CARLZONZ BILDER II
Från Vasastan upp till Slussen och sen till Galleri Kontrast för att till slut hamna hos vännerna på Ellens.
Slussen.
Galleri Kontrast.
http://www.gallerikontrast.se/
Vårterminens sista besök på Ellens i går. Efter samtal med magistern har jag fått ledigt resten av terminen även fast det varit en del snack i media på sista tiden om att elever åker bort mitt i skolterminerna. Magistern själv kom lite sent den här gången men han bad alla snällt om ursäkt.
Lite provande och testande av olika Leicahus och gluggar blev det som vanligt. Här håller Mats på och jämför en yngre och en lite äldre Summilux.
Micke (direkt från dom djupa skogarna) närgranskar slutartiderna på Stefans Super Wide.
Krister hade med sig sin nya bok som han tagit fram på Blurb. Många fina bilder så klart och riktigt bra tryck. Cirka 350 spänn från dörr till dörr måste man säga är ett riktigt bra pris. Här kollar Bengan kvalitén medans Staffan tar kort.
EDIT.
Jag hittade en ”ruta” till som jag nu jobbat lite med.
Originalet.
En tisdagseftermiddag i Vasaparken.
Så här års blir det rusning till våran park så fort vårsolen
tittar fram. Även jag gick ur mitt ide för att lapa sol ett par timmar.
Det var allt att rapportera just nu.
/Bernt
Lite om taskig synskärpa och en fikabok…
Jag har märkt att min syn blivit sämre med åren, jag har
också märkt att jag inte är lika stadig på handen som tidigare. Och det är ju
så kul när man håller på med fotografering. Och hur avhjälper man det här då?
Skaffa nya glasögon så klart för att förbättra synen men eftersom jag har en
liten skada på hornhinnan på högra ögat som medför ett rätt märkbart brytningsfel
som nästan är omöjligt att korrigera. För att kunna se hyggligt skarpt med linskorrigering
på högerögat blir min synbild där lite expanderad på höjden. Vilket jag får
leva med.
Så därför måste jag kameratitta med vänsterögat, lite tråkigt när man skall fota med ”tysken” men med Canon DSLR:en går det rätt hyggligt. Med min lilla LX3:a har jag inga större fotograferingsproblem eftersom den har snabb och bra autofokus och bra bildstabilisering.
Fikaboken!
Viss uppmärksamhet väcktes i serievärlden när den
legendariske tecknaren och undergroundpionjären Robert Crumb kom ut med sin version av Skapelseberättelsen,
Bibelns första mosebok, en av vår civilisations tidigaste och mest
inflytelserika texter. I fyra år hade Crumb arbetat med detta seriealbum som 2009
släpptes samtidigt i arton länder.
Robert Crumb är förmodligen vad man idag kan räkna som
den främsta serietecknaren, ingen har under åren haft ett så stort inflytande
på andra serietecknare, ingen har varit så provokativ och fört seriekonsten
framåt på ett sådant avgörande sätt. Robert Crumb skapade redan tidigt på
sextiotalet serier som inte liknande någonting annat, genom serier som Fritz
the Cat, Mr Natural, Zap Comics, hans medverkan i American Splendor och mycket
mer.
Två Crumb tidningar från min samling. Zap Comix #0 från
1967 och Yellow Dog Comix #13 från 1969. Framgången med Zap Comix #0 (som senare
trycktes i många upplagor) var det som satte fart på utgivningen av andra undergroundtidningar
i USA och Crumb fick hundratals om inte tusentals efterföljare.
Robert
Crumb om Zap Comix # 0:
"It was Rick Griffin who thought of calling
this one number 'Zero'. We were then in the process of putting together Zap
Comix #2, that is, me, Rick Griffin, Victor Moscoso and Clay Wilson, in the
summer of '68. I was 25 years old, going on 26. Zap Comix #1 had been out, in
print, since February of that year. I had finished drawing number
"Zero" before #1, but the original artwork, all 24 pages, had been
absconded, and I didn't see it again until ten years later, when I had it in my
hands briefly before it was again absconded. Fortunately, I had made xerox
copies of all the artwork and it was from these xeroxes that all subsequent
printings of this artwork originated, except the cover. I wasn't happy with the
cover, and redrew it, using basically the same idea and logo with
modifications.
Obviously this cover was very LSD-inspired. At the time I drew it, late summer
or early fall of 1967, I was taking LSD fairly frequently. Not as frequently as
some people, but, say once every six weeks or so—often enough to be convinced
that psychedelic drugs were a short-cut to enlightenment. I would not listen to
anyone who said differently, because I knew! I'd taken the trips! I'd been
there! These days, I'm not so sure. The verdict's not in. One thing is obvious
here: this cover is a reflection of the times; it's 1967; a young cartoonist is
jacked up out of his mind on drugs and thinking it's great stuff." -Robert Crumb
Annars då…
Arbetet med Citybanan på Odenplan fortgår. Nu verkar det
som om dom är klara med pålning och förstärkningsarbetena så nu kommer nog sprängningarna
igång vilken dag som helst.
Det var allt just nu!
/Bernt
Sista helgen i stan på bra länge…
Sista helgen i stan före Skåneresan tog jag mig upp till utkanterna av ”Micke Berg land” och besökte där Sune Jonsson utställningen på CFF (Centrum för fotografi) på Tjärhovsgatan. Många har skrivit om vilken stor betydelse författaren, etnologen och dokumentärfotografen Sune Jonsson haft för svensk fotografi så jag ger mig inte in på någon egen recension här. Läs hans böcker och gå och titta på utställningen. Många av Sune Jonssons bilder rymmer ofta en berättelse om ett helt liv.
Från söder promenerade jag sedan hem till Vasastan igen. Dom här fotograferande turisttjejerna stötte jag på vid Kornhamstorg i Gamla stan.
I morgon börjar en ny vecka med nya upplevelser.
/Bernt
En alldeles för lång Power Nap i väntan på bättre dagar…
Gårdagen för mig var inte så kul, trött och tungsint .Vårtrött?. Satt och somnade framför teven. Kände mig tvungen att ta en powernap vid halvtre tiden, vaknade sen upp först strax efter sju på kvällen då min hustru kom hem. Kanske är det lövsprickningen som påverkar en eller är det att man är understimulerad. Konstiga drömmar om allt möjligt hade jag också. Har läst någonstans att powernapen förlorar sin uppiggande funktion om den blir för lång för att man efter ungefär en timme går in i den första REM-cykeln och djupsömn. Man skall helst bara powernapa någonstans mellan 15-30 minuter för att bli som piggast och då slipper man sina jobbiga drömmar. Om man nu har sådana…
Bilderna då. Någon skrev någonstans för några månader sedan att det var lite mycke ”Leica-runkande” på några av fotosidans bloggar och att vi som har tyska järnmaskiner är så kära i dom att vi gärna tar med dom i sängen på kvällen. Va de inte herr Berg på söder månde?
First I take Manhattan, then I take Berlin.
Inte riktigt så utan lite mera jordnära för mig. Först åker jag till Brödåkra sen till Ljungdalen.
För några dagar sedan släppte SJ sina billiga sommar biljetter och då hängde jag på låset (via nätet). Biljetter som dom släpper 90 dagar före avresan kan man få hyggligt billigt. Brödåkrabiljetten köpte jag så för cirka tre månader sedan. Nu var det dax för resan upp till stugan på Viksjövallen i Ljungdalen. SJ har hand om första biten Stockholm – Östersund, sen blir det buss med Länstrafiken resten av vägen till Ljungdalen med via Svenstavik.
Förra sommaren var vi inte upp i vår stuga, nya barnbarnet som kom då var det som gjorde att vi stannade hemma. Men för att återgå till SJ. När vi året förförra året åkte mellan Stockholm och Östersund kostade våra biljetter 676 kr st i 2 klass, nu kunde vi ha fått dom för 175 kr. Men med åldern så blir man ju lite bekvämare så vi valde 1 klass i stället och dom fick vi nu för 295 kr st, inklusive frukost. Det känns helt ok, hoppas bara det nu inte kommer något snöoväder på vägen.
Nytt från Vasaparken!
Snart kommer jag att ha ett konstmuseum som granne. Folkhems grundare Byggmästare Sven-Harry Karlsson bygger ett privat konstmuseum en bit nedanför Eastmaninstitutet på gränsen till Vasaparken. Huset kommer att vara i fem våningar och kommer att innehålla museum, galleri, restaurang och 18 lägenheter. Byggnaden beräknas bli klar vid årsskiftet 2010-2011. Arkitekt: Gert Wingårdh.
Nu skall jag gå ut och röra lite på fläsket!
/Bernt
Testing, testing…Topaz DeNoise 4!
För att testa kraften hos DeNoise har jag med båda kamerorna först tagit bilder med högsta ISO, 3200. Båda bilderna tagna i svagt ljus (low-light)
Panasonic LX3 ISO 3200. Helt kass och oanvändbart.
100 % crop Före och Efter.
Panasonic LX3 ISO 3200 DeNoise. Klart användbart i mindre format.
Canon 50D ISO 3200
100 % crop Före och Efter.
100 % crop LX3:an på ISO 400, före och efter.
100 % crop LX3:an på ISO 800, före och efter.
Båda bilderna tagna tidigt en morgon i Vasaparken när jag var ute och vallade ”doggen”.
Om man tänker efter, världen är stor och inget blir som
man har tänkt sig.
/Bernt