Yosemite Nat'l Park

Dags att börja avsluta den här tillbakablicken mot en hektisk vecka under 2006. Jag har sparat det område som gjorde mäktigaste intryck på mig. Yosemite Valley är en mycket vacker plats som kanske är mest känd för Ansel Adams bilder, mäktiga vattenfall och avancerad klättring på den lodräta klippan El Capitan.

Jag valde att bo en bit (ca 45 min) utanför själva dalen. Dels är priset högre inne i dalen och dels är det högt tryck på de få ställen som finns, så bokning måste ske långt i förväg och jag var inte ute i så god tid. Dessutom skulle jag besöka ett område med gigantiska sequoia träd - Mariposa Grove.

Trädet på bilden kallas för the fallen monarch och är rätt imponerade fast det ligger ner.

Redan tidigt insåg man turistvärdet och vissa träd sågades upp för att man skulle kunna köra diligenser och senare även bilar(!) igenom dom.

När jag till slut anlände till hotellet så gick det hjortar och betade fridfullt i närheten - väldigt idylliskt. Vid incheckningen så fick jag fick skriva på att jag fått information om riskerna med att förvara mat och annat i bilen eftersom det fanns björnar skulle kunna bryta sig in i bilen och hotellet ville inte bli stämda. Jag fann det hela lustigt och väldigt amerikanskt. Mindre lustigt blev det är jag insåg att det inte fanns toalett på rummet utan att den givetvis fanns utanför hotellet. Björnfrossa infann sig med blixtens hastighet när jag skulle gå dit i nattens mörker :-)

En av vägarna in till Yosemite-dalen går genom en lång tunnel och när man kommer ut så möts man av en av de mest fantastiska vyerna som finns:
Lodräta berg och gigantiska vattenfall.

Det är en relativt smal dal med platt golv, en flod som rinner i mitten och ett par vägar som följer dalens kanter och med gigantiska klippor runt om.

Vägen leder snabbt vidare ner i dalen och naturen blir mer lättillgänglig.
Bridalveil fall är en av de första stoppen. Redan på parkeringsplatsen togs den första bilden.

Efter Bridalveil fall tog jag en liten avstickare ner till Merced river för att fota El Capitan och Yosemite falls. El Capitan kan bestigas på en dag om man är en duktig klättrare men oftast (då iaf) görs övernattningar på berget och man kan se klättrarna och deras hängande bäddar som små små myror på väggen.

När man är nere i dalen så blir det svårt att hitta bra fotoplatser eftersom bergen och träden är så höga . Med lite letande så kunde jag iaf får lite vyer på bild.

Lite längre i dalen ser man the Halfdome majestätiskt vaka över dalen. Det är en markant rund klipptopp som antagligen tappat hälften av berget rakt ner. Iaf ser det ut som det :-)

Det går flera leder för vandrare att ta sig upp på bergen och the Halfdome är nog en av de populäraste.Vissa dagar är det kö längs de fasta stegar och leder som finns. Inget kul när det plötsligt slår om till oväder med åska i luften och risken för att inte komma undan ökar i takt med paniken... Nu hade jag inte tid att gå upp dit så det står min att-göra-lista :-)

På dalens andra sida kom jag lite närmare Yosemite Falls. Tre vatten fall på raken med en fallhöjd på ca 800m...

Och för den som gillar vattenfall så är dessa som bäst i början på säsongen maj-juni när snön smälter för fullt. Senare på säsongen så sinar de och blir till små rännilar.

Under högsäsong kan det vara riktigt mycket trafik och folk som är lite "i vägen" men när jag var där var det rätt lugnt. En stor skillnad på hur man ser på människors tillgång till naturen i Sverige resp USA är just tillgängligheten. Med en restriktiv tillgång till privat mark blir det nästan ett krav att allmänheten skall kunna komma ut i naturen på ett enkelt sätt i nationalparkerna. I Sverige där vi har allemansrätt är parkerna främst till för att bevara naturen orörd, iaf får jag den uppfattningen. Om det är rätt eller fel tänker jag inte diskutera :-)

En sista vy mot El Capitan och sedan körde jag upp i bergen. Där möttes jag av en underbar utsikt med helt kala berg omgivna av skog nere i dalarna...






Slutligen passerade jag ut genom Tioga pass som var en kraftprov när den byggdes genom Sierra Nevada under guldruschens glada dagar. Längs den branta sluttningen har man grävt ut en smal väg som avsevärt förkortade tiden för resor på den tiden. Jag hade tur för vägen hade öppnats bara två dagar innan jag kom dit. Det märktes att vägen var nyöppnad för man kunde höra och se små stenar rasa ner för bergskanten eftersom marken inte riktigt lagt sig tillrätta efter vintern. Lite pirrigt kan erkännas :-)

I Yosemite är det främst natur- och landskapsfotografering som gäller. Det finns dock både fåglar och ibland även björn och bergslejon, men det är nog inget man kan räkna med om man inte aktivt söker denna typ av motiv.

Det finns gott om leder runt och upp i bergen men de kan vara mer ansträngande än man först hade tänkt sig. Vädret kan snabbt slå om så det gäller att vara förberedd. Bussar går i skytteltrafik för att minimera trafiken i dalen. Park Rangers finns lite överallt och bistår med svar och information, ofta är de väldigt kunniga om både djur och natur.

Avslutningsvis en filmsnutt. Jag har en egen version med mer stämningsfylld indianmusik men av rättighetsskäl får du bara en autogenererad musik, hoppas det funkar ändå :-)

Grand Canyon Nat'l Park 2006

Mellan Joshua Tree och Death Valley hann jag med ett lite längre besök i Grand Canyon, Arizona. Tyvärr hade jag haft sönder mitt lilla teleobjektiv när jag stannade till vid Hoover dammen. Så jag fick nöja mig med den lilla kompakten på 4 Mpix och bredare vinklar på den analoga systemkameran.

Detta fantastiska naturkonstverk är gjort av vatten som urholkat marken. Innan jag kom dit hade föreställt mig en klyfta mellan två berg framför mig, men icke. Landskapet är tvärtom helt platt och det finns egentligen inget som avslöjar att det döljs en gigantisk klyfta längre fram.



Som den första cowboyen sa när han ridande på sin häst och kom fram till kanten: "Something happened here!". Så går iaf historien, men den är slående. Man kör rakt fram i ett platt landskap och plötsligt är det ett stup på 1000 - 1500 m rakt ner. Längst ner kan man skymta Colorado river som slingrar sig likt en grön orm mot havet.



Nu bodde det ju givetvis folk här redan innan comboys kom hit och dom hade hittat och iordningställt stigar och vägar tvärs igenom dalen. Vägar som till del används idag av turister.



Det är hårt tryck av turister här. Vill man vara säker på att bo här bör man boka boende ett bra tag innan. Längst ner i dalen finns det ett övernattningsställe och när jag reste så var den allmänna uppfattningen att man måste boka 3-6 månader innan för att få plats där.

Det hänger ihop med att man inte hinner att sig ner till botten och sedan upp på samma dag. 1500 höjdmeter uppför i stekande sol skojar man inte bort. Det händer ofta att folk får räddas främst pga utmattning och uttorkning. Alltså är det hög frekvens på de som vill bo där nere.

För den som ändå vill ner och upp på samma dag rekommenderas att ansluta sig till de karavaner med åsnor som transporterar turister varje dag. Är dock inte säker på att jag hade velat sitta på en åsna när stigen vindlar ner längs stupet...

Färgerna och skuggspelen är fantastiska bland alla åsar och dalar. När solen går ner så lyser det som av guld bland all sten.

Mitt på dagen är ljuset lite väl hårt men det går att hitta fotomotiv ändå.

Precis som med Yosemite är det främst natur- och landskapsfotografering som gäller. Enstaka fåglar, främst gamar finns i området och någon form av ekorrar är rätt vanliga. Nere i dalen ska det finnas fyrfota djurliv men det har jag ingen erfarenhet av.

En filmsnutt blir det även i detta inlägg. Musiken är inte den mest stämningsfyllda men det har precis som förra inlägget mer med rättigheter att göra än dålig smak :-)

Death Valley snabbvisit

Fortsätter här att berätta om min USA-resa 2006. På väg mellan Yosemite och Grand Canyon passerade jag Death Valley. Där måste jag såklart stanna och fota lite. Färden gick från Father Crowley Plateau...

...ner i själva dalen som är väldigt platt och stor

Nere i dalen låg det ett litet samhälle, eller snarare en by, och strax bredvid böljande sanddyner. Gick en sväng ute bland dynerna för att fota lite.


Efter att sett spår efter vad jag tror var ödlor började jag bli lite fundersam. Fanns det inte ormar som kunde gräva ner sig i sanden? Tänk om jag trampade på en sån? Såna tvångstankar påverkar inte inspirationen direkt positivt :-)

Satte istället kurs mot turiststället nr 1: 

Det är här som de klassiska turistbilderna tas.

Märklig känsla att stega ut i nåt som hjärnan sa kall snö men som var varmt och salt. När jag kikade tillbaka mot vägen började började jag förstå hur stort denna saltöken var. Människorna var som små prickar långt bort i fjärran.

Fortsatte en bit längs vägen för att se vad landskapet hade mera att bjuda på.

Men det var ganska sterilt och öde.  För att ta sig längre ut till de mer dramatiska delarna så rekommenderades 4wd och det var inte nåt jag planerat för utan jag höll mig snällt på de asfalterade vägarna. Kände inte för att riskera ett bilhaveri, ensam ute i öknen :-)

Värmen var väldigt påtaglig varje gång jag hoppade ut ur bilen. Det var inte utan att jag omedelbart längtade tillbaka till den luftkonditionerade bilkupén :-)

Hade det varit vanlig svensk asfalt så hade den nog varit väldigt mjuk, men denna är säkert anpassad till höga temperaturer, även om den såg blödande ut.


Notera att den stått i skuggan och bara framlyft för bättre fotoljus. Skärpan blev sådär, skyller på att svetten rann ner i ögonen :-)

Dags att lämna dalen och på väg ut stannade jag givetvis till vid Zabriskie Point, en annan av de klassiska turistställena. Vackert ställen, men ljuset var inte det mest fördelaktiga.


Så här i efterhand drog jag slutsaten att 1) det gäller att veta var smultronställena finns och 2) mitt på dagen är det ingen hit att vara här; starkt ljus och hög temperatur ställer till det för både fotograf och bildkvalitet.
Det finns djurliv här men det är nog inget man normalt ser , även om jag nu råkade se en coyote på håll, när man kör igenom mitt på dagen.

Här är en filmsnutt från Death Valley. Jag beklagar att bakgrundsmusiken inte är mer stämningsfull, men det har mer med rättigheter att göra än dålig smak :-)

Joshua Tree Nat'l Park

2006 fick jag möjlighet att åka runt i sydvästra USA under nån vecka. Rutten som många åkt före mig (och även efter) började i San Francisco, in genom Yosemite, Via Death Valley till Grand Canyon. Hemresan gick bland annat genom Joshua Tree till Los Angeles. Med mig på resan hade jag den bästa fotoutrustningen som fanns. Eller kanske inte bästa nu för tiden: En 4Mpix digital kompaktkamera, en MiniDV kamera och en analog Pentax systemkamera. Allt kördes på auto, nåt annat kunde jag inte då. Bilderna är väl inte i högsta kvalitet men kan kanske väcka intresset hos någon ändå. Som tur var hade jag vett att ta med mig ett stativ, men det var ett väldigt flängande med kameror på och av vid varje stopp :-)

Så jag värmer upp den här kvartetten av nationalparker med Joshua Tree. Området är kanske mest känt genom U2's album med samma namn. Det är en inte direkt liten men kanske mer okänd och oansenlig park med huvudsakligen ökenaktig mark. Gott om kaktusar, sten och sand. Perfekt för natur- och landskapsfotografen med andra ord.



Stenformationerna är häftiga eftersom de är väldigt tydliga och stenarna är ofta runda och ligger ofta staplade på varandra.

Det finns säkert en hel del smultron ställen men det som jag hittade (eller det var ju inte jag som hittade den utan den var hittad innan jag hittade den, ah du fattar säkert :-),  var den gömda dalen.


Iaf så gick det en slingrande stig mellan stenblocken som var väldigt svår att se på lite håll och även på nära håll kan jag tänka mig på den tiden den inte var trampad av turister. Den ledde till en liten dal eller sänka omgiven av en liten bergs/åskam och här hade olika outlaws hållit till på den tiden det begav sig. Sånt som jag som liten bara läste om i comboy-romaner fanns i verkligheten och det var rätt häftigt.



På väg till Death Valley såg jag en Coyote och nu saknades bara the Roadrunner. I Joshua Tree såg jag faktiskt en men hann inte få den i fokus innan den försvann i ett dammoln med det karaktäristiska Beep-Beep :-)

Denna gång blir det en liten filmsnutt som summerar detta inlägg.