Camera Obscura
SIGMA goes EVIL
Sigmas VD, Kazuto Yamaki, säger i en intervju till Dpreview.com att de kommer att ta fram en EVIL kamera med Foveon-sensor. Intressant, ser ut som om EVIL-segmentet blir ännu större.
Läs hela intervjun på Dpreview.com
Början till slutet för "ädelkompakterna"?
Och kanske läge för Leica att haka på, en EVIL X2?
Psykologin bakom Galleri FS - eller mediokritetens tyranni
Screenshot av Galleri FS med tumnaglarna i naturlig storlek - för att illustrera mina påståenden....
Det diskuteras just nu en hel del om Fotosidan i allmänhet och Galleri FS i synnerhet på FS-bloggarna. En återkommande fråga är varför det inte finns några sk DOGMA-bilder representerade i Galleri FS.
Eller kanske man bör formulera frågan annorlunda: vad är gemensamt för de bilder som antas till galleriet?
A. De är nästan alla visuellt "enkla" med tydliga former och rena färger, kort sagt - de blir snygga tumnaglar ;-)
B. De representerar nästan alltid ett "bildbyrå ideal", dvs de speglar den gängse kommersiella bildestetik som vi dagligen bombarderas med via reklam, tidskrifter, webb mm.
Dessa två faktum får mig att tro att de flesta röstar på "tumnaglarna" i den sk slussen, dvs bilderna bedöms sällan i fullskärmsläge. Och detta för med sig att mera "komplicerade" bilder med komplexa strukturer och utan övertydlig komposition väljs bort.
Dessutom så röstar många på vad de tror är den allmänna definitonen av vad som är en bra bild. Dvs om man röstar på fågelbilder så har man antagligen Brustus Östling i bakhuvudet - hans bilder är ju vedertaget bra. Detta parat med en rejäl dos "vardags estetik", a la IKEAS eller Gallerix förmonterade affischkonst, eller Cafes förföriska motljusbilder av kända blondiner, som såklart påverkar de flestas "smakparametrar" - leder till ett fotografins svar på mellanmjölk.
Jag har därför två förslag på förändringar som till viss del kam motverka ovanstående och förhoppngsvis bringa lite "balans" i galleriets urval:
1. Man måste öppna upp bilden i full upplösning för att få rösta. Borde vara självklart och lätt att implementera rent tekniskt.
2. Förutom "folkets röst" så borde det finnas en jury alt. redaktion som kan godkänna bilder med kvaliteter som gått "folket" förbi. Och kanske även plocka bort en och annan solnedgångsbild som slunkit igenom ;-)
Detta är inte ett allmänt påhopp på fotografer med annan smak och inriktning än jag själv. Och Galleri FS håller en generell hög nivå - men: dokumentära bilder, klassisk gatufotografi och inte minst DOGMA är rejält underrepresenterade i Galleri FS!
GR SNAPS II - min första medverkan i en fotobok :-)
GR SNAPS II Trådbunden i hårdpärm, 156 sidor, högkvalitets tryck, fina bilder, japansk o engelsk text
Kom ett paket idag - med en bok: "GR SNAPS II"
Och jag är med, för första gången i mitt liv, i en fotobok - stort ;-)
Uppslaget med min bild, såklart avfotograferat med en Ricoh GR-D III ;-)
Totalt 120 fotografer bidrar med ett "snapshot" var taget med en Ricoh GR Digital. Mitt bidrag är bilden från firandet av den heliga elden i Gravkyrkan i Jerusalem. Tagen med en Ricoh GR-D II :-)
Bilden tagen enl mitt dåvarande DOGMA-löfte och behandlad inom ramen för DOGMA ;-)
Boken går än så länge bara att beställa från Japan, tex på Amazons japanska site. Hoppas att den dyker upp i svenska bok och fotoaffärer, eller åtminsone på Adlibris och Bokus ;-)
Om någon vill söka efter den så är ISBN-numret 978-4-8356-1751-0
Ps.
Och det är väl onödigt att tillägga att bilden blivit refuserad i "Galleri FS" :-))
Se Henri Cartier-Bresson i "L'amour tout court" ("Just Plain Love") från 2001)
En underbar dokumentär med Henri Cartier-Bresson, på franska med med engelsk text, från 2001, i fem delar. (Producerad av ARTE France) Sevärd!
Och så en betydligt äldre fransk dokumentär, även den mycket sevärd. Spec roligt att se HCB in action när det begav sig. Tyvärr endast franska, ingen textning.
Kanske har ni sett dessa tidigare, kanske har någon lagt ut dem tidigare här på FS, men jag tycker att HCB kan man alltid återvända till. Han och hans bilder är en stor källa till inspiration - i alla fall för mig ;-)
Den optiska sökaren - en fotografisk fetishism?
Mina optiska extrasökare, jag har nog en till varje objektiv, nästan....
"I had just discovered the Leica. It became the extension of my eye, and I have never been separated from it since I found it."
Citatet ovan från Henri Cartier-Bresson fångar essensen av att använda en optisk sökare - "the extension of my eye", dvs kameran blir en del av mig och mitt seende. Jag tror att man kan få samma upplevelse med en riktigt bra sökare, oavsett teknik. Men det går inte att komma ifrån att den optiska genomsiktssökaren med ljusram som anger bildutsnittet är särskild lämplig. Speciellt då den visar mer än själva bildutsnittet vilket ger fotografen möjlighet att kontrollera skeendet utanför bilden, man kan till och med (med vissa sökare) fotografera med båda ögonen öppna.
Sprängskiss av Leica M6 mätsökaren - i stort sett samma konstruktion som Leica M2, M4, M4-P, M7, M8 osv
Genom att integrera en optisk avståndsmätare, en mätsökare, i den optiska sökaren så får vi ett optiskt precionsinstrument som inte bara anger aktuellt bildutsnitt utan även indikerar exakt fokus. Leica har utvecklat denna sökare till perfektion i sina M-kameror. Ljusramarna, som inte bara automatiskt ger rätt brännvidd vid objektivbyte, rör sig även med fokusering för att vid alla avstånd eliminera det sk paralaxfelet. Och mätsökaren är mycket lätt att fokusera, spec vid svagt ljus där den överträffar alla autofokussystem.
Leica M8med vattenpass och 21mm extrasökare samt en Leica 1,25x sökarlupp monterad
Leicas nyare M-kameror har normalt sökarramar för 28, 35, 50, 75, 90 och 135mm, något färre i de äldre modellerna. Bränvidder längre än 135mm är svåra att hantera med mätsökare, men den lämpar sig desto bättre för vidvinklar. Därför finns det en uppsjö tillbehörssökare för brännvidder ner till 12mm. Dessutom kan sökaren kompletteras med försatser, som ger större förstoring (nogrannhet) i sökaren, anpassning för makro, vattenpass, mm.
Leica M9, Summicron-M ASPH 35/2 Framkallad från DNG i PS, obeskuren (Min favoritgata på Söder ;-)
Visst, mätsökaren är inget för sportfotografer eller fågelfolket, men för reportage, gatufotografi, dokumentation, resor, porträtt, mm där det handlar om att fånga det avgörande ögonblicket, ofta obemärkt och i befintligt ljus, där är den optiska sökaren oöverträffad.
Har du aldrig betraktat motivet och komponerat bilden i en glasklar sökare, där du ser allt som rör sig in i bilden utanför ramen, för att sedan pressa avtryckaren och faktiskt se vad du fotograferar, för sökaren blir inte svart i exponeringsögonblicket, så måste du prova det!
Låt mig som avslutning citera Elliott Erwitt:
"There's a profound difference between the simple non-reflex, direct-viewing camera (such as a range-finder Leica) and a SLR. With a reflex you tend to make the picture in the camera; with the other, you see the picture and then put a frame around it. The RF camera is also faster, quicker to focus, less noisy, and smaller, but these advantages are much less important than the fundamental difference."
Ps.
Mitt blogginlägg om EVIL-cameras, dvs elektroniska sökare.