Camera Obscura

Fd fotograf, numera förläggare - men plåtar såklart fortfarande och bloggar i tid och otid ;-)
 
Follow johanericson on Twitter

Det funkar att annonsera här på Fotosidan.se - det är jag numera ett levande bevis på ;-)



Goecker AB har just nu ett banner här på Fotosidan.se som annonserar flera bra erbjudande på Fujifilm X-pro1 med tillbehör. Och efter moget övervägande "föll" jag för det ;-)

Valet stod emellan att köpa en begagnad Leica M9 i fint skick, eller satsa på en Nikon D800 och några sk "fast primes" - eller köpa Fujifilm X-pro1 kitet med alla tre gluggarna, handgrepp, extra batteri osv. Prisbilden var ungefär den samma för alla tre alternativen. Valet föll på Fujin för att den representerar det bästa ur två världar (både EVIL och optisk sökare) och kan ta Leica-gluggar med adapter. Dessutom så har den en helt ny sensorteknik utan lågpass-filter som tillsammans med "hybridsökaren" gör den till en helt unik kamera.
Läs mer i Fotosidans utmärkta nyhetsartikel eller på Fujifilms X-pro1 sajt.

Och mer om detta i kommande bloggposter!
 

Postat 2012-06-27 20:48 | Läst 17073 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

En katt bland hermeliner? Eller.... Ricoh GXR vs Leica M8 och M9 (och Panasonic GF1 och Canon 7D :-)


Ricoh GXR med Leica-M modul + 35/2 i förgrunden, därefter Leica M8 + 35/2,5 och Leica M9 + 50/2 :-)

Jag ställer mig just nu frågan: vilket är det bästa (och/eller mest prisvärda) digitala alternativet för Leica M-fotografen. Det tillverkas i skrivande stund bara två digitala kameror med Leica-M bajonett: Leica M9 och Ricoh GXR (med M-modulen).

Nu kanske någon vän av ordningen påpekar att det går utmärkt att fotografera med M-gluggar på både Micro Fourthirds och Sony NEX kameror. Sant - men det kräver adaptrar och det mesta av kamerans funktionalitet går förlorad, det är med andra ord ganska opraktiska lösningar.

Men både Leicas egen M9 och Ricohs GXR-modul med M-bajonett är kameror helt anpassade till M-optikens speciella förutsättningar. Båda kamerornas sensorer saknar antialias-filter men är utrustade med mikro-prismor för att hantera optiken. Båda har unika fokussystem: M9:an Leicas klassiska mätsökare och Ricoh:n har en helt unik skärpeindikering på skärmsökaren som gör manuell fokusering mycket enkel och exakt. Faktum är att Ricoh GXR ofta är lättare (snabbare) att fokusera än Leica M9!

Sedan är Leica M9 en fullformatare för över 50.000 kr medans Ricoh GXR med M-modulen har en APS-C sesnsor och kommer att kosta kring 10.000 kr. Vilket gör jämförelsen desto intressantare ;-)

Så de närmaste dagarna "plåtar jag loss" för att finna ett svar. Leica M8 och M9, Panasonic Lumix GF1 och Canon EOS 7D ställs mot Ricoh GXR med A12 modulerna: Leica-M bajonett, 28/2,5 och 50/2,5. (Canon 7D kan inte som bekant inte ta Leica-M gluggar men är med som en referens för just APS-C formatet. Och så kastar jag in Panasonicen och M8:an samt övriga Ricoh moduler som "budget" alternativ, eller vad man nu vill kalla det...  )

Och allt landar bla här i bloggen under de närmaste veckorna...

Postat 2011-08-28 22:16 | Läst 28231 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

4 år med bloggen - lite kort om min fotoutrustning


 
O
van en bild på de tre kameror jag använder mest: Panasonic Lumix GF1, Leica M8 och Ricoh GR-D III (och i bakgrunden min favoritväska - Billingham Headly Pro). Jag har en vurm för optiska sökare och använder nästan alltid motljusskydd. Man kan nog säga att utrustning idag är helt anpassad för reportagefoto (läs gatufoto).

Och jag vill påstå att valet av kameran har viss betydelse - den är interfacet mellan ögat och den färdiga bilden.


Inte minst sökaren har stor betydelse för mig - det är i den som jag skapar min bild.

Detta har fått vissa konsekvenser för mitt kamerainnehav - alla DSLR-kameror och monsterzoomar är avyttrade, kvar finns en några objektiv med fast brännvidd - och Leica-fattning. Från 15mm till 135mm, och en bonus är att alla - med adapter - passar på GF1:an.



Även Ricoh GR-D III:an är en praktiken en liten "systemkamera", med en försats kan optiken förvandlas från 28mm till 21mm - med bibehållen bildkvalitet. Och den är ett suveränt komplement till sina större syskon.

 

För det är ju så - många av de bästa bilderna tas helt enkelt därför att kameran faktiskt är med - och då är det en fördel om kameran är liten och smidig. (Bilden ova tagen med Ricoh GR-D II - som var med i fickan, trots regn och rusk.)


Postat 2011-04-13 08:46 | Läst 17640 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Yes, it's EVIL - but size matters - small is beautiful ;-)


Canon EOS 7D med 24mm f1,4 L och Panasonic Lumix GF1 med Voigtländer Nokton 35mm f1,2. EVIL-kamerans spegellösa konstruktion och korta avstånd mellan bajonett och sensor skapar fördelar.

Så har jag slutligen förfallit till DSLR-filmning. Inte helt frivilligt dock - utan som en del av arbetet. Vi har bla en Canon EOS 7D som flitigt lånas av vårt TV-folk, och vi filmar allt mera själva med den. (Vi på marknadsavdelning producerar webb-klipp, TV-avdelningen gör "Riktig" TV ;-)



Själv har jag en Panasonic Lumix GF1 som lämpar sig bra för filmning. Med min Voigtländer Nokton 35mm f1,2 monterad via adapter så händer det spännande saker, när man fotograferar men speciellt när man filmar. Nokton 35:an förvandlas till en "70mm" kort tele på GF1:an. Gluggen är inte bara skarp, har ett fantastiskt kort skärpedjup på full glugg - den har även den specialla "glöd" som skiljer "agnarna från vetet". Om ni förstår mitt bildspråk :-) Noktonen har egenskaper som är svåra att beskriva i ord, men som syns i bilderna, och skiljer den från andra objektiv. Den påminner mycket om Canons 85mm f1,2 L och Leicas legandariska Noktilux. Och detta syns även när man filmar med gluggen.
 


Ovan ett exempel filma på f1,2 och där fokus flyttas, vilket underlättas av Noktonens mjuka snäckgång, dvs fokusering. Inga av dagens autofukusgluggar kommer i närheten av känslan i fokuseringen av ett Leica, Zeiss eller Voigtländer objektiv.


Voigtländer Nokton 35mm f1,2 ger en grymt snygg sk "bokeh" eller på svenska "släpp" - dvs oskärpa.

Och så var det de här med storleken - Panasonicen är mycket kompakt och kan använda objektiv avsedda för system med mycket kort avstånd mellan bajonett och filmplan - som Leicas M-objektiv. Detta skapar kombinationer som trots mycket hög ljustyrka förblir hyffsat kompakta - titta på översta bilden. Jag tycker personligen att det alltid är en stor fördel med så lätt och kompakt utrustning som möjligt - utan att kompromissa med kvaliten!



Och slutligen en bonusbild - Bessan fotograferad med GF1:an och Noktonen på full glugg - small is beautiful :-)

Postat 2010-12-09 00:35 | Läst 15629 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

In to the sun (eller alla mina filmer har passerat bästföredatum)


Leica M8 + Summicron 50/2 Obseksuren, framkallad från DNG i Photoshop. Höstpromenad i Uppsala.

H
ar inte exponerat en analog rulle på över ett år, upptäckte att samtliga mina "hamstrade" Tri-X-rullar passerat bästföredatum. Förpassade nästan alla till frysen i försök att konservera dem inför det stora analoga "återfallet". Men det kommer nog att dröja...

Min Leica II, som förr alltid låg redo i hallen, är nu uppställd i ett vitrinskåp. För att inte tala om min sista Leica M6 TTL, som jag aldrig började använda, den är nu en "bankfackskamera" ;-) Och min trotjänare - Nikon FM2n - som följt mig som "andrakamera" sedan 80-talet, ligger i "malpåse", MD-12 avmonterad, allt packat i påsar med kiselgel. Den tas bara fram någon gång då och då för att få slutaren motionerad - kanske monterar jag då ett Ai-S-objektiv och låter minnena flöda...

Men detta är inte på något sätt sorgligt - det är ett mycket gott betyg till min Leica M8! För det är sedan den införlivades i mitt fotograferande som mitt analoga "beroende" upphört. Canons  eller Nikons DSLR-kameror lyckades aldrig helt göra filmen överflödig för mig. Men M8 lyckades med det, och det är nog som sagt ett mycket gott betyg åt en kamera...

Postat 2010-11-05 00:24 | Läst 10395 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera
1 2 3 Nästa