Kortrapport #9 från Brödåkra oktober 09

Normal 0 false false false MicrosoftInternetExplorer4

Christers närmaste granne här i Brödåkra heter Ragnar och han är en rask sjökapten som åkt världen runt på de stora haven tidigare i sitt liv. Han kör numera ”inomskärs” på Ventrafiken. En kväll när han var oss och språkade berättade han att han hade en gammal fin liten kamera från början av 1900-talet hemma. I förrgår kom han över med kameran. Jag kände genast igen den. ”Retro” Olle Janson som är med i det gäng som träffas på Ellens har vid något tillfälle haft med sig en Vest Pocket Kodak kamera.

Den klickbara bilden ovan på Ragnar ljuger lite. Det är sällan man ser honom så här allvarlig. Han är en duktig historieberättare och dessa leder också ofta till skratt. De flesta bilder man tar i dåligt ljus som här där exponeringstiden blir 0.5 sekunder blir ofta oskarpa, men LX3:an jobbar hårt för att få bilden så skarp som möjligt. ISO 200 f/2,8.

Allt svartvitt bildarbete gjort i ACR:en från den här originalfilen.

Då och då när vi träffas blir det lite gitarrspel och sång också som på den här bilden från september 2008.

........................................................................................................................

Vest Pocket Kodak Autographic Special. Nr 1723112

Vest Pocket Kodak kameran fanns i många olika modeller som tillverkades mellan 1912 och 1926 de var små och pålitliga och enkla i designen. Den smidiga storleken och det enkla handhavandet bidrog till att den är en av världens mest sålda 127 films kameror.

Vest Pocket Kodak Autographic Special fans med många olika objektiv. Den här kameran har ett fixfocus Rapid Rectilinear objektiv f/7.7.

På Autographic modellen (som den här) kunde man genom användning av en särskild film  skriva en kort kommentar till varje bild på själva filmen bakom en lucka på kamerans baksida.

Det här exet av Vest Pocket Kodak Autographic Special är enligt märkning tillverkad i Kanada. Om Canadian Kodak Co.Ltd tillverkning har jag inte lyckats få fram någon info om.

Vest Pocket Kodak Autographic Special fans med många olika objektiv. Den här kameran har en fixfocus Rapid Rectilinear objektiv f/7.7.

Världens första ”Snap-Shot” kamera? Klicka och läs!

När man får en sån här gammal fin välbehållen kamera i sin hand funderar man lite på hur många generationer som har passerat framför objektivet? VPK kameran var bla mycket populär hos soldater under första världkriget 1914-1918. Kanske just den här kameran har varit med någon kanadensisk soldat i Europa.

Normal 0 false false false MicrosoftInternetExplorer4

• Vest Pocket Kodak Autographic Special  No.1376598
• Film: Rullfilm 127
• Bildstorlek: 6x4 cm
• Slutare: Kodak ball bearing shutter, T, B, 25, & 50th
• Objektiv: Rapid Rectilinear f/7.7

Här en site om Vest Pocket Kodak kameror.

Vest Pocket Kodak Manual del 1 PDF

Vest Pocket Kodak Manual del 2 PDF

........................................................................................................................

Efter två dagar med rått, fuktigt och gråmulet väder. Äntligen lite sol, Brödåkra 2009-10-27 kl.14:12.

Klick, klick!...från Brödåkra den 27 oktober 2009.

/Bernt

Kortrapport #7 från Brödåkra oktober 09

Normal 0 false false false MicrosoftInternetExplorer4

Torsdagen flöt på i makligt Brödåkratempo. Inget nyttigt utfördes under dagen förutom att jag tömde mina olika kamerakort. Kortet (8GB) från LX3:an började på 127 minuter...

På kvällen fick vi besök i stugan. Håkan, en av Christers kamrater tittade in. Samtalet kom i början bla in på svenska deckare och då på Beck o Wallanderfilmerna och dom olika skådespelarna. Här jämfördes Carl-Gustav Lindstedt. Gösta Ekman, Peter Haber från Beck med Lassgård, Henriksson och nu senast Kenneth Branagh från Wallander.

Lindstedts Beck tolkning är ju klassisk medans Gösta Ekmans nästan är bortglömd. Peter Haber är nog bra men någon Martin Beck är han inte i mina ögon. Nu är jag naturligtvis påverkad av att jag läste Sjöwall/Wahlöös polisromaner när dom kom ut på 60 och 70-talet. Samma sak gäller Wallanderfilmerna lite grann ”Lassgård är Wallander”. Men Kenneth Branaghs ”Wälland-er” tycker jag riktigt bra, han har läst Mankells böcker noga det märker man. Sen gillar jag den lite mystiska ljussättningen i dom engelska filmerna.

Senare tittade vi också lite på Christer stora arkiv av naturdokumentärer från bla BBC.  Fantastisk bra kvalitet när man från datorn drar upp dom på Christers stora platteve.

Bildarbete som ligger på gränsen...till vad?

Ni som följer min blogg vet att jag gillar att arbeta med mina bilder. Ibland mer och ibland mindre. Hoppar gör jag också gärna mellan olika grafiska uttryck, både i svartvitt och färg. Ibland hamnar mina bearbetningar ganska nära det dokumentära fotot som här med bilden från Stockholms Stadsbibliotek.

Jag gör ju ingen hemlighet av att mina bilder är bearbetade och ibland t.o.m kanske borde kallas fotoillustrationer och därför kanske också mer hör hemma på någon Art site. Men det är ganska sällan jag lägger upp den typen av bilder i fs galleriet.

Men jag kör på...

Om ett antal timmar kommer Christer hem igen från dagens arbete och troligen kommer han också säga när han kliver in: -Äntligen fredag! Två dagar i full frihet:

Vad vi skall göra av friheten under helgen ligger fortfarande öppet. Det finns några intressanta utställningar i Malmö som drar lite men sen har vi också Holdt på Louisiana.

Martin Bogren, Notes, visas på Galleri Silfverberg Silfverberg & Silverberg. 2-25 oktober

Johann Selles, Det var en gång i Danderyd visas på Format. 3 oktober - 1 november.

Jacob Holdt på Louisiana 2 oktober – 7 februari 2010.

Klick, klick!...från Brödåkra den 23 oktober 2009.

/Bernt

Kortrapport #6 från Brödåkra oktober 09

Normal 0 false false false MicrosoftInternetExplorer4

Gårdagen började med "fikat är klart Bernte!" från Christer i undervåningen strax efter 07.00. Som jag berättat tidigare åker Christer iväg till jobbat vid 9.00-tiden och idag skulle jag åka med honom på dagens körningar. Jag gillar och ta det lite lungt på morgonen så två timmar för att komma igång med den nya dagen passar mig fint. Ett par koppar kaffe direkt och sen en stunds nyheter på teven och dagens första cigg (John Siver utan filter). Christer hann med att köra in två skottkärror med ved och stapla dessa på morgonen också. Det var ganska rått och ruggigt när vi åkte iväg mot Påarp och dimman låg kvar över det Skånska landskapet.

Första körningen vid 10-tiden. Sen blev det fyra lastningar under dagen och leveranser till 10-12 olika kunder allt från små blomsterhandlare till stora handelsträdgårdar. Strax efter18-tiden var vi hemma i Brödåkra igen.

Normal 0 false false false MicrosoftInternetExplorer4

LX3:an 1/200 sek f/2.8 ISO 200. Framkallad och bearbetad I ACR:en. Klicka för lite större än vanligt!

Christer började arbetsdagen med att ställa i ordning vagnsparken medans personalen på Arnes Blommor laddade nya vagnar för leverans. Det är hela tiden en massa pul med leveransvagnarna. Man ska helst ha med sig lika många tomvagnar (och hyllor) tillbaka som man kör ut. Även fast Christer laddar vagnarna på lastaren efter körschemat så blir en hel del omstuvningar under leveranserna eftersom lasten måste vara ordentligt säkrad.

Dagens första vagn åker ombord på lastaren.

En av dagens sista leveranser var till blomsterterminalen Mäster Grön utanför Helsingborg. Vi hade tänkt att gå på Helsingborg/Djurgården matchen den 28:e men när vi kollade biljettpriserna för bra platser (345:-) så fick det vara den här gången. Och jag har inga långkallsingar med mig hit ner heller.

Det blev inte så många bilder under dagen. Ibland blir det bara så och det gör inte så mycket tycker jag för man har ju kvar allt man sett i sitt egna lilla kartotek. Man behöver inte vara nyttig jämt.

............................................................................................................

”The Three Bernts”

(Bernt) Joakim, Elliot (Bernt) och originalet. Fick den här bilden på mejlen. Och som ni alla förstår är bilden från mitt senaste barnbarns dop som jag skrivit om här tidigare. Tiden flyger iväg i tusen knutar..

"Three Heads"

Ellensträffen igår avlöpte som vanligt utan kravaller och slagsmål har jag läst. Staffan, Bengan och Micke från en tidigare träff.

............................................................................................................ 

Huvudgatan. De stilla dagarna i Brödåkra fortgår nån vecka till...klick!

Brödåkra den 22 oktober 2009.

/Bernt

Vardagen är väl bara en transportsträcka till helgen...

Så är det kanske för många som fortfarande är i produktionen. Men för mig är det ingen större skillnad längre på vardag och helg. Lite naturligt är det eftersom jag lever ihop med en annan människa som fortfarande är i arbetslivet.

Min fru arbetar inom vården och har gjort det ett femtontal år. Slitigt arbete som dessutom är alldeles för dåligt betalt tycker jag. Nästan alla vårdinrättningar har numera tunga sparkrav att leva upp till och de flesta har därför också anställningsstopp. Det betyder att det på min frus nuvarande arbetsplats är ytterst få fast anställda och att de flesta därför bara har timanställning vilket är en extrem ekonomisk osäkerhet för den behovsanställda personalen eftersom dom kan bli uppsagda på dagen.

Samtidigt kan man läsa i pressen att vår regering lånar pengar för att genomföra skattesänkningar som dessutom är ineffektiva och orättvisa. Till exempel betalar jag nu som pensionär högre skatt än en som arbetar med samma inkomst. Det tycker jag är djupt orättvist.

Farmor Vivianna och Elliot igen.

När man känner så här och tungsinnet pockar på får man försöka glädja sig lite åt vardagshändelserna i stället. Att ha blivit farfar är en sån till exempel. Så här är en bild till på farmor och det nya barnbarnet.

Brödåkrabilder.

Två ”vardagsbilder” från mina Skånebesök. Där man ibland får höra sanningar av de stora pojkarna med det lågmälda tillalet.

Årets medelålder.

Vi går nu in i årets medelålder och det var ett bra tag sen nu jag gick in i min. För ett par tre år sedan tog jag en del självporträtt för en amerikansk illustratör/tecknare vid namn Patrick Harden som jag fått kontakt med via deviantart.com. Han hade där sett mina självporträtt och ville göra ett porträtt av mig men utgå från en bild som jag tog bara för honom. Så då gjorde jag det och skickade över ett tiotal bilder till honom. Efter en månad kom det en utskrift i 40 x 50 + en CD-skiva med posten.

Här är hans porträtt av mig ”step by step”.

Från en annan bild samma bildserie har jag gjort denna ”fotopainting”.

Annars då...

Läste de flesta svaren på artikeln om konstnärslönerna här på fs.

Man blir faktiskt lite mörkrädd av några av svaren där...

Hualigen!

Trevlig fortsättning på veckan!

/Bernt

Biljetten för vårresan till Skåne är köpt...

Tog mig en promenad ner till Cityterminalen och fixade min bussbiljett hos Swebus Express för min Skåneresa. Jag kan inte fatta riktigt varför det skall vara så mycket dyrare att köpa sin biljett rakt över disk än via nätet.  Så är det i alla fall numera, och priserna hade dom höjt ordentligt sen förra resan också. Försäljaren bad faktiskt om ursäkt för detta vilket jag inte aldrig varit med om tidigare.

Det var en hel del andra där också för att köpa biljetter. Jag fick turnummer 389 i kassa B.

Bara två nummer kvar.

Åsså var det min tur strax.

På hemvägen slank jag in på mitt favorit antikvariat på Upplandsgatan och köpte lite reselitteratur. Två lättlästa thrillers, båda böckerna för fyrtio spänn.

Musikspelaren är också laddad med Eagles, Doors, Clapton, Totta Näslund, Sofie Zelmani m.fl.

Och nu över till något helt annat...

Så mycket 70-tal, blus med puffärm, jeanskjol och Frye boots såklart. Här sitter min fru i Villa Borghese parken på en av Rom kullar. Bilden är tagen den 26 april 1975. Vi var där på en fjortondagars brölloppsresa i Italien. Och hur kommer det sig då att jag kommer ihåg det exakta datumet. Jo för strax efter att jag tagit den här bilden kom det fram en äldre dam till oss och frågade om vi var svenskar, hon antog det eftersom jag satt och läste en gammal DN. Hon frågade oss om vi hade hört det förskräckliga som hänt i Stockholm, men det hade vi inte. Hon berättade då om attentatet mot Västtyska ambassaden som hade skett två dagar tidigare då tyska terrorister intatagit ambassaden och tagit ambassadpersonalen som gisslan.

Attentatet mot Västtyska ambassaden den 24 april 1975.

Klockan 11.47 kom det första larmet om skottlossningen vid Västtyska ambassaden till polisens ledningscentral och det blev genast fullt pådrag. Efter ca 40 minuter var ambassaden helt omringad och området avspärrat. En provisorisk ledningscentral upprättades med telefonförbindelse till polishuset, ambassaden och regeringskansliet.

Kommando Holger Mains kallar sig terroristgruppen, efter en terrorist som svält sig till döds i ett Västtyskt fängelse, och de kräver att 26 fängslade terrorister i den s.k. Baader–Meinhof-ligan ska friges. Plötsligt hörs skottlossning, den tyske militärattachén är skjuten och får så småningom tas ut ur byggnaden av två polismän, enbart klädda i kalsonger. Han förs till sjukhus, men avlider något senare. Polis har under dagen lyckats ta sig in och håller andra våningen, medan terroristerna och gisslan är på den tredje våningen högst upp i huset.

Tiden går, spänningen stiger, ny skottlossning hörs vid 22-tiden då en ambassadtjänsteman avrättas och man hotar att avrätta en person i taget. Bonn har sagt blankt nej till terroristernas krav … Men så kl. 23.46 nästan på minuten 12 timmar efter det att dramat började, hörs en våldsam knall följt av en serie mindre explosioner. Något har gått snett! Ambassaden omringas nu av all tillgänglig personal. Och plötsligt ser man fyra män och en kvinna krypa ut genom ett fönster och smyga mot några parkerade bilar. En polis ropar Hände hoch!

Sen var spelet är över och Sverige hade plötsligt förändrats.

Sånt här kan komma fram ur ens inbyggda kartotek när man tittar på ett gammalt Kodachrome dia från 1975!

Till slut några ”knäpp” från tidigare Skåne besök.

Christer gör sin tradare fin inför dagens körningar.

Övervåningen i Christers hus där jag brukar husera vid mina besök.

Landskronabukten med Barsebäck i horisonten.

Det var allt just nu!

/Bernt