Vardagen är väl bara en transportsträcka till helgen...
Min fru arbetar inom vården och har gjort det ett femtontal år. Slitigt
arbete som dessutom är alldeles för dåligt betalt tycker jag. Nästan alla
vårdinrättningar har numera tunga sparkrav att leva upp till och de flesta har
därför också anställningsstopp. Det betyder att det på min frus nuvarande
arbetsplats är ytterst få fast anställda och att de flesta därför bara har
timanställning vilket är en extrem ekonomisk osäkerhet för den behovsanställda personalen
eftersom dom kan bli uppsagda på dagen.
Samtidigt kan man läsa i pressen att vår regering lånar pengar för att genomföra skattesänkningar som dessutom är ineffektiva och orättvisa. Till exempel betalar jag nu som pensionär högre skatt än en som arbetar med samma inkomst. Det tycker jag är djupt orättvist.
Farmor Vivianna och Elliot igen.
När man känner så här och tungsinnet pockar på får man försöka glädja sig lite åt vardagshändelserna i stället. Att ha blivit farfar är en sån till exempel. Så här är en bild till på farmor och det nya barnbarnet.
Brödåkrabilder.
Årets medelålder.
Vi går nu in i årets medelålder och det var ett bra tag sen nu jag gick in i min. För ett par tre år sedan tog jag en del självporträtt för en amerikansk illustratör/tecknare vid namn Patrick Harden som jag fått kontakt med via deviantart.com. Han hade där sett mina självporträtt och ville göra ett porträtt av mig men utgå från en bild som jag tog bara för honom. Så då gjorde jag det och skickade över ett tiotal bilder till honom. Efter en månad kom det en utskrift i 40 x 50 + en CD-skiva med posten.
Läste de flesta svaren på artikeln om konstnärslönerna här på fs.
Man blir faktiskt lite mörkrädd av några av svaren där...
Hualigen!
Trevlig fortsättning på veckan!
/Bernt