Camera Obscura
Att äta med händerna i Boberg matsal
Canon 5D, EF 28/1,8 (Uppladdad direkt från minneskortet)
Borde ha vabbat igår, dottern hade en lätt ögoninfektion (fick inte vara på dagis), min tur att vabba. Men jag tog efter läkarbesöket med henne till STHLM, med löfte om leksaksaffärer mm - mot bättre vetande. Första anhalten var affärslunch på NK, fullt - så vi hamnade i Bobergs men till "vanliga" (läs inte fullt så snordyra) memyn ;-) OK - ytterligare ett intrång i överklassens heliga domäner. Dottern vill äta med händerna, jag måste genomföra ett möte - givet läge för eftergifter och kompromisser. Efter ett stort antal linnesrevetter och dessutom en glass på maten är mötet klart. Pappa utpumpad - dottern nöjd - personalen märkbart road ;-)
Canon street shooter!
Canon 5D, EF 28/1,8
Börjar så sakta vänja mig vid Canon EOS 5D som "street shooter". Den har sina förtjänster som bla stor sökare och såklart fullformat. Och kanske viktigast - Canon har flera intressanta fasta, ljusstarka vidvinklar. Mitt förstahandsval har blivit Canon EF 28mm f:1,8 USM. Inte för att den är optiskt bäst eller ljusstarkast för den delen - utan för att den är minst! Canons utomordentligt fina L-vidvinklar 24mm och 35mm f:1,4 är båda bättre (kanske marknadens bästa ljustarka retrofokuskonstruktioner för tillfället) - men de är båda betydligt större och klumpigare.
Så en 5D utan batterigrepp med nämda 28/1,8 blir en ganska kompakt och diskret enhet. Och 5D:n är tystare än någon annan Canon DSLR jag använt. Sökaren är som sagt stor och ljus. Faktsikst blir Canonen den starkaste utmanaren till Leica M8 för tillfället. Och Leicans enda egentliga fördelar blir mätsökaren och såklart Leicas optiska överlägsenhet (se bla test i senaste Proffsfoto)
(Nikon D200 ;-) En liten jämförelse mellan min analoga street shooter M6:a och 5D:n med 28:an
Bringing it all back home
Underbart att komma hem! Kann inte låta bli att köpa presenter till dottern (och frun :-) när jag är ute och reser. Risken att skämma bort finns där men känslorna måste få styra ibland!
I fredags morse var jag tvungen att ge mig av igen - för att avsluta min svenska odyssé, först i Stockholm och sedan i Karlstad. Av någon outgrundlig anledning så hade jag bestämt mig för att lämna hyrbilen i Karlstad och ta tåget hem - ångrade det beslutet under nästan fyra timmar ;-)
Scary animals
Canon 5D, 24-70/2,8 L
Dotterns kompis har precis opererats så vi letade en lämplig present, förslagsvis ett "gosedjur". Nu är ju barns uppfattning om vad som är ett lämpligt "gosedjur" inte 100% i takt med oss vuxnas ;-) Till slut blev det en mjukis "flodhäst" från IKEA. Och hon skulle absolut slå in den själv...
Canon 5D, 24-70/2,8 L
Training day
Canon 5D, 24-70/2,8 L
Min dotter har börjat på Lekis (jag vägrar kalla det Dagis :-) i veckan, just nu är det inskolning som gäller. Hon har fyllt tre och sista halvåret har hon börjat intressera sig för att leka med andra barn. Jag tror att hon är redo. Men vi har verkligen "fixat och trixat" för att kunna vänta så här länge med "skolstarten". Frun jobbat halvtid och jag har kunnat vara pappaledig någon dag i veckan. Och så farmor förstås... Men "det svenska systemet" har inte arbetat för oss. Och många har tyckt att det är "onormalt" - att inte ha barnomsorg från sådär 1½ år!
Men bara i Sverige....
Mina tyska kollegor tycker att man skall var hemma till minst fyra, att "dagis" är en onödig lyx för "karriärister" osv. För i Tyskland får man skatteavdrag för hemmavarande barn, så det går utmärkt att försörja en familj på en ganska modest lön. Men i Sverige så måste man antagligen tjäna över 40.000 Kr/mån för att en familj ska kunna leva ett någorlunda normalt liv på en lön.
Varför måste det var så?