Har funderat lite till och kommit fram till att om det måste finnas någon begränsning i filmval förutom sv/v eller färg passar det åtminstone mig bättre att kunna välja tex 2 olika filmer oavsett tillverkare. Det är inte helt ovanligt att olika tillverkare har låt säga iso 100 filmen och iso 400 filmen man föredrar. Men eftersom detta verkar vara en känslig punkt skulle det vara intressant om ni utvecklade era argumentat så att jag (och andra) bättre förstod bakgrunden till resonemanget.

Måste i ärlighetens namn erkänna att detta inte är något stort problem för mig. Eftersom jag är analog hela vägen byter jag sällan och ogärna ut de filmer jag är inkörd på. Under förutsättning att jag kan köra med en låg och en högkänslig film beroende av tillgång på ljus. Det händer vid sällsynta tillfällen att det dyker upp något nytt intressant, eller att jag väljer en film för att jag helt enkelt söker ett annat uttryck. Så för mig skulle det funka att ändra löftet de få tillfällen jag eventuellt testar någon ny variant. Det jag ställer mig lite frågande till är egentligen om det har så stor betydelse iom att de flesta (inklusive mina FS bilder) är skannade från negativ. Dessutom finns ju de som lämnar in sina sv/v filmer på framkallning och då har man ju ingen som helst koll över processen och kan få helt olika ressultat från gång till gång.

Om det skall finnas någon begränsning är det bättre med 2 valfria sv/v eller färgfilmer tycker jag. Jag tänker inte bråka vidare om detta oavsett vad ni kommer fram till ;)
-affe

Oj oj, ska man hålla reda på alla bloggar om Dogma? :o)
Kan någon göra en lista så att man slipper leta? :o)

Nya versionen av punkt 4 låter bra tycker jag.

Man kan lätt bli lite hemmablid ;)
Johan, jag förstår hur du tänker tror jag. Om man i sin jakt på bättre bilder fastnar i att testa olika filmer, framkallare osv. finns givetvis en risk att detta blir hämmande på samma sätt som om man håller på att byta grejor för övrigt. Där har du en poäng. Det blir ju lätt att man snackar utefter egen erfarenhet, som jag gjort tex. Iom att jag hållt på med detta över 30 år tänkte jag inte på alla som kanske är relativt nya med sv/v. Och visst kan "jakten på bättre bilder" ofta ta omvägen över nya filmer osv när det gäller det svartvita. Sett ur det perspektivt kanske två filmer är bättre, en hög och en lågkänslig tex.
-affe

Jag tycker att vi kanske glömmer bort det viktigaste i diskussionen och detta är att det till syvende och sist handlar om ett personligt förhållningssätt. Egentligen kan jag tycka att detta med filmval osv är av underordnad betydelse jämfört med vikten att göra bilden klar här och nu vid fotograferingstillfället. För mig åtminstone handlar det mer om att bli intuitiv med sin utrustning, oavsett hur denna ser ut. Och kanske framför allt att vara "ärlig" eller vad man skall kalla det och tvinga sig till att ta färdiga bilder vid exponeringen. Men olika aspekter betyder olika mycket för olika personer givetvis. För mig tex är manuell exponering och fasta brännvidder viktigt då detta funkar i mitt sökande efter den spontana fotografin, filmvalet däremot är mindre viktigt. För någon annan kan något annat vara viktigt, som tex iso eller filmval. Det fiffiga är ju att om man tex släpper detta med film och iso fritt så står det ju var och en just fritt att efter eget tycke välja om man vill "begränsa" sig vg detta kriterium eller inte. I slutändan handlar det ju om att utveckla sin egen fotografi trotts allt.

Johan, jag började med sv/v men har haft långa "färgperioder" emellanåt, körde alltid trix tills dom gjorde en helt ny film som dom hade fräckheten att också kalla trix ;)
-affe

Om man går ifrån en film/ett ISO så tycker jag att regeln ska vara sv/v eller färg.
Ska det vara någon begränsning förutom sv/v eller färg så tycker jag att två ISO-tal är det bästa, det skulle då gälla både analogt och digitalt.
Jag säger som Affe o Johan, vad ni än kommer fram till tänker jag inte bråka ;)
/Krister