Krig

Nikon F4s + 35/1,4 Nära Nis i Serbien under NATO-bombningarna -99.

Det är svårt att föreställa sig ett krig, det är oftast något man ser på film, mer eller mindre romantiserat.

Dödsfruktan är inte lätt att ta till sig utifrån andras berättelser eller mediarapportering - den måste tyvärr upplevas.

Precis som de flesta svenskar så har jag begränsad erfarenhet av detta - men jag genomförde ett antal resor på Balkan under 90-talet, och jag vill dela några av mina erfarenheter från dem.

I krig handlar det om att inte vara på fel plats vid fel tidpunkt, eller om tur, och försiktighet. Men försiktigheten och förberedelserna ger inga garantier - de bara förbättrar oddsen.

Den finns två typer av hot i krig: det blinda dödandet och det personliga dödandet - ondskan.

Jag har upplevt det blinda dödandet i form av attackplan som cirkulerar ovanför molnen och söker sina mål med IR-kameror. Om fordonet du färdas i betraktas som ett hot så fäller de en bomb. That's it. Du ser dem inte, men du hör dem och du ser andra som inte hade samma tur som du själv...

Och jag har sett de irreguljära trupperna, miliserna, eller hellre "hobbykrigarna". Människor som frivilligt gett sig in i konflikten - oftast utifrån ideologiska motiv. De är alldtid farligast. Den vanlige soldaten gör sitt jobb och lyder order, och han har ofta en utbildning och drill som gör honom ganska förutsägbar. Men de "ideologiska krigarna" drivs av sin föreställningsvärld, de ser lättare fiender överallt, de saknar kanske adekvat träning och de är såklart synnerligen oförutsägbara. Och det är nästan alltid de som står för det meningslösa, etniskt eller religiöst motiverade, dödandet.

 Det är en obeskrivlig lättnad att lämna ett konfliktområde. Att passera en gräns och plötsligt vara utom fara. Och det är en obeskrivlig känsla att få dela glädjen med människor som precis lurat döden.


Nikon F4s + 80-200/2,8 Albansk flicka som precis passerat gränsen mellan Kosovo och Makedonien -99.

För mig är det en absolut självklarhet att vi tar emot de människor som söker sig till vårt land för att undkomma krig och förföljelse. Vi har inte bara resurserna och utrymmet som gör det möjligt - vi har även insikten och den moraliska mognaden att förstå vikten av det!

Det är kallt i Sverige just nu - på flera olika sätt...

Ricoh GXR + A12 28mm @1600 ISO 1/1000 sek f2,5 Jag passerar en gräns varje morgon på väg till jobbet.

Och då tänker jag inte bara på vädret...

Men tillsammans kan vi göra det lite varmare, ett exempel:

Den 23 november, med start kl 14.00 på Mynttorget utanför riksdagen, hålls en manifestation till förmån för de kristna irakierna som tvångsutvisas från Sverige, trots de svåra förföljelser som råder i Irak. Initiativtagare till manifestationen är SEA (Svenska Evangeliska Alliansen) och representanter från flera olika sammanhang och samfund kommer att tala.

Och du kan alltid skriva under namninsamlingen till förmån för de kristna irakierna, namnlistan kommer att överlämnas till regirengen i samband med manifestationen - skriv på här (Världen Idag) eller här (DAGEN)!

Med tårna över kanten till stupet...

Panasonic Lumix GF1 + 20/1,7 (Obeskuren, konverterad från RAW) Det sk Nedstörtningsberget i Nasaret.

Ibland kommer vi farligt nära ett stup, kanske pga vår egen oförsiktighet, kanske påknuffade av andra med oklara agendor. Men när man står där så måste man - oavsett orsaken att man kommit för nära - ta ett steg tillbaka!

För sin egen och för sina närmastes skull. För skulle man mot förmodan trampa över kanten så kan det vara svårta att göra något konstruktivt åt det - och det kan vara mycket långt till botten ;-)

Jag tänker ofta på Mästaren, han kom också till ett stup, alldeles i början av sin gärning, pådriven av sina tidigare grannar och barndomsvänner.

Berättelsen återfinns i Lukas 4:16-30:

Så kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han till synagogan som han brukade. Han reste sig för att läsa ur Skriften, och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. När han öppnade den, fann han det ställe där det står skrivet:

"Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig
till att predika glädjens budskap för de fattiga.
Han har sänt mig för att ropa ut frihet för de fångna
och syn för de blinda, för att ge de betryckta frihet
och predika ett nådens år från Herren."

Sedan rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina ögon fästa på honom. Då började han tala till dem: "I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som lyssnar." Men alla vittnade mot honom och häpnade över de nådens ord som utgick från hans mun. Och de frågade: "Är inte han Josefs son?" Då sade han till dem: "Utan tvekan kommer ni att vända detta ordspråk mot mig: Läkare, bota dig själv, och säga: Vi har hört allt som hände i Kapernaum. Gör det också här i din hemstad."
Och han fortsatte: "Amen säger jag er: Ingen profet blir erkänd i sin hemstad. Jag säger er sanningen: Det fanns många änkor i Israel på Elias tid, då himlen var tillsluten i tre år och sex månader och det kom en stor hungersnöd över hela landet. Ändå blev inte Elia sänd till någon av dem utan bara till en änka i Sarepta i Sidons land. Och fastän det fanns många spetälska i Israel på profeten Elisas tid, blev ingen av dem renad utan endast Naaman från Syrien."

Alla i synagogan blev ursinniga när de hörde detta. De reste sig upp och drev honom ut ur staden och förde honom ända fram till branten av det berg som deras stad var byggd på och ville störta ner honom. Men han gick rakt igenom folkhopen och vandrade vidare.

Att rädda ett liv

Behöver kanske inte vara så svårt...
Gick förbi "Läkare utan gränsers" kampanj i centrala STHLM häromdagen. Utmärkt marknadsföring och för ovanlighetens skull för en riktigt bra sak. Den grep tag i mig, jag köpte faktiskt konceptet. Någon kanske säger: "Ett billigt sätt att köpa sig lite godare samvete" . Och kanske är det så....
Men - oavsett motiv så hjälper din gåva människor - och de bryr sig inte om varför du ger - bara att du ger!

Detta är det enkla konceptet - omöjligt att motstå:

        SMS:a ordet LÄKARE till nummer 72990.

Så ger du 50 kronor till "Läkare utan gränser" (Pengarna dras från din mobilräkning eller kontantkort och ordinarie sms-avgift tillkommer).



Och du hjälper till att rädda ett liv om man får tro "Läkare utan gränser" - visst är det värt ett försök? För är det inte så att de flesta av oss dagligen lägger mycket större summor på både oviktigare och triviala saker?