Lite om taskig synskärpa och en fikabok…

Normal 0 21 false false false SV ZH-CN X-NONE

Jag har märkt att min syn blivit sämre med åren, jag har också märkt att jag inte är lika stadig på handen som tidigare. Och det är ju så kul när man håller på med fotografering. Och hur avhjälper man det här då? Skaffa nya glasögon så klart för att förbättra synen men eftersom jag har en liten skada på hornhinnan på högra ögat som medför ett rätt märkbart brytningsfel som nästan är omöjligt att korrigera. För att kunna se hyggligt skarpt med linskorrigering på högerögat blir min synbild där lite expanderad på höjden. Vilket jag får leva med.

Så därför måste jag kameratitta med vänsterögat, lite tråkigt när man skall fota med ”tysken” men med Canon DSLR:en går det rätt hyggligt. Med min lilla LX3:a har jag inga större fotograferingsproblem eftersom den har snabb och bra autofokus och bra bildstabilisering.

Fikaboken!

Viss uppmärksamhet väcktes i serievärlden när den legendariske tecknaren och undergroundpionjären Robert Crumb kom  ut med sin version av Skapelseberättelsen, Bibelns första mosebok, en av vår civilisations tidigaste och mest inflytelserika texter. I fyra år hade Crumb arbetat med detta seriealbum som 2009 släpptes samtidigt i arton länder.

Robert Crumb är förmodligen vad man idag kan räkna som den främsta serietecknaren, ingen har under åren haft ett så stort inflytande på andra serietecknare, ingen har varit så provokativ och fört seriekonsten framåt på ett sådant avgörande sätt. Robert Crumb skapade redan tidigt på sextiotalet serier som inte liknande någonting annat, genom serier som Fritz the Cat, Mr Natural, Zap Comics, hans medverkan i American Splendor och mycket mer.

En video om Robert Crumbs Genesis teckningar.

Rrobert Crumb.com.

Crumb Newsletter.

Två Crumb tidningar från min samling. Zap Comix #0 från 1967 och Yellow Dog Comix #13 från 1969. Framgången med Zap Comix #0 (som senare trycktes i många upplagor) var det som satte fart på utgivningen av andra undergroundtidningar i USA och Crumb fick hundratals om inte tusentals efterföljare.

Robert Crumb om Zap Comix # 0:

"It was Rick Griffin who thought of calling this one number 'Zero'. We were then in the process of putting together Zap Comix #2, that is, me, Rick Griffin, Victor Moscoso and Clay Wilson, in the summer of '68. I was 25 years old, going on 26. Zap Comix #1 had been out, in print, since February of that year. I had finished drawing number "Zero" before #1, but the original artwork, all 24 pages, had been absconded, and I didn't see it again until ten years later, when I had it in my hands briefly before it was again absconded. Fortunately, I had made xerox copies of all the artwork and it was from these xeroxes that all subsequent printings of this artwork originated, except the cover. I wasn't happy with the cover, and redrew it, using basically the same idea and logo with modifications.

Obviously this cover was very LSD-inspired. At the time I drew it, late summer or early fall of 1967, I was taking LSD fairly frequently. Not as frequently as some people, but, say once every six weeks or so—often enough to be convinced that psychedelic drugs were a short-cut to enlightenment. I would not listen to anyone who said differently, because I knew! I'd taken the trips! I'd been there! These days, I'm not so sure. The verdict's not in. One thing is obvious here: this cover is a reflection of the times; it's 1967; a young cartoonist is jacked up out of his mind on drugs and thinking it's great stuff." -Robert Crumb

Annars då…

Arbetet med Citybanan på Odenplan fortgår. Nu verkar det som om dom är klara med pålning och förstärkningsarbetena så nu kommer nog sprängningarna igång vilken dag som helst.

Det var allt just nu!

/Bernt

2010-05-11 12:58   Micke Borg

Robert Crumb hade en grej på Kulturhuset nå'n gång på 80-talet och jag hade en kompis som jobbade där å tittade förbi lite då å då. En dag satt vi och ljög, när en grå gubbe kom in och frågade saker på engelska. När han sen gått så sa min kompis att det va Robert och att han hade hjälpt Robert med saker i Stockholm. Eftersom kameran va med så sprang jag iväg efter gråa gubben, men han hade försvunnit och jag hade inget tillfälle att träffa på honom senare. Jag förbannar än i denna dag den missen. Sen det där med att vara stadig på handen, det är bara en myt. Precis som att simma efter måltid. Det är bara att köra snabb film (Tri-X), annars kan du klassa det som konst.

Besvara

2010-05-11 15:23   kreatören

Miss å miss! Det blev i alla fall en minnesvärd händelse och ett antal kommentarsrader.
Men det ät klart att det kan kännas tungt när man missar en bild och det har även jag gjort några gånger och den som grämer mig mest numera är nog när jag var på Modernas stora pop-konst utställning våren 1964 och både Andy Warhol och Roy Lichtenstein var på plats...

Besvara

2010-05-11 18:24   EGW

Genesis av Crumb, och kaffe i Blå Blom -- då vill det till att det är gott kaffe, så att stilen hålls rätt igenom! :-)

Besvara

Svar från kreatören 2010-05-11 18:55

" Skillnaden mellan dåligt och bra kaffe, är som skillnaden mellan liggsår o en orgasm". -Tina Messing
Ett citat i Crumbs anda...;-)

Svara