CARLZONZ BILDER II
När det gäller skaffande av DSLR- ljusmaskiner lönar det sig att vänta plus lite mera RC-motorbitar.
Nu har haft min första digitala spegelreflexkamera en Canon 350D i ca
treochetthalvt år och den har funkat bra för mina ändamål. Dess åtta
megapixlar har varit tillräckligt för mig och jag har vid några tillfällen också
printat bilder i 40 x 50 format med gott resultat.
Nu
har jag alltså bytt upp mig till ett hus med större display som passar mina
ögon bättre. Även den här gången har jag skaffat mig en begagnad maskin, en
Canon 50D. Den har en stor fin 3” display med 920,000 pixlars upplösning. Den
har också nästan dubbla bildupplösningen (15,1 megapixlar) jämfört med 350:an
vilket kanske inte är helt nödvändigt för min del i alla lägen. Sen har den
också Live-View och det är ju trevligt. Och vill man sprayfota så tar den 6.3
bilder i sekunden.
Enligt kvittot från den tidigare ägaren som låg kvar i lådan hade han köpt den i februari 2009 och på kvittot kunde jag se att jag också denna gång fick en digitalmaskin för nästan halva priset jämfört med hans nypris 2009.
Som pensionär och amatörfotgraf (alltså amatör i den bemärkelsen att jag inte längre har fotografi som yrke) har jag inte råd att lägga ner 20-30 tusen spänn på kamerautrustning utan jag får där köra lågbudgetvarianten i stället och vänta ut bitar från dom som byter upp sig så fort det kommer en ny modell.
Det lönar sig verkligen att vänta lite ibland när det gäller digitala DSLR-bitar, fast
min LX3:a köpte jag förstås ny.
Mera RC-motorbitar då Stephan…
Jag skrev ju lite om min Webra motor från Tyskland sist men även i USA gör dom snygga, häftiga och vackra RC-motorer som tex den här 3.5 cc utbordaren från K&B.
Jag har också en större K&B motor en 7.5 kubikare (till höger på bilden ovan), ett riktigt monster. Till den större motorn har jag också en båtbyggsats i trä som blivit liggande sedan mitten på 80-talet, och frågan är om den någonsin kommer att bli byggd.
Fast det vore
rätt häftigt att bygga den klar och hänga upp den på väggen. Modellen kallas
tunnelbåt och är 80 cm lång, bredden är 34 cm och höjden 16 cm.
Bonusbilder!
Den första från familjealbumet, uppställning enligt formulär 1A. Min systerdotter med son och jag framför den numera avlidna konstflygare Pierre Holländers rosa Saab Safir kallad Rosfiren. Rosa Pantern är airbrushad av mig och det är den största airbrushillustration jag gjort och dessutom på båda sidorna av planet. Pierre hade skaffat speciellt tillstånd att ha Rosa Pantern på Safiren eftersom den är varumärksskyddad. Jag fick vid två tillfällen vara med upp med Rosafiren. Bilden tagen på en flygdag Västerås (1991 tror jag). Här scannad färgkopia 15x10 cm.
Ovanstående två bilderna är från mina Skåneresor. Den 15 maj bär det iväg söderut igen...
Det var allt just nu!
/Bernt
Tyska järnmaskiner behöver inte bara vara dom kända 800 grammarna.
Tyskarna
är ju kända för att göra gediget hantverksarbete med sina produkter och då inte
bara dom kända ljusmaskinerna på 800 gram. Jag har i min samling av RC-motorer
bland annat denna skapelse från Webra. En fyrtacktare på 15cc, stor, tung och
vacker som ett konstverk.
WEBRA T4/90 från Webra Modellbau GmbH. (1980).
Här
kan ni lyssna på en liknande maskin om ni har lust!
Bonusbilder!
Trevlig
söndagskväll!
/Bernt
Som att kämpa sig uppför en slakmota…
Just
så här i skiftet mellan vinter och vår tycker jag att det kännas som man hela
tiden kämpar sig uppför en slakmota. Så känns det i alla fall för mig just nu.
Men då gäller det att hitta någonting som triggar igång en så att man orkar ta
sig hela vägen upp till toppen igen. Och vad kan det då vara? En trevlig
kommentar på det man håller på och skapar hjälper till rätt bra. Den
här fick jag häromdagen:
"I was lurking dA as always, stumbled upon your profile
and I was literally blown away by your gallery - dear sir, words can't express
my admiration for your artwork. Keep
on doing what you're doing"
Och plötsligt käns allt lite lättare...
Följande
rader hittade jag på nätet häromdagen.
“Leica photographers take more “photographs” without a
film in their camera than users of any other brand. It’s not because they’re
forgetful: it’s because they just enjoy handling and “playing with” their
cameras. Wind on, click. Wind on, click. Who needs film? Until you’ve tried it,
you wont know what it feels like. That’s what gives the marque its mystique –
unequalled engineering excellence. Claims about having access to the best ever
optics or touchy-feely notions of “man and machine in perfect harmony” aren’t
explanations of the mystique: they’re justification for ownership. Once you’ve
played with a Leica, you’ll never want to pick up another camera – unless, for
you, it’s the image that counts”
Det
finns just nu en hel del bildutställningar här i stan att besöka just nu och om inte kroppen säger ifrån skall jag försöka
ta mig till ett par i alla fall.
Trevlig
helg!
/Bernt
Sorg av en förfluten tid…
"Treat your friends as you do your pictures, and place them in their best
light."
/Bernt
Äntligen måndag...and Many rivers to cross!
"Du
kan ju ha fredagsmys varje dag! Pensionärens "lyx" liv"!
Mitt ”pensionärslyxliv” är ju inget man skriver hem till morsan och berättar om direkt, i varje fall inte med den inarbetade lön som jag får tillbaka av storebror den tjugofemte varje månad. Här gäller det att vända på varje krona vill jag lova.
Jag
har varit ”lyxlirare” snart i fyra år nu efter nästan femtio år i yrkeslivet,
jag började arbeta direkt efter skolan när jag var femton år som litograflärling
på ett tryckeri i centrala Stockholm. Där var jag kvar tills jag var tjugotre
då jag hoppade av och började en treårig utbildning på Kursverksamhetens
Fotoskola. 1967 startade jag min första firma och 1970 mitt första aktiebolag.
Då hade jag redan under några år arbetat som AD, grafisk formgivare och
illustratör i stället för fotograf och det fortsatte jag med ända fram till
pensioneringen.
Jag
har förstås under åren fotograferat en hel del när jag hade mitt reklamföretag,
men det var mest produktbilder åt olika kunder till de arbeten jag utförde åt
dom.
Några år på slutet innan pensioneringen var jag arbetslös och det var då jag kom igång lite med den mera fria fotograferingen igen.
I april 2002 stötte jag på fotosidan för första gången och i slutet på månaden blev jag medlem. Alla bilder från första året har jag raderat, bilden ovan är den äldsta jag just nu har i mitt galleri inlagd 2003-01-30.
Och det här är den av mina bilder som har fått mest kommentarer, 87 stycken just nu.
Familjebilder har det blivit en hel del igen den senaste tiden efter det att vi fick vårt senaste barnbarn Elliot. Här en bild på Elliot och farmor från i lördags.
En annan man som korsat många floder kan ni lyssna på här:
Ha en
bra “lyxig” vecka!
/Bernt