Fruktbart äktenskap mellan en gammal tilltuffsad tysk och en mycket ung japan + lite Blurberi.

Jag ramlade häromdagen på en Leica M adapter till Nex 5:an och har slängt på en gammal något tilltuffsad  Summicron 35:a från 1970. Nu tycker jag iofs att Nexens kitglugg är riktigt bra vad gäller skärpa och kontrast men det som jag saknar är lite bättre ljusstyrka.

Här nedan kommer en liten (helt ovetenskaplig) bildtest mellan Sonys kitglugg och Summi 35:an. Bilderna tagna i RAW med ISO 400 och bländare 8.0 i befintligt ljus. Kameran inställd på AWB och brusreduceringen avstängd.

Det är ju lite skumt i mitt kök (som ligger mot en bakgård) så exponeringstiden blev därför rätt lång vilket påverkar bruset något. Konstigt nog blev exponeringstiden olika, ½ sek på Sonyn  och 1/3 sek på Summin. Kameran på stativ med självutlösare för att slippa skakningsoskärpa. För blotta ögat är det ingen större skillnad på bilderna varken vad det gäller exponering eller skärpa.  Summin verkar ha en aning varmare färgåtergivning. Här kommer bilderna!

Sonys kitobjektiv  18-55 mm.

Leitz Summicron 35 mm.

100% crop Sonys kitobjektiv  18-55 mm.

100% crop Leitz Summicron 35 mm.

.

Annars då…

Mina problem med Blurb har inte löst sig ännu. Som jag berättade tidigare blev min senaste bok ”AS I SEE MYSELF” inte så bra, det var ett svagt blågrönt stick i alla svartvita bilder. Efter kontakt med deras support så lovade de mig en ”reprint”. Och i måndags eftermiddag kom den, men det är inte någon större skillnad jämfört med den första boken, snarare lite sämre.  Jag har plöjt igenom Blurbs forum och det är ganska många där som klagar på kvalitén på sina svartvita bilder. Konstigt är det i alla fall eftersom min första bok jag gjorde på Blurb ”AS I SEE IT” där blev det svartvita trycket riktigt bra. Först funderade jag över att pappersvalet kanske påverkade bildåtergivningen men så kan ju inte vara fallet då jag printade ”Femtio Bloggbilder” på samma papper och där blev det svartvita trycket helt ok. Jag har naturligtvis haft en något ”vässad” mejlkontakt med Blurb och dom har lovat att återkomma. Vi får se vad som händer…

Om ni har några egna liknande erfarenheter eller tips så hör gärna av er!

Det var allt just nu!

/Bernt

Small or big toys for older gray boys.

Normal 0 21 false false false SV ZH-CN X-NONE

Jag har ju fått lånat Affes lilla Samsung NX10 och har gjort en liten helt ovetenskaplig test med den jämfört med min Canon 50D.

Samsung NX10 och min Canon 50D.

Båda kamerorna nollställda. Canonen med en Sigma 20-70 mm, Samsungen med sitt kit objektiv 18-55 mm. Bilderna okorrigerade, tagna i RAW i full upplösning och på 400 ISO och med f/7.1. Eftersom jag inte har senaste PS så är Samsungbilden framkallad i Samsungs RAW programvara, Canonbilden i ACR:en.

Samsung X10

Canon 50D.

100 % crop. Samsungen hanterar bruset något bättre men är också lite mjukare. Canonen med Sigman har lite krispigare detaljåtergivning och som det verkar något större skärpedjup med samma bländare.

Som jämförelse har jag också tagit en bild med min lilla LX3:a, den kamera som jag just nu tar mina flesta bilder med.

Samma bländare som de tidigare bilderna och med 400 ISO. Klart brusig i det svaga ljuset, jag brukar helst inte gå över 200 ISO med LX3:an när jag tar i färg. Högra bilden försiktigt brusreducerad vilket gör den ganska ok.

Normal 0 21 false false false SV ZH-CN X-NONE

Starka bilder man minns.

Kurt Dejmos självporträtt från 1958  (här något beskuret).

Jag träffade konstnären/fotografen Kurt Dejmo (1919-2009) bara en gång och det var när jag vid ett tillfälle besökte Gerlesborgsskolan i Bohuslän, kommer inte just nu ihåg vilket år det var men troligen var det 1962 kanske var det också 1963.

Kurt Dejmo var en banbrytare när det gäller fotografins konstnärliga möjligheter. Dejmo skrev många artiklar om fotografi i fotofackpressen, sammarbetade med Riksförbundet Svensk fotografi och gjorde föreläsningsturnéer. Hans bilder publicerades också i internationella konstmagasin och han deltog i utställningar i Europa. Dejmo arbetade hela sitt liv både med måleri och fotografi, och anammade även datortekniken när den kom och såg den som ett viktigt verktyg för fotokonsten.

Normal 0 21 false false false SV ZH-CN X-NONE

Annars då?

Tuff kommentar av Pieter ten Hoopens utställning på Fotografiska:

”Den verkade vara skapad av en alkoholist som fått en kamera att leka med... Jag tycker det är svårt att få till SÅ dåliga bilder om... jag försöker”.

Riktigt roligt tycker jag!

Trevlig lördagskväll!

/Bernt

"My Canadian family" och lite om "The Queen of Leica".

Normal 0 false false false MicrosoftInternetExplorer4

“Leicanuts often ignore the importance the Midland plant, but without Midland and its M4-2 and M4-P, it is very doubtful if the Leica M system would still be manufactured today”.

Så är den då komplett min kanadesiska familj från Midland, ja nästan i alla fall. Som jag nämt tidigare nämt skulle jag gärna också vilja ha en 21 mm.och skall man då hålla det inom kanadafamiljen så måste det bli en tidig Elmarit-M 21/2.8. Men att få tag i en sån som passar min tunna plånbok blir nog svårt. Men man vet ju aldrig...

Men i bloggen kommer nog Leica kusinen LX3:an att härska även i framtiden.

“The Queen of Leica”  Lite kort om Ilse Bing.

Den tyskfödde fotografen Ilse Bing (1899-1998) var en av de första fotograferna som på det tidiga 30-talet direkt anammade det då nya och revolutionerande småbildsformatet som kom med Leica kameran.

Hennes fotografier från Paris under 30-talet vittnar om en rad influenser och intressen - från det modernistiska "New Photography" till "New Objectivity", surrealism, och den Amerikanska social realismen. Bings förmåga att anpassa sig till olika fotografiska stilar och strömmningar som låg i tiden men ändå bibehålla en egen stil är en av de mest spännande sakerna med hennes 30-tals arbeten.

Bilden: Self-Portrait with Leica 1931 © Estate of Ilse Bing Wolff. En av de mest kända fotografierna av Ilse Bing. Genom hennes snabba framgångar och tidiga och exklusiva användning av Leica kameran bidrog till att hon fick titeln "The Queen of Leica".

Life goes on...

/Bernt

Min första och senaste "digitala" dagbokskamerabild.

Jag skaffade mig min första digitala dagbokskamera hösten 2003, en PowerShot G5:a. Det här var den första bild jag tog med den efter det att jag laddat batteriet. Den var om man jämför med dagens priser hiskligt dyr, jag har för mig att den kostade runt åtta tusen spänn.
Vi har haft ett gott sammarbete genom åren och jag har också tagit många av mina självporträtt med den. PowerShot G5 2003-10-17 kl.17.37.

Min senaste blogg och dagbokskamera Panasonic LX3 har nu övertagit G5:ans jobb och den följer alltid med mig på mina vandringar på stadens gator och lokalbesök. Man ser i den här bildens centrum att det tillkommit en hel del byggnader under åren och flera projekt är också på gång. Panasonic LX3 2009-02-20 kl.14.54.

Man blir inte förvånad direkt!
Försäkringsbolagen har börjat chockhöja premierna för kunder med betalningsanmärkningar. Folksam är värst med sina höjningar, 40-100 prcent för att försäkra bilen, villan, lägenheten eller fritidshuset.
Man kan undra vilken grupp dom kommer att mjölka nästa gång, taxiförare, vårdbiträden, lapplisor, byggjobbare eller kanske fotografer...

Ha en trevlig vecka!
Bernt

Mest för Panasonic LX3 lovers plus lite Beatles.

Som sagt, lite gottande i LX3 världen!

Flash Diffuser

Foto©lx3-photography. Mer info här! 

Radiostyrd fjärrutlösare

Foto©KAP Cris. Mer info här! 

Snygg handgjord läderväska

Foto©LX3er.China. Mer info här! 

Undervattenshus

Foto©10bar. Mer info här!

Och vill ni köpa LX3:ans storebror.

Leica D-LUX 4 Titanium Limited Edition, finns på ebay för runt USD 1.200. Mer info här!

Panasonic har också informerat om att en ny uppgradering av Firmware för LX3:an skall komma runt den 15 januari.

Och nu över till något helt annat...

När jag fyllde femtio år (1992) fick jag "Beatles Black Box" CD-utgåvan av mina närmast sörjande. Boxen innehåller Beatles alla 16 originalalbum. Bra musik att arbeta till när man sitter vid datorn, i varje fall den här tiden på året när det mest är grått och tråkigt.
Album:
01 Please Please Me
02 With The Beatles
03 A Hard Days Night
04 Beatles For Sale
05 Help
06 Rubber Soul
07 Revolver
08 Sgt Peppers Lonety Hearts
09 The Beatles White Album 1
10 The Beatles White Album 2
11 Yellow Submarine
12 Magical Mistery Tour
13 Abbey Road
14 Let It Be
15 Past Masters 1
16 Past Masters 2

Bäst gillar jag nog Revolver albumet, men det har nog en hel del att göra med att jag var i London när det släpptes i Augusti 1966. Skivan spelades på radion hela dagarna och också i de flesta affärer på Carnaby Street (Bilden).

Det var allt för idag!

/Bernt