My home town (Malmoe)

Jag är tillbaks i ett regntungt, ödsligt Malmö. Promenerar runt med fru, barn och mina föräldrar. Kan inte inte låta bli att tänka på Springsteen's "My home town" medans jag betraktar staden genom Leicans sökare. Så mycket bekant, men samtidigt så mycket nytt.



I was eight years old and running with a dime in my hand
Into the bus stop to pick up a paper for my old man
I'd sit on his lap in that big old Buick and steer as we drove through town
He'd tousle my hair and say son take a good look around this is your hometown
This is your hometown
This is your hometown
This is your hometown



In '65 tension was running high at my high school
There was a lot of fights between the black and white
There was nothing you could do
Two cars at a light on a Saturday night in the back seat there was a gun
Words were passed in a shotgun blast
Troubled times had come to my hometown
My hometown
My hometown
My hometown



Now Main Street's whitewashed windows and vacant stores
Seems like there ain't nobody wants to come down here no more
They're closing down the textile mill across the railroad tracks
Foreman says these jobs are going boys and they ain't coming back to your hometown
Your hometown
Your hometown
Your hometown



Last night me and Kate we laid in bed
talking about getting out
Packing up our bags maybe heading south
I'm thirty-five we got a boy of our own now
Last night I sat him up behind the wheel and said son take a good look around
This is your hometown

Bruce Springsteen - My home town


Leica M8, Ultron 28/2 Kamerans JPG obeskuren men korrigerad och skärpt i PS - samtliga bilder

Leica M8 och Dogma ångest - att välja brännvidd ;-)

Leica M8 Summicron 50/2 ISO 160 Obeskuren men varsamt behandlad och skärpt i Photoshop.

Så har det blivit dags för mig att fundera på ett nytt DOGMA-löfte. Ny kamera och plötsligt en uppsjö av brännvidder att välja mellan. Hade det varit det klassiska 35mm formatet - på film eller på "fullformats" sensor - skulle mitt val antagligen bli Summicron ASPH 35mm. Men M8:ans 1,33x brännvidds-förlängning ställer till det en del. Så jag beslöt mig för att prova mig fram, med början med Summicron 50mm som nu motsvarar ca 67mm - dvs ett mycket kort tele.

Funkar bra till arkitektur, porträtt och bilder som mår bra av en tajt beskärning.


Leica M8 Summicron 50/2 ISO 160 Obeskuren men varsamt behandlad och skärpt i Photoshop.

Men blir lite problematisk till klassiskt gatufoto, lite för snäv, det känns att det inte är en 50mm längre. Man vill ständigt backa lite för att få till kompen.

Nästa objektiv till prövning blir så min favorit: den asfäriska Summicron 35:an - men nu är den närmast en 47mm, dvs en normalglugg.


Leica M8 Summicron ASPH 35/2 ISO 160 Obeskuren, varsamt behandlad o skärpt i Photoshop.

Den känns betydligt vidvinkligare än 50mm - fast den är farligt nära den brännvidden i praktiken. Och med full öppning så ger den ett snyggt "släpp" - som alla Leica gluggar ;-)


Leica M8 Summicron ASPH 35/2 ISO 160 Obeskuren, varsamt behandlad o skärpt i Photoshop. 

35:an funkar också förvånansvärt bra till porträtt, speciellt om man vill ha lite miljö med. Men den är framför allt vidvinklig nog för gatu och reportagefoto. Och den är även en av Leicas kompaktaste gluggar - vilket talar för den. 
Jag upplever den som sagt lite vidare än den klassika normalen, lite som 40mm på en film-Leica, helt subjektivt såklart. Skulle kunna bli mitt val - men imorgon går jag vidare med 28mm som blir motsvarande ca 37mm - farligt nära favoritbrännvidden 35mm.


Leica M8 Voigtländer Color-Skopar 21/4 ISO 160 Obeskuren, varsamt behandlad o skärpt i PS.

Och sedan väntar 24mm som blir ca 32mm och är det vidvinkligatse som M8:an har ram i sökaren för. 21:an som ganska exakt blir en 28:a kräver tyvärr extern sökare.

Mer om detta inom kort!

6 miljoner liv och 64 år senare...

Leicaflex SL2, PA-Curtagon 35/4  Auschwitz-Birkenau

Idag är det 64 år sedan Auscwitz befriades av ryska soldater.

Jag besökte platsen för första gången i mitten av åttiotalet, på en nyårsdag. Lägret med dess museum var stängt, men några polska "vakter" gav oss nycklarna. Under tilltagande skymning gick jag och några vänner runt i lägret på egen hand. Låste upp, tände ljuset, tittade, släckte och låste efter oss och gick vidare till nästa barack eller hus. Efter någon timme var suggestionen total. Der var som om SS-vakterna lämnat sina poster för en fika och vi skulle kunna möta dem bakom nästa hörn. Fångarnas tysta närvaro, ljud, lukter, synintryck men framför allt den ofattbara ondskan blev för mycket. Jag bröt ihop. Det blev mycket få bilder, en av dem ser ni ovan, den skulle kunna varit tagen för 64 år sedan...

Ps.
Absolut värst var förrådet med "beslagtagna" ben och armproteser från barn. Plötsligt blev offren mycket närvarande, små handikappade barn som tvingades lämna ifrån sig proteserna innan de nakna och med krossade näsor (för att inandas gasen genom munnen, barn är "segare" än vuxna) fösdes in i gaskamrarna.
To much - far too much, fixade inte att plåta, ville bara därifrån...

Fasadbelysning, elitism och DOGMA

Richo GR-D II (f2,4 och 1/2 sek. på fri hand, obeskuren men varsamt skärpt) Uppsala Domkyrka

Domkyrkan i Uppsala har äntligen försetts med fasadbelysning. Ett otroligt lyft för stadsbilden! Från att ha ruvat stor och mörk över staden så lyser hon nu behagligt inbjudande. Och för oss fotografer så har staden blivet ett snäpp mera fotogenisk ;-)


Richo GR-D II (ISO 200, f2,4 och 1/6 sek. på fri hand, obeskuren men varsamt skärpt = Dogma ;-)

Interiören är sig lik, kantorn övar, musiken kommer inte med på fotot, alla dimensioner ryms inte i mediat. Allt skapande rör sig inom avgränsningar, som man kan försöka spränga eller bejaka.


Richo GR-D II (Dogma bild ;-) Dottern visar mig sina teckningar/anteckningar...

Dogma är inte elitistiskt, tvärtom. Sällskapet är öppet för alla, ingen nekas inträde. Inga krav ställs på förkunskaper, artistiska bedrifter eller utrustning. Du måste såklart ha tillgång till någon form av kamera samt ha tillräckligt med fotografisk allmännbildning för att kunna avge löftet (om inte så hjälper vi gärna till med lite utbildning :-)

Målet är att du skall utvecklas som fotograf och Dogma är ett "medel", en filosofi, metod eller "väg". Mot ett  mål. Ungefär som om du väljer att träna Judo. Det finns andra träningsformer, men väljer du Judo så underkastar du dig Judons regler ( i alla fall under träningen). Sedan övar du Judons grepp och kast, genom ständiga upprepningar, tills du uppnår olika grader av perfektion. Och du kan alltid välja att träna andra sporter och då tillgodogöra dig de kunskaper/färdigheter du fått genom Judoträningen. 

A rainy day DOGMA thoughts

Ricoh GR-D II

Fick lite beröm av Bengt för min bild i ett tidigare, något "teknikfokuserat"  blogginlägg ;-)
Så jag beslöt mig för att ladda upp den aktuella bilden i DOGMA-poolen. Ovan är den färdigbehandlade bilden, nedan "originalet" rakt av från kortet.



Och så en S/V version bara för skojs skull ;-)



Jag trivs förvånansvärt bra i min "tagelskjorta" ;-) Ricoh GR-D II:ans begränsningar blir allt mer till möjligheter: 28mm fast brännvidd med största bländare f 2,4 och en aldeles enastående skärm-sökare med stödlinjer. Manuell eller halvautomatisk exponering, hyperfokal skärpa med hjälp av "snap" funktionen som visar skärpedjupsskalan i sökaren. ISO någonstans mellan 80 och 400, vid högre ISO blir bruset störande (den enda begränsning jag gärna varit utan ;-)

Och jag saknar mycket sällan DSLR:en med "proffs-zoomarna" (allt jag har kvar i den vägen är min D200 med 17-55/2,8 DX och 70-200/2,8 VR). Faktum är att jag bara i stort sett använder dem till mina numera allt färre foto-jobb. Så frågan som infinner sig är om jag skall haka på Nikons "uppgraderings-race"?  D700, 14-24/2,8 osv....

Men kanske, bara kanske, skulle en Leica M8:a ge mig bättre bilder, eller? ;-)