Camera Obscura
Street photo and the Camera Phone
2MP Sony Ericsson (Samma hus som i förra inlägget)
Jag lämnade DSLR:en hemma på min senaste resa för att den är för stor och klumpig - jag visste att det beslutet skulle komma förr eller senare. Och såklart så visade det sig att jag behövde en kamera i jobbet och såklart fick jag abstinens även privat....
Vad gjorde jag? Documentation and street photo with the Camera Phone - såklart!
Och hur fungerar det? Dåligt!
(Men butiksdokumentation med kameramobilen fungerade förvånansvärt bra! Tills bilderna skall användas - tjena, sunkig optik och 2 megapix räcker inte långt utanför webben... )
Att panikhandla en kamera i Tyskland - låter skoj, men är inte så enkelt i praktiken - för jag är såklart kräsen ;-)
Vad är det då jag "önskar mig"?
1. Minst 6 MP och brusfri tom 400 ISO
2. Optisk sökare (glasklar)
3. Rejäl vidvinkel, helst inte zoom...
4. Fulla manuella intsällningar - av allt!
5. Blixtsnabb reaktion i avtryck och ev autofokus (men helst manuellt sådant)
6. RAW-format ett måste och helst med JPG samtidigt
7. Om möjligt - tillbehörsko för extra sökare och ev blixt.
8. Inte ett måste men ett klart plus - utbytbar optik!
Vad finns det för (kompakta, ej DSLR) kameror som matchar den beskrivningen?
Svar: Rico GR-D, Epson RD-1 och Leica M8 - samt några äldre Canon/Nikon kompakter!
Att köpa någon av ovanstående är något som legat i "pipen" ett tag.
Mina tankar går såhär - "Pros and cons":
GR-D:n seg i RAW, mycket brus och fast optik - men billig och kompakt. Fast snart ersatt av en ny modell enligt ryktena.
RD-1:an snart väldigt "överspelad", dyr i förhållande till antal MP och lite seg i handhavandet - men har M-bajonett: stort +
Och så Leica M8:an - den efterlängtade och av mig tidigt beställda men nu 2 gånger avbokade! Varför? Den har en massa barnsjukdomar, som tex för hög IR-känslighet. Big Deal? Om man som jag arbetar med mode/kläder så är det en katastrof om tex vissa material åteges med ett starkt magenta-stick. Där "dog" den liksom, men skulle fungera som privat "gatufoto-kamera", fast då hamnar den under familjens "hushållsbudget" - och då blir 42.000 Kr lite svårt att motivera ;-)
Så nu väntar jag som de flesta på M8:ans första prissänkning och/eller en spirande 2:a handsmarknad. Eller möjligheten att göra ett "klipp" utomlands, men Leica har "enhetspris" worldwide numera. Och så är det så svårt att pruta i Tyskland...
Slutsats: inget panikköp - jag måste hårdtesta M8:an för att de om den fungerar för mig - och sedan göra ett rationellt ;-) inköp!
PS.
Förr så visste man att en Leica köpt i Tyskland (då alltid billigare, lägre moms och i D-mark) var garanterade pengar tillbaka på svenska andrahandsmarknaden om inte en möjlig vinst. På samma sätt var en "ovanlig" Leica värd mer i Tyskland än hemma - som gjort för lyckade semester-affärer :-)
2Mp Sony Ericson (Rhenstranden efter regn med kameramobil, Min Leica II från 1930 tar bättre bilder än så här, Sony Ericsson har långt kvar. Värst är inte bildkvaliteten utan avtryckar fördröjningen - motivet hinner försvinna ur bild innan "kameran" reagerar... )
Tillbaks i Düsseldorf eller varför tog jag ingen Leica med mig?
Canon 5D, 24-70/2,8 L (Coola hus nära huvudkontoret fotograferade under ett tidigare besök :-)
Varför tog jag ingen kamera med mig? Har fler än jag tänkt den tanken någongång, antagligen :-)
Är tillbaks för lite förhandlingar och möten i Tyskland, tänkte att det blir nog bara jobb. Men ljuset är fantastiskt, jag har tid över att fotografera och min kamera är en 2MP SonyEricson mobiltelefon - snacka om ångest :-)
Så jag överväga att "panikhandla" en kamera, var inne i en fotoaffär i morse, men de hade inget av intresse. Jag hade tänkt mig en Richo GR-D, kanske en Epson RD-1 eller renatv en Leica M8. Den senare skulle med största säkerhet utlösa en smärre äktenskaplig kris ;-) Jag måste nog sälja av någon "tyngre" DSLR eller glugg innan familjen accepterar en ny "svindyr" digitalkamera med osäkert (läs inget) andrahandsvärde. Tacka vet jag den gamla goda "anolaga" tiden då en Leica höll sitt värde eller rentav kunde bli en bra investering.
Imorgon åker jag till Köln, där finns "Photo Gregor", hmm....
http://www.foto-gregor.de
Lite, bara lite turist...
Canon 5D, EF 28/1,8 (Berliner Dom - typisk turistbild ;-)
Ibland är det skönt att att inte var fotograf utan bara turist. En som tar "turistbilder", sådana ämnade för familje albumet. Eller diabildsvisningen på släktträffen. Eller kylskåpsdörren. Utan krav, utan tanke på användning, beställare, beskärning, upplösning, omfång, RAW, osv, osv.
Och att slippa en stor och tung kamera med monsterzoom. Det är faktiskt en av fördelarna med 5D:n - av med batterigreppet och på med en fast brännvidd och vipps så har du en "gatufotokamera" - förlåt, idag var det: "turistkamera"!
(För de flesta är nog en typisk "turistkamera" en "entry level" DSLR med kit-zoom, men inte för mig. När jag "turistar" så föredrar jag en lätt, diskret kombination, för "turistandet" kan ju när som helst övergå i "seriöst gatufoto" :-)
The Porsche is in the safe
Nikon F4s, 35/1,4 AI-S Berlin 1989, "murens fall" - intressant om 100 år?
Backupper - tråkigt, tidsödande, dyrt, utrymmeskrävande - men nödvändigt!
Idag har jag parkerat en LaCie Porsche disk i bankfacket. Det får väl betraktas som en "idiotsäker" backup-lösning. Disken kan hålla informationen intakt längre än någon CD/DVD-skiva, den är utrymmeseffektiv, förhållandevis billig sett till Kr/GB och i bankfacket är den säker. Just den här disken innehåller de flesta digitala bilder (JPG) tom 2006 samt vissa skanningar. Men med ökad upplösning i varje ny kamera så blir filerna större och störe. Som det ser ut nu så kommer 2007 antagligen att ta nästan lika stor plats som hela arkivet tom 2006. En annan "Porshe" är snart full... så idag kopplade jag in 1TB (Iomega UltraMax) extra, får se hur länge det räcker!
Men mitt analoga arkiv - två plåtskåp med negativ och dior - är inget som jag pressar in i ett bankfack!
Varje liv är oersättligt och krig alltid en förlust....
Nikon D200, 17-55/2,8 DX Latrun, på vägem mellan Tel Aviv och Jerusalem, scenen för några av de blodigaste slagen 1948 och numera museum samt minnesmärke över stupade soldater.
Idag hedrar Israel sina över 22.000 stupade soldater samt civila offer förr terrorism och krigshandlingar. Någon sådan dag har vi inte i Sverige, vi behöver inte det. Något vi skall var oändligt tacksamma för!
Nu kanske någon kan tycka att drygt 22.000 varav ca 1.600 civila är "få" med tanke på alla krig och all terrorism sedan 1948 som Israel fått utstå. Och såklart - förlustsiffrorna på "andra sidan" är långt mycket större - men glöm inte att den judiska förlusten i människoliv under 1900-talet är över 6 miljoner. Om staten Israel hade funnits 1939 så skulle förintelsen med största säkerhet aldrig kunnat genomföras. Men nu är askan från dessa 6 miljoner männ, kvinnor i barn begravd på olika platser i Europa. Och överlevnaden för 6 miljoner andra judiska män, kvinnor och barn beror ytterst på Israels förmåga att försvara sig själv.
Bara för att förtydliga - några citat av Irans president Ahmadinejad:
"The skirmishes in the occupied land are part of a war of destiny. The outcome of hundreds of years of war will be defined in Palestinian land. As the Imam said, Israel must be wiped off the map."
"We ask the West to remove what they created sixty years ago and if they do not listen to our recommendations, then the Palestinian nation and other nations will eventually do this for them."