50+ är väl ingenting

För mer än 50 år sedan började mitt intresse för fotografi att spira. Pappa Olle hade införskaffat en banbrytande liten kamera.
Ingen visste att pärlan skulle bli en klassiker och braksuccé för Yashica.
Yashica Electro 35, världen första småbildskamera med elektronisk tidsautomatik.
 

Yashica Electro 35 GS en modell som kom 1970

 Den allra första modellen kom 1966.Under en 10-årsperiod utvecklades olika modeller med små detaljförändringar och de fick namntillägg typ GS, GSN mm. Öknamnet "Fattigmans Leica" spred sig, mycket tack vare optikens goda egenskaper. Bilderna blir skarpa. Pappa Olle gjorde ett gott val.

Traktor som är äldre än min kamera och fortfarande i tjänst. Yashica Electro 35 GS bländare 2, film Ilford FP4+.

Yashicas 45mm f:1,7 normalobjektiv som sitter på flera av deras modeller är ett erkänt mycket bra objektiv och mycket användbart på en kompaktkamera.

Nattkameran. Den elektroniska tidsautomatiken, det ljusstarka objektivet samt mätsökaren gjorde att kameran lämpade sig mycket väl för svagt ljus och kvällsbilder. Den lanserades som "Nattkamera" och sålde väldigt bra.

 
Enkelhet. Välj bländare, ställ in avståndet i mätsökaren och tryck av.
Den gula lampan lyser om exponeringstiden är 1/30 sek eller längre, då vrider man bländarringen i pilens riktning för att blända upp.
Den röda lampan lyser om 1/500 sek inte är tillräckligt snabbt, vrid då ringen i pilens riktning för att blända ned.

Batteriet. Dåtidens kameror hade oftast kvicksilverbatterier som idag måste bytas ut mot alkaliska eller lithium.
Man kan köpa specialtillverkade batterier. Jag valde i stället att köpa en adapter som anpassar ett 4LR4  6- volts batteri till kameran. Det kostade en hundring från Spanien hem till brevlådan.

Rohny Gustavsson vid sin stuga. Ilford FP4+

 Om man vill skaffa en Electro 35?
Det finns en hel del till salu och i skiftande skick. Många som säljer vet inte om kameran fungerar för de har inget batteri till den.
Andra tror att den fungerar för lamporna blinkar, men de har aldrig testat med film i kameran och sett några bilder. Eftersom de gärna vill sälja kameran så tror de att den fungerar, men köparen kan aldrig veta.
Generellt sett så har kameran hög kvalitet och är driftsäker. Det finns ett typfel på de första årsmodellerna som går hyfsat billigt att åtgärda. Det är en gummipackning som torkar ut så att elektroniken inte fungerar, den går att byta ut t.ex hos analogakameror Stockholm.

Electro 35 GS med närbildstillsats, försättslins både för objektivet och sökaren. Fokuserar mellan 80-45 cm.

 
Janne. Electro 35 med närbildstillsats. Ilford FP4+. Foto Rohny Gustavsson.

Rohny Gustavsson. Electro 35 med närbildstillsats. Ilford FP4+

Även om förväntningarna var höga på kameran så slås jag av hur fint objektivet tecknar och kontrasten.

 
Den gamla traktorn. Ilford FP4+

Att jobba med nattkameran?
Det som var revolutionerande för 50 år sedan är idag passé. Analogt är på uppgång igen och många vill tillbaks till rötterna.
Kameran är automatisk, vilket innebär att man kan inte ställa tid och bländare manuellt. Det är "point and shoot" som gäller.
Enda möjligheten att kompensera för under- respektive över-exponering är att ändra ASA (ISO), som  går upp till 1000 ASA.
Räkna med att få en hel del felexponerade bilder om ljuset är knepigt för kameran att mäta, det kan svida för puritanen att gilla läget.
Med svartvit film eller negativ färgfilm för färgbilder så har man stor exponeringstolerans och det gör inte så mycket om bilderna är ett eller två steg felexponerade åt endera hållet.
Det gäller också att vänja sig vid den pyttelilla romben i sökaren där en dubbelbild ska bli enkelbild när avståndet är korrekt inställt. Med mindre bländare och på lite längre avstånd ställer man in avståndet på objektivets avståndsskala och använder skärpedjupsmarkeringarna. Från bländare 8 till 16 får man ett stort skärpedjup som lämpar sig bra för street, candid och situationsbilder eller vad man nu blöder för.

 
Electro 35. I mitt tycke en vacker kamera som idag väcker nyfikenhet hos många.

Den lilla häftiga loggan

Loggan med elektronen som snurrar runt atomkärnan på världens första kamera med elektronisk automatik.
Jag är glad över att nu ha funnit en Electro 35:a i fint skick, den symboliserar något fint från ungdomen och gymnasietiden.

Blixtljus är kanske bortglömt och förbisett

Blixt eller konstljus är förnämliga hjälpmedel som kanske undervärderas idag.
Är det "befintligt ljus" som gäller och är det finare att endast nyttja befintligt ljus än att behöva använda blixt?

Paraplybox, Speedlight (blixt), ledad blixt/paraplyhållare, studiostativ

Även om kameratekniken utvecklas snabbt så ska man inte glömma bort blixtljusets stora potential.
Det finns inget egenvärde i att alltid bara använda befintligt ljus. Kamerans känslighet med god prestanda på väldigt höga ISO och ljusstarka objektiv är onekligen en tillgång. Med blixtens eller lampans hjälp kan man ytterligare skapa ljus som komplement eller ersättning av det befintliga ljuset. Exempelvis kan blixten användas för upplättning av fula underexponerade skuggor utan att det ser konstgjort ut. 

Inomhus kan det vara lämpligt att använda blixtljus som ensam ljuskälla. Bland annat för att undvika färgskiftningar eftersom lampor, lysrör och dagsljus har olika färgtemperatur. Blandljus vill man oftast undvika.

Speedlight blixt genom halvtransparant vitt paraply. Silverreflektor från sidan lättar upp skuggor.

Den viktigaste tumregeln är att nästan alltid använda en extern blixt som inte sitter på kameran.
Näst viktigast tumregel är att alltid mjuka upp blixtljuset med en ljusformare (om man inte önskar skarpa svarta skuggor).
En annan viktig regel är att regler är till för att brytas mot.

Speedlight i paraplybox, en blixt snett bakifrån riktad mot nacken, Rohny Gustavsson

En paraplybox är en enklare  och billigare variant av vanlig softbox. Den ger ett riktat mjukt ljus till skillnad mot ett transparant paraply som lyser upp en del runt omkring sig. Om man vill ha en mörk bakgrund vid ett porträtt så avtar ljuset väldigt snabbt bakom motivet. Ju längre avstånd till bakgrunden ju mörkare blir den.

Speedlight i halvtransparant paraply. Foto Rohny Gustavsson/ J O Härnström

Ett barn vill inte gärna sitta still. Då är det knepigt att sätta upp en studio med huvudblixt, bakbelysning, reflektor och bakgrund.
Med enbart blixt i ett paraply kan det gå att följa med i rörelsen i viss mån. Ett tänkbart alternativ är att ha speedlighten på kameran, vinkla huvudet uppåt och studsa ljuset i taket. Om taket är vitt och inte alltför högt upp.

2 stycken Speedlights genom ett halvtransparant paraply.
Med två eller flera små blixtar kan man få mer ljus och snabbare uppladdningstid.
3 stycken stora speedlights levererar ungefär lika mycket ljus som en lättare studioblixt. Med batteridriften slipper man elkabel.

Grundutrustningen för att komma igång är en speedlight (manuell eller med TTL-automatik). En radiotrigger på kameran och en på blixten (om den saknar inbyggd radiomottagare). Ett paraply, gärna halvtransparant. Ett stativ med blixt/paraplyfäste (studio eller kamerastativ).

Silverparaply ger hårdare ljus än ett vitt reflekterande paraply. Det finns även guldparaply som ger ett gulare ljus.

Halvtransparant paraply (ingen reflexskärm)

Halvtransparant paraply, vit reflektor vid sidan som mjukar upp skuggorna. Svart bakgrund.

Utan att krångla till det. Det naturliga ljuset kommer från en stor ljuskälla solen. Naturligt ljus och rumsbelysning kommer uppifrån och faller nedåt. Det kan man utnyttja och ljussätta personer med ljus riktat uppifrån och reflektorer som också studsar ljuset uppifrån eller från sidan. Att lysa upp ett ansikte underifrån ser alltid konstigt ut.

Paraplybox, vit reflektor från sidan som lättar upp skuggorna

 Två blixtar

Ett vitt paraply ger mjukare ljus än silver och är ändå riktat.
En extra blixt stående bakom den grå bakgrunden riktad nedåt mot ryggen. Effekten blir att motivet lyfts eller frilägges mot bakgrunden.

Automatik TTL

Blixt med liten softbox från sidan.
Blixten har inbyggd radiomottagare för TTL (exponeringsautomatik)

För situationsbilder eller rörliga motiv. Kanske festbilder när man går omkring med kameran. Då är TTL-automatik guld värt.
Enklaste formen är när blixten sitter på kameran, blixthuvudet vinklas uppåt så att ljuset studsar i det vita taket.
Bättre ändå är trådlös radiokommunikation mellan kamera och blixt så att blixten kan placeras var som helst i rummet.

Låg kostnad för att komma igång

Löken på laxen är att grejorna inte behöver kosta särskilt mycket.
En bra speedlight blixt kostar från 1000 kr och uppåt. Med TTL-automatik några hundralappar extra.
En radiotrigger kostar med sändare och mottagare från några hundralappar (manuella) och uppåt. En del blixtar har inbyggd radiomottagare och då kostar en sändare med TTL-automatik från ca. 500 kr och uppåt.
Studiostativ, paraplyer, blixt/paraply fäste och reflektorer tillkommer efter behov och är faktiskt väldigt billiga.