"The skirmishes in the occupied land are part of a war of destiny. The outcome of hundreds of years of war will be defined in Palestinian land. As the Imam said, Israel must be wiped off the map."

"We ask the West to remove what they created sixty years ago and if they do not listen to our recommendations, then the Palestinian nation and other nations will eventually do this for them."

Regeringsgatan - Djurgården på 5 minuter blankt 16.30 en fredag!

Nikon D200, 17-55/2,8 DX (obehandlad) Musikens hus, Uppsala.

Dagen börjar med jag jag sitter uppe till 04.00 och behandlar bilder i PS, sedan sömn. Upp 08.30 - hårdkot ägg till frukost, möte på gamla jobbet 09.15. Hem, frun går till jobbet 10.30, jag och dottern (2,5 år) till STHLM. Lunchstopp på MC Donalds på vägen (Muminfigur i Happy Mealet). Hinner med ett antal viktiga tel.samtal från bilen. Möte med vår butikschef på NK (nya jobbet). Produktivt. Därefter en anställningsintervju. Intressant. Tillbaka i bilen 16.30. Lovat ett besök på Junibacken, nytt personligt Regeringsgatan - Djurgården i rusningstrafik. Vi hinner med 20 min i Pippis hus. Fastnar i bilköer på väg hem genom STHLM. Väljer att stanna till vid  Gallerian, shopping på BR (en kamel - ingen mammut!). Hemma i Uppsla 19.30. Då vill dottern titta på tåg - PÅ TÅG!!! Kör in vid stationen, ser Gävle-tåget komma och gå, förklarar att nu är pappa både trött, frusen och hungrig. Nåd. På väg hem passerar vi nya Musikens hus, snyggt ljus, öppnar bilrutan o tar en bild (D200:an har varit med hela dagen). Hem, middag, läggning, Livakterna på SVT, svara på E-post, ladda up bilder.
Så till slut: 23.47 - skriver i bloggen...   God natt!

Deutsche industrie standard

Leica II, Elmar 50/3,5 uncoated från 1930,Tri-X, men bilden är tagen i Skanör nyligen, inte 1930 :-)

Lite - bara lite nostalgi....

Leica II som introducerades 1932 var världens första systemkamera: dvs den hade utbytbar optik i standardfattning (M39 skruv). Men den hade flera banbrytande funktioner: kopplad mätsökare till optikens skärpering, separat sökare för bildutsnittet, tillbehörssko för extra sökare, "enkel" laddning via avtagbar bottenplatta, bekväma och välplacerade reglage som gör kameran intuitiv och snabbarbetad. Och den var och är i princip outslitlig om man sköter den rätt.

Mitt ex är ursprungligen en Leica standard från 1930 men som fabriken byggt om till modell II någon gång på 30-talet - och den fungerar fortfarande perfekt efter 77 år!

Cosina/Voigtländers nytillverkade optik i Leicas M39 fattning är som gjord för kameran och "smälter" in på huset rent estetiskt. Leica har även tillverkat en mindre serie modern optik med skruvfattning. (Själv har jag en Summicron 50 mm och en Summicron ASPH 35 mm, båda från år 2001. Och jag använder dem såklart både på Leica II:an och på mina M6:or med M-bajonett adapter.)

Vilken industristandard står sig efter mer än 70 år? 
Vilket gör Leicas kameror unika - det är en otrolig känsla att använda en så gammal kamera, spec. med modern optik och en ljusstark extrasökare monterad. Den är liten, diskret och tyst. Och det är ingen som förstår vad det är man fotograferar med...

Om du vill läsa mer om klassiska kameror och/eller Voigtländers nytillverkade optik i Leica M och M39 fattning så kan jag rekommendera Stephen Gandys CameraQuest:
http://www.cameraquest.com/  alt. http://www.cameraquest.com/classics.htm