Trönninge ängar 2015

Jag var efter ytterligare några regniga dagar på väg hem längs E6'an när jag kände tröttheten komma smygande. Alla tidiga mornar och sena kvällar som det blir när man är ute för att fota det vilda i naturen har den effekten på mig. Trönninge ängar låg bara ett kort sträcka framför mig och och bestämde mig för att ta en rast för att vila och äta lite. Med lite tur kanske jag skulle hitta nåt att fota också.

Vid den här tiden på året, augusti, brukar det vara stora mängder gäss där och resultatet brukar alltid bli röriga bilder med ett gytter av gäss i för- och bakgrund. Dessutom så när mängder med gäss står och putsar sig så resulterar det ofta i en "nedsmutsning" av vattenytan. Alla små fjädrar som lossnar ligger och flyter omkring och till slut samlas de i stora sjok, vilket inte alltid är så snyggt i bild. Så förhoppningarna var inte på topp när jag körde in på den lilla grusvägen.

Strax innan jag når fram till parkeringen så ser jag en silhuett av en större fågel på en av stängselstolparna. Det måste vara en rovfågel tänkte jag och sekunderna senare så ser jag att det är en brun kärrhök. Jag försöker alltid tänka på att sänka tempot när jag närmar mig ett område med en potential att erbjuda möten med fåglar och djur. Kameran som spänts fast under bilbältet tas fram och inställningarna kollas. Men denna gång var jag trött och hade inga förhoppningar att se nåt, så kameran låg ordentligt fastspänd i passagerarsätet. Medan jag sakta körde framåt, försökte jag öppna sidorutan och samtidigt fippla loss kameran. Till slut var allt framme och jag var redo att ta lite bilder.


Kärrhöken satt dock inte länge utan lyfte och flög sin kos.


Tidigare gånger när jag stött på brun kärrhök så har de alltid glidit omkring på jakt efter mat, så jag var rätt nöjd trots det korta mötet.

Parkerade bilen och lite uppiggad efter mitt möte nyss, så gick jag iväg till gömslet för att kolla läget. Precis som förväntat så var det gott om gäss där. Att hitta ett motiv och försöka isolera skulle som förväntat bli en utmaning. Prövade först att försöka isolera genom att använda ett kort skärpedjup.


Nja, det är svårt när det inte är så stort avstånd mellan för och bakgrundsfåglarna. Försökte leta upp nån med större avstånd till bakomvarande.


Fortfarande rörigt... Till slut hittar jag några individer som inte gillar trängseln utan ville ha lite mer lugn och ro.

Allt som oftast dök det ändå upp nån i bakgrunden...

Till slut fick jag ett lite annorlunda och roligare motiv...

Men så kom tröttheten tillbaka och utan ett riktigt bra motiv och med ett tilltagande regn så gick jag tillbaka till bilen för att vila. Slumrade till en stund medan regnet smattrade på taket. Till slut så avtog regnet och jag kände mig piggare. Till och med solen började kika fram under molnkanten och kastade ett mjukt varmt ljus över ängarna. Hoppade in bakom ratten och började köra iväg. Jag hann dock bara ett femtiotal meter när jag såg kärrhöken igen. Fast denna gång var jag mer förberedd och med kameran lättillgänglig. Den satt vackert på staketstolpen och torkade upp efter regnet.


Sakta manövrerade jag bilen i zick-zack för att komma i bättre position. Vadå i zick-zack undrar du säkert. Jo eftersom kärrhöken satt på stängselstolpen invid vägen och jag fotade genom sidorutan var jag tvungen att ställa bilen lite snett över vägen. Det gick ju bra tack vare att det var en liten grusväg utan trafik. Inget att rekommendera på större vägar :-)

Jag befann mig strax utanför kärrhökens bekvämlighetszon. Kommer man innanför den så sticker motivet 99 gånger av 100 sin väg. Sakta manövrerar jag bilen närmare och närmare under det att jag nogsamt studerar kärrhökens beteende. Minsta tecken på att den blir spänd så skulle jag stanna.


Det skulle visa sig att den var helt obekymrad över min närvaro och jag stannade på ett avstånd lagom för mitt teleobjektiv och njöt av att se den putsa sig själv.


Efter ett tag så kände den sig redo att flytta på sig och flög iväg. Men den flög inte så långt och den satte sig på en annan stolpe lite längre fram längs vägen. Så det var bara att upprepa zick-zack proceduren och därefter börja fota igen.


Det syntes att den hade vilat och putsat sig klart, för den var mer på spaning efter byten och det dröjde inte så länge innan den flög iväg igen fast denna gång längre in på fältet.

Det blev en minnesvärd upplevelse och även om jag vet att det är tillfälligheter så kommer jag nog alltid att kika efter den varje gång jag kommer hit igen :-)


www.mikswephotography.com

2016-02-20 15:00   Sten Björklund

Riktigt fina bilder du visar. Andra och femte bilden gillas särskilt men alla är mycket bra.
Sten

Svar från MikSwe 2016-02-21 14:58

Tack Sten. Är själv mest svag för kärrhöksbilderna :-)

2016-02-20 16:24   Lena Holm

Snacka om tillfälligheter !!! Jag vet inte vilken bild jag ska kommentera först. Kärrhöken som flög antar jag :-) Hägern och tofsvipan, toppen och hägern som piffar till fjäderdräkten likaså. Så blir det mera kärrhök, ibland faller liksom allt på plats. Det är de tillfällena man får leva på. Vi körde till två kända fågellokaler idag och kom hem med ingenting. Matningen hemma i trädgården hade mer aktivitet.
Hälsningar Lena

Svar från MikSwe 2016-02-21 15:04

Ja ofta är det bara tillfället som avgör om det blir nåt eller inte. Glädjen blir ju störst när det sker ett oväntat möte (som man hinner fota) och besvikelsen störst när man förväntat sig något bra. Ibland kan jag få den där hat-kärleken till en plats som man ofta besöker och där ett möte alltid blir bra men att det oftast inte blir nåt möte alls. Finns ett gäng såna platser där jag snabbt börjar undrar varför åkte jag hit idag igen? Jag brukar därför intala mig själv att får jag bara en bra bild så får jag vara nöjd. Detta möte var både oväntat och positivt så jag var helnöjd när jag åkte därifrån :-)

2016-02-20 17:47   ehrsa

Vackert! Ja, det där är bilder från en svunnen årstid.. Men vi är snart där igen!
Hälsn!

Svar från MikSwe 2016-02-21 15:05

Tack Jan. Ja vi får hoppas att det blir en fin vår-sommar-höst i år :-)

2016-02-20 18:03   Deerhunter_1

Konstigt parkerade bilar känner nog många fotografer igen, kanske något slags dekal "Varning för fotograf" varit behövlig.
Fina bilder. Fastnade mest för 8:an och sista, riktiga läckerbitar enligt min mening.Gråhägern är ju magnifikt fotograferad : Stilleben och aktion i samma ruta.
/ Deerhunter

Svar från MikSwe 2016-02-21 15:08

Haha jag kanske skulle man ha en saftblandare på taket, det har ju hänt och kommer nog att hända igen att jag stannar på mer frekvent trafikerade vägar :-)
Tack Klas för din kommentar, jag gillar nog den sista mest också om jag måste välja :-)