Tillbaka till framtiden...II

Som jag har skrivit om flera gånger tidigare så skaffade vi för ett antal år sedan ett torp strax utanför Örbyhus i norra Uppland när vi sålde vår fjällstuga i Härjedalen. Själva torpet är från 1750 och har tidigare fungerat både som soldattorp och fattigstuga. Det var ganska nergånget när vi tog över det men nu efter en hel del slit under några år har vi fått det dit som vi vill ha det.

Tidigt vårpanorama. Bilden en autostichad telefonbild.

Panorama inne i storstugan. Autostichad telefonbild.

I sommar har vi varit där åtta veckor på raken med bara några resor hem till stan för att sköta om det där med hyror och räkningar m.m. Några turer har vi gjort också ner till Uppsala också för att bunkra lite när det behövdes.

Jag har ännu inte försökt forska riktigt på allvar om torpet och dess tidigare ägare. Men i sommar hände en sak som kanske kan få mig att komma igång lite mer aktivt. En dag när vi satt i köket kom det plötsligt en massa bilar på vår lilla grusväg, sex stycken räknade jag till senare. Ut ur bilarna kom det en massa människor (15-16 st) som ställde sig vid vår uppfart och diskuterade och pekade mot torpet.

Det visade sig sen vara en gammal fin dam vid namn Kristina Levin (87) som var ute på en memory road resa med sina barn och barnbarn en del av dom på besök från Amerika. Av Kristina fick vi veta att hon var född och uppvuxen i vårat torp tillsammans med sina föräldrar och syskon och hon berättade när hon kom in var och hur hela familjen bott i storstugan där det också lagades mat i rummet på en vedspis som satt till vänster om öppna spisen på bilden ovan.

Spisen från storstugan full med sten har vi hittat övervuxen en bit bort på tomten. Vi skall försöka ta fram den senare.

Här har vi familjen Levin 1933.  Föräldrarna Lisa och John och barnen Sonja, Valdy, Rolf och Kristina som besökte oss längst till höger.

Så här såg torpet ut 1933 då Levins hade bla kaffeservering som en del av försörjningen.

Ganska öppet landskap var det runt torpet 1933 jämfört med nu.

.

Här ett par andra som besökte oss i sommar snabbt fångade med telefonen.

Det här var en ganska tjock kamrat och enligt dom som kan det en träfjärilslarv...

...och det här en tallbock enligt samma experter.

..........................................................................................................................................................................

Bonusbild!

Nu är det bara fyra månader kvar!

/Bernt

2015-08-30 18:56   alf109

Spännande historia!
Kul med de gamla bilderna, "återställning" nästa projekt kanske! ;)
-affe

Besvara

2015-08-30 19:07   Khalad

Trevlig läsning och vilken fin historia! Det öppna landskapet runt huset är något som går igen nästan alltid när jag tittar på gamla bilder från stad och by. Städer, byar och boställen var nog generellt mycket mer öppna förr än nu. Istället har vi fått stora hyggen där det förr var storskog, lite upp och nervända världen!/ Björn T

Besvara

2015-08-30 19:07   Benganbus

Spännande och intressant historia som sagt!
Så nu skall ni öppna kaffeservering, efter att ni plockat in spisen! :)
Här finns nog reservdelar till spisen!
http://www.spisochkamin.se/reservdelar/vedspisar/norrahammar-15464520
/B

Ps. Våran kåk e rena junioren, byggt 1940! Men en bra årgång! :)

Besvara

2015-08-30 19:31   fotomojje

Härlig historia och de var nog glada när de såg vilka som tagit över deras barndomsminne.
mvh
Morgan Larm

Besvara

2015-08-30 20:48   Sten Björklund

Väldigt fin historia. Tänk att av en slump få reda på historien om sitt sommartorp. Måste vara värdefullt för er att känna till den. Ser väldigt trevligt ut där inne.
Träfjärilslarven såg jag för första gången i sommar. Som fjäril blir den ganska grå och oansenlig. Även tallbocken fotade jag första gången i sommar. Trodde det först var en timmerman men den har ännu längre spröt. I övrigt ganska lika.
Sten

Besvara