Korn och Pixlar

Pad of death. Men inget bästföredatum.

"POD" är en ålderskrämpa som drabbar en pigg 50-åring Yashica Electro 35.


Pad Of Death sker när man börjar använda kameran efter ett mångårigt uppehåll.
Som tur är finns det botemedel som gör att kameran fungerar som ny igen.


Vid åkanten. Yashica Electro GT med svartvit film Ilford FP4 plus framkallad i D76

 


GT är svart, samma modell i krom har beteckningen GS. De kom 1969-1970
Samma optik satt i alla årsmodellerna från 1966 - 1973 (med eller utan COLOR i namnet)

 

Det sitter en liten dämpare (pad) mellan mekaniken och elektroniken i kameran. Den vittrar sönder och kameran kan fungera några bildrutor innan elektroniken slås ut. Då skickar man kameran till analogakameror i Fjollträsk så byter Jonas ut dämparen.


Min dotter går en fotoutbildning och jobbar här med ett projekt.  Electro GT, FP4 plus

 

Originalbatteriet var med kvicksilver vilket är förbjudet idag. Jag beställde från Spanien 4LR4-batteri med adapter och även en liten klisterremsa till bakluckan på kameran. Det är viktigt att luckan är absolut ljustät.


Kohagen. Electro 35, FP4 plus. Antireflexbehandlingen är OK även om dagens optik givetvis har bättre behandling.
Lite analog slöjbildning och softning skadar inte ibland.

 

Yashica Electro 35 är en populär kamera med lite kultstatus. Det var världens första småbildskamera med elektronisk tidsautomatik. Den fick tillnamnet "Nattkameran" då den är bra för svagt ljus. Men framförallt är den omtyckt för den jättefina ljusstarka optiken. Skarp redan på full glugg f:1,7.


Lina är rädd för korna, tur att Husse är i närheten. Electro 35, film Ilford Delta 100

 


Lina. Electro 35, Ilford Delta 100. Mycket finkornig och skarp svartvit film.

 

Min kromade Electro 35 GS fungerar utmärkt och den svarta GT får åka till Sthlm efter midsommar för byte av dämpare.
Sedan håller kamerorna många fler år till. Inget bästföredatum här som på dagens moderna slitochsläng-kameror.

Prova analogt du också om du inte redan är på. // Janne

Postat 2020-06-11 19:56 | Läst 6543 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Traditionell film och framkallning. HP5 och D76 hör ihop.

Ilford HP5 plus tycker jag ska framkallas i Kodak D76 (samma som Ilford ID 11)
D76 kom redan 1927 och håller fortfarande ställningarna.


"Gitarrist". Yashica Electro 35 1,7/45mm f2. Ilford HP5+
Kameran kom 1970

D76 i brukslösning ger mycket fin gradiation, fint korn och bra skärpa.
Många använder D76 1+1 eller ytterligare spädning. Detta ger längre framkallningstid, större korn, mer skärpa och mer teckning i skuggpartier.
Det är väl en smaksak vad man väljer för koncentration, jag föredrar brukslösningen men skillnaderna är små.

 

"Janne" Canon EOS med Sigma ART 50mm och grönt filter. Foto Rohny Gustavsson.
Skärpa i bilden gör att kornigheten knappast märks.  

Silverkornen i traditionell svartvit film är som byggstenar i bilden fotografens bästa vän .
T-korns film är mer finkornig än traditionell film och därmed skarpare, men det sker på bekostnad av förmågan att samla ljus.
T-kornsfilm har sämre egenskaper i de mörka partierna av bilden och kräver speciella T-kornsframkallare för bästa resultat.

 

Det är viktigt att välja rätt framkallare till sin film. Här går åsikterna och tyckandet isär. Man får helt enkelt prova sig fram som i all övrig fotografi för att hitta vad som passar en själv enligt tycke och smak.
Grundprincipen är traditionell framkallare till traditionell film som TRI-X, HP5 , FP4, Fomapan m.fl.
T-kornsframkallare till TMAX och Ilford Delta.
För att undvika störande kornighet bör man framkalla kort tid och kanske välja finkornsframkallare.

Det är lätt som "nybörjare" att förväxla kornighet med allmän dålig skärpa och kontrast i bilden.
En bild som saknar detaljer och ordentlig kontrast blir genast kornig och får inget som helst skärpeintryck.
Då ska man inte gå i fällan och skylla på själva kornen när det egentligen är bildens övriga svagheter det handlar om.
Däremot ger en kontrastrik bild med bra gradiation och skärpa på rätta stället ett bra intryck och eventuell kornighet stör inte alls utan kan snarare ge karaktär.

Det finstilta: T-korn står för tabular-grain, silverkristallerna är relativt små och flata. Till skillnad mot traditionella eller kub-formade silverkristaller som är klumpigare och kräver tjockare filmemulsion. T-korn används framförallt i negativ färgfilm som består av flera olika skikt i emulsionen.
Kornigheten man ser i en bild är kluster eller ansamlingar av kristaller som i sig själva är mikroskopiskt små.
Ett bra sätt att undvika ful kornighet är att undvika överframkallning och överexponering som ger upphov till "pancro-sjuka" där ljusa partier saknar teckning och blir störande. Ansamlingarna av korn har då bakats ihop till större kakor. Det påminner om utfrätta partier i en digitalbild fast fulare ändå.


Vit hund överexponerad. Negativet till vänster. Pancro-sjuka

Alla bilderna är från samma HP5 plus-rulle och framkallad i D76 brukslösning.

Om intresse så läs vidare om svartvitt i andra inlägg i bloggen.
Hälsar Janne

Postat 2020-05-28 14:48 | Läst 6637 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

50+ är väl ingenting

För mer än 50 år sedan började mitt intresse för fotografi att spira. Pappa Olle hade införskaffat en banbrytande liten kamera.
Ingen visste att pärlan skulle bli en klassiker och braksuccé för Yashica.
Yashica Electro 35, världen första småbildskamera med elektronisk tidsautomatik.
 


Yashica Electro 35 GS en modell som kom 1970

 Den allra första modellen kom 1966.Under en 10-årsperiod utvecklades olika modeller med små detaljförändringar och de fick namntillägg typ GS, GSN mm. Öknamnet "Fattigmans Leica" spred sig, mycket tack vare optikens goda egenskaper. Bilderna blir skarpa. Pappa Olle gjorde ett gott val.

 


Traktor som är äldre än min kamera och fortfarande i tjänst. Yashica Electro 35 GS bländare 2, film Ilford FP4+.

Yashicas 45mm f:1,7 normalobjektiv som sitter på flera av deras modeller är ett erkänt mycket bra objektiv och mycket användbart på en kompaktkamera.

 

Nattkameran. Den elektroniska tidsautomatiken, det ljusstarka objektivet samt mätsökaren gjorde att kameran lämpade sig mycket väl för svagt ljus och kvällsbilder. Den lanserades som "Nattkamera" och sålde väldigt bra.

 
Enkelhet. Välj bländare, ställ in avståndet i mätsökaren och tryck av.
Den gula lampan lyser om exponeringstiden är 1/30 sek eller längre, då vrider man bländarringen i pilens riktning för att blända upp.
Den röda lampan lyser om 1/500 sek inte är tillräckligt snabbt, vrid då ringen i pilens riktning för att blända ned.

Batteriet. Dåtidens kameror hade oftast kvicksilverbatterier som idag måste bytas ut mot alkaliska eller lithium.
Man kan köpa specialtillverkade batterier. Jag valde i stället att köpa en adapter som anpassar ett 4LR4  6- volts batteri till kameran. Det kostade en hundring från Spanien hem till brevlådan.

 


Rohny Gustavsson vid sin stuga. Ilford FP4+

 

 Om man vill skaffa en Electro 35?
Det finns en hel del till salu och i skiftande skick. Många som säljer vet inte om kameran fungerar för de har inget batteri till den.
Andra tror att den fungerar för lamporna blinkar, men de har aldrig testat med film i kameran och sett några bilder. Eftersom de gärna vill sälja kameran så tror de att den fungerar, men köparen kan aldrig veta.
Generellt sett så har kameran hög kvalitet och är driftsäker. Det finns ett typfel på de första årsmodellerna som går hyfsat billigt att åtgärda. Det är en gummipackning som torkar ut så att elektroniken inte fungerar, den går att byta ut t.ex hos analogakameror Stockholm.

 


Electro 35 GS med närbildstillsats, försättslins både för objektivet och sökaren. Fokuserar mellan 80-45 cm.

 
Janne. Electro 35 med närbildstillsats. Ilford FP4+. Foto Rohny Gustavsson.


Rohny Gustavsson. Electro 35 med närbildstillsats. Ilford FP4+

Även om förväntningarna var höga på kameran så slås jag av hur fint objektivet tecknar och kontrasten.

 
Den gamla traktorn. Ilford FP4+

 

Att jobba med nattkameran?
Det som var revolutionerande för 50 år sedan är idag passé. Analogt är på uppgång igen och många vill tillbaks till rötterna.
Kameran är automatisk, vilket innebär att man kan inte ställa tid och bländare manuellt. Det är "point and shoot" som gäller.
Enda möjligheten att kompensera för under- respektive över-exponering är att ändra ASA (ISO), som  går upp till 1000 ASA.
Räkna med att få en hel del felexponerade bilder om ljuset är knepigt för kameran att mäta, det kan svida för puritanen att gilla läget.
Med svartvit film eller negativ färgfilm för färgbilder så har man stor exponeringstolerans och det gör inte så mycket om bilderna är ett eller två steg felexponerade åt endera hållet.
Det gäller också att vänja sig vid den pyttelilla romben i sökaren där en dubbelbild ska bli enkelbild när avståndet är korrekt inställt. Med mindre bländare och på lite längre avstånd ställer man in avståndet på objektivets avståndsskala och använder skärpedjupsmarkeringarna. Från bländare 8 till 16 får man ett stort skärpedjup som lämpar sig bra för street, candid och situationsbilder eller vad man nu blöder för.

 
Electro 35. I mitt tycke en vacker kamera som idag väcker nyfikenhet hos många.

 

Den lilla häftiga loggan

Loggan med elektronen som snurrar runt atomkärnan på världens första kamera med elektronisk automatik.
Jag är glad över att nu ha funnit en Electro 35:a i fint skick, den symboliserar något fint från ungdomen och gymnasietiden.

Postat 2020-05-10 13:58 | Läst 3049 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera