Camera Obscura
Ett litet tips - något som varje "fotonörd" borde ha...
Efter fotofikat igår på Boströms i Uppsala så tittade jag in på Sticksåret som ligger i samma lokaler. Och där hade de en alldeles oemotståndlig nyckelring i form av en miniatyrkamera med blixt och enormt realistiskt slutarljud.
OBS! Det går inte att ta några bilder med den ;-) Men den är ju en nyckelring och som sådan synnerligen funktionell - "blixtljuset" fungerar som ficklampa, om än i mycket korta "flashar" :-)
Sedan upptäckte dottern att den var perfekt till hennes Barbies - så nu har det fått en plats i "barbie-huset"...
Kameror som är så vackra - att de måste användas - basta!
Nu när jag snöat in lite på det här med att fotografera kameror så kunde jag inte låta bli att titta på de bilder jag publicerat tidigare av vackra kameror. För en kamera kommer inte till sin rätt ett vitrinskåp - utan snarare när den används till det den skapades för.
Överst min kompis M8:a - med honom på Österlen. Jag vet att det är "über nördigt" när man fotograferar varandras kameror ;-)
Och ovan lite lånade fjädrar - en M9:a tillsammans med min egen M8:a.
En "vitrinskåps Leica" i full frihet - min jubileums M6 TTL som jag faktiskt rastar ibland, främst för att slutaren inte skall becka ihop - och för att den är så enormt skoj att använda. Jag säger bara - det subtila ljudet från en mekanisk Leica-slutare med gummiridå - finns det något vackrare?
Min "vardags kamera" - Bessa L - under många år - används fortfarande då och då. Enormt smidig vid brännvidder 25mm och kortare - hyperfokalfokusering!
Mitt senaste kameraköp, en Bessa R2, är tänkt att vara "stand in" för lite dyrare kameror :-) Men den är så snygg att den till vardags får stå i vitrinskåpet - fast den inte är en Leica...
Slutligen Leica II:an - som alltid står färdig laddad med film. Så även om den till vardags fungerar som "prydnad" så tas den ofta fram för att användas. speciellt om jag behöver tänka och vill ägna mig åt riktigt "slow photography".
Jag är ingen samlare, de kameror jag äger är tänkta att användas (annars bör de säljas - i teorin ;-) Men vissa är så vackra att de faktiskt pryder hemmet - när de inte används. Fast de flesta kameror i mitt hem ligger oftast nedpackade i olika fotoväskor...
Ps.
Nu har jag bloggat klart om kameror för ett tag - det trots allt bilderna som är det viktiga ;-)
En liten titt i mitt vitrinskåp (på tal om att fotografera sina kameror ;-)
Jag får väl erkänna - jag har ett vitrinskåp i vardagsrummet - med kameror, objektiv och diverse fotorelaterade tillbehör :-)
Som min Leica II i bilden ovan, från 1930. Den började sitt liv som en Leica I (mod A) med fast optik men konverterades någon gång (antagligen före -34) till Leica II med mätsökare och standardiserad M39-skruvfattning.
Bredvid står min Clunz - den tar fortfarande fantastiska bilder (tror jag - det är några år sedan jag provade den sist ;-)
Och nu hoppar jag över en hylla - mer om några av kamerorna som brukar stå där i en egen bloggpost.
Ner till de objektiv och tillbehör som jag inte använder så ofta. Här står flera teleobjektiv med sökare. Faktum är att 50mm är den längsta brännvidd jag använder till vardags. Men det händer att jag monterar en Leica 135mm på min Panasonic Lumix GF1:a - som då motsvarar modiga 270mm.
Längre ner står kamerorna med stort affektionsvärde: pappas Olympus Pen F som jag en gång i tiden lärde mig fotografins grunder med. Och farmors systers Voigtländer Vito Automatic som var med henne under alla hennes år som missionär i Indien.
Att ständigt fotografera sin fotoutrustning - är det verkligen ett friskt beteende?
Ibland drabbas jag av en oemotståndelig lust att fotografera mina kameror och objektiv. Oftast för att illustrera något utrustningsrelaterat blogginlägg. Men som senast - bara för att det är så roligt att plocka med grejorna ;-)
Bilden ovan föreställer de saker som jag använder mig mest av just nu. Min Ricoh GR-D III kom inte med (för den tog jag bilden med) och några analoga Leicor är undanstoppade eller står i vitrinskåpet tillsammans med några objektiv som jag sällan använder.
I bilden ser vi två analoga Voigtländer Bessa, en R2 med mätsökare och en L som helt saknar inbyggd sökare, främst avsedd för vidvinklar och hyperfokal-fokusering. Min Leica M8:a och Panasonic Lumix GF1:an - som är ett mycket bra komplement till Leican. Med en "Leica M till Micro 4/3" adapter kan samtliga gluggar användas även på Panasonicen. Dvs (nästan) alla gluggarna kan användas på samtliga kamerahus. Bränvidderna är:
15mm f4,5
20mm f1,7 (endast Micro 4/3)
21mm f4
25mm f4
28mm f2
35mm f1,2
35mm f2
50mm f2 (2st)
Men nu släpar jag inte så ofta runt på allt detta - oftast är det kombon på bilden ovan som hamnar i fotoväskan. Med M8:ans "bränviddsförlängning" så blir det en utrustning som motsvarar ca 28/4 + 35/2 + 50/2 +70/2.
Eller om jag är på "DOGMA-humör" - då blir det bara GF1:an med 20/1,7 (som motsvarar 40mm). Och ibland sätter jag en optisk sökare i tillbehörskon ;-)
Breaking news - Leica iM konceptet avslöjat: Leicas "EVIL" kamera med APS-C sensor?
Någon har anonymt skickat in uppgifter om Leicas hemliga "iM" koncept till sajten LeicaRumors.com. Det handlar om en "EVIL" variant av den klassiska M-kameran, dvs utan mätsökare men med elektroniks dito, APS-C sensor och "iM" bajonettfattning - vad det nu kan innebära?
Sant eller anka? Framtiden får utvisa, läs mer på Leicarumors.com.