NY DIGIMASKIN OCH FÖR FÖRSTA GÅNGEN EN I SILVER!

Nu har man på ålderns höst skaffat sig en ny digimaskin att lära sig knappar och olika inställningar på. Och det kommer nog att ta sin lilla tid och inte bara för att inlärningströskeln med tiden blivit snubblande hög, men också för att den medskickade manualen är den sämsta jag fått i min hand, någon gång. Ställ er i skamvrån Fujifilm. Kameran X100T är en skönhet som sitter fint i handen och jag tror att den kommer passa min typ av fotografering bra.

Börjar med ett självporträtt (såklart), som vanligt bearbetad i Silvern!

PS! Bra manual och massor av tips har jag hittat på nätet men tråkigt bara att Fuji inte kan göra en riktig på svenska när man köper en kamera för nästan 12 tusen papp!

/Bernt

Gamla kameror har man ju...

Och en del som måste ses över ibland. Så idag vid lunch träffade jag kamerafixaren Jonas W på Cafe Valand här i Vasastan. Han skall serva min tysk (M6) plus titta på några gluggar och se till att allt är ok inför en ev försäljning senare. På plats var också Mattia M med en äldre Rollei som behövdes ses till lite. Lite svartvita samtal om gamla kameror, spårvagnar och tåg plus en del om den kommande kameraloppis den den 26:e september blev det också.

.

En bonusbild också säklart!

,

Tillbaka till framtiden...II

Som jag har skrivit om flera gånger tidigare så skaffade vi för ett antal år sedan ett torp strax utanför Örbyhus i norra Uppland när vi sålde vår fjällstuga i Härjedalen. Själva torpet är från 1750 och har tidigare fungerat både som soldattorp och fattigstuga. Det var ganska nergånget när vi tog över det men nu efter en hel del slit under några år har vi fått det dit som vi vill ha det.

Tidigt vårpanorama. Bilden en autostichad telefonbild.

Panorama inne i storstugan. Autostichad telefonbild.

I sommar har vi varit där åtta veckor på raken med bara några resor hem till stan för att sköta om det där med hyror och räkningar m.m. Några turer har vi gjort också ner till Uppsala också för att bunkra lite när det behövdes.

Jag har ännu inte försökt forska riktigt på allvar om torpet och dess tidigare ägare. Men i sommar hände en sak som kanske kan få mig att komma igång lite mer aktivt. En dag när vi satt i köket kom det plötsligt en massa bilar på vår lilla grusväg, sex stycken räknade jag till senare. Ut ur bilarna kom det en massa människor (15-16 st) som ställde sig vid vår uppfart och diskuterade och pekade mot torpet.

Det visade sig sen vara en gammal fin dam vid namn Kristina Levin (87) som var ute på en memory road resa med sina barn och barnbarn en del av dom på besök från Amerika. Av Kristina fick vi veta att hon var född och uppvuxen i vårat torp tillsammans med sina föräldrar och syskon och hon berättade när hon kom in var och hur hela familjen bott i storstugan där det också lagades mat i rummet på en vedspis som satt till vänster om öppna spisen på bilden ovan.

Spisen från storstugan full med sten har vi hittat övervuxen en bit bort på tomten. Vi skall försöka ta fram den senare.

Här har vi familjen Levin 1933.  Föräldrarna Lisa och John och barnen Sonja, Valdy, Rolf och Kristina som besökte oss längst till höger.

Så här såg torpet ut 1933 då Levins hade bla kaffeservering som en del av försörjningen.

Ganska öppet landskap var det runt torpet 1933 jämfört med nu.

.

Här ett par andra som besökte oss i sommar snabbt fångade med telefonen.

Det här var en ganska tjock kamrat och enligt dom som kan det en träfjärilslarv...

...och det här en tallbock enligt samma experter.

..........................................................................................................................................................................

Bonusbild!

Nu är det bara fyra månader kvar!

/Bernt

Gnesta Planket 2015

Så var Gnesta Planket avklarat för i år. Många olika bilder från olika fotografer fick man se och en hel del bekanta stötte man på. Bengan B "Gnestageneralen" såklart, Knut K, Mickarna Berg å Borg, Krister K, Malin J + Cathrine W, Hans M, John Arthur E med flera. Fick också äran att träffa pressfotograf ikonen Anders Engman som tyckte om mina självporträtt och bla sa: -Om jag hade ett ansikte som ditt skulle jag trä en papperspåse över huvudet så fort jag gick ut så att ingen annan skulle sno ditt ansikte!

En fin dag tillsamman med en massa bildälskande människor blev det.

/Bernt

As I See Myself Farewell Tour.

I år har ju Gnesta Planket 5-årsjubileum och där jag skall delta och jag tänkte göra det som en liten Farewell Tour för mina självporträtt. Självporträtt har jag tagit ända sen jag fick min första kamera en Agfa Silette för mycket mycket länge sedan men det var först  för cirka tretton-fjorton år sedan då jag började ta dom som ett pågående projekt lite mer på allvar. Och jag har visat dom på lite olika platser vid olika tillfällen under en hel del år så nu är det dax att arkivera dom.

Många bilder har det blivit under åren såklart, men kanske bara en 10-20 som jag är nöjd med och 4-5 som jag tycker är riktigt bra.

.

.

Det är en mystisk omvälvande händelse som sker i en när man man tittar sig själv i ögonen och i ansiktet under tiden man jobbar med sina självporträtt. Ens eget ansikte och kropp blir plötsligt en spegel av ens själ och en utforskning av sitt andra jag. Och jag lovar att märkliga saker händer i en under skapandet.

.

Fredag kväll i förra veckan var jag och träffade Affe Johansson och några andra fotointresserade kamrater på Söder. Eftersom jag varit lite knackig i kroppen och mått lite taskigt de senaste året har jag inte varit med på några träffar på länge så det kändes fint. Ifån Selfie tagen av Affe.

Många samtalsämnen avhandlades som det brukar bli vid sådana här träffar. Lite lagom gnäll på en del politiker, de låga pensionerna för oss vanliga och avgångsvederlag för toppar och tjänstemän som missköter sig. Plus lite om olika upplösningar på kameror, teve skärmar och ögat. Och en hel del annat.

.

Av Affe fick jag låna en utgåva av Leica magazinet M, 188 sidornmed fina bilder och intressant läsning. Nu behöver man inte ta så hårt på att det är Leica som ger ut den här eftersom vilket verktyg man har när man tar sina bilder har ingen större betydelse. Man kan ha en billig kamera för nån hundring eller en för 50k.

Foto: Sarah M. Lee

Foto: Francesc Melcion

Foto: Jacob Aue Sobol

Foto: Oscar B- Castillo

Foto: John Leon Miles

.

Trevlig Midsommar!

/Bernt